Baksmälla deluxe

Är det värt att ha så där roligt?
Just nu lider jag av baksmällan från helvetet och den har nu varat i flera dagar.
Men snart kanske den bara försvinner och låter mig vara.

Har haft en intensiv period som startade förra veckan med tentan från helvetet
och fortsatte med en weekend i Göteborg och Bokmässan.
Nu sitter jag här med en "baksmälla" som gör att jag är så trött
och inte riktigt vet vart jag ska ta vägen.

Baksmällan beror definitivt inte på alkohol och just nu kanske
det hade varit enklare. Då går det fortare över. Nej, detta beror på att
min kropp inte har samma energi som den hade innan min utmattning.
En intensiv period kan göra att jag knappt orkar någonting efteråt.
Skulle helt klart kunna sova hur mycket som helst just nu och ändå vara trött.

Det är sorgligt att inse att så kommer det att vara resten av mitt liv.
När man hamnar i en utmattning skadas något och all energi man tidigare
förbrukat när man varit nere på botten och kört på ändå kommer aldrig tillbaka.
Jag har fått det förklarat för mig många gånger men det är aldrig roligt att inse detta.

Innan utmattningen kunde jag orka hur mycket som helst.
Sova tre timmar en natt för att sedan köra samma tempo igen.
Jag kommer aldrig kunna göra det igen.
Just nu är huvudet som ett vakuum och mitt i detta ska jag försöka
leva som vanligt. Som tur är har jag en period i skolan där vi ska läsa
en del skönlitteratur och det är ren avkoppling för mig.

Jag hatar detta och vill bara vara som förut.
Försent insåg jag att stressen och pressen jag utsatt mig själv för i så många
år har orsakat att mitt sätt att leva har förändrats.
Det syns inte utanpå och det är det jobbiga.
När det blir för mycket kan jag försvinna in i mig själv och helt tappa orden.
Det enda jag kan göra då är att vila, återhämtningen som jag tidigare aldrig
tillät mig själv att ha.

Är det då värt att roa sig så mycket så att man får denna känsla?
Det kanske låter banalt att bli så trött efter en tenta och ett besök på Bokmässan.
Men för mig är det som att springa ett maraton.
Att vara så är trött efter tentan är inte alls värt det då jag ändå inte vet
om jag fått till den rätt men Bokmässan...
Svar JA!
Höjdpunkten i mitt skrivande liv, varje år.
Den inspirationen jag får där är helt magisk.

Nu ska jag bara vila upp mig för att sedan, förhoppningsvis, kunna
vara som vanligt igen. Eller rättare sagt, vara som vanligt efter utmattningen.
Jag måste acceptera att det är som det är och att jag inte klarar vad som helst.
Det är något jag bara får lära mig att leva med, oavsett om jag vill eller inte.

Tänk på detta, jag ler men det syns inte att jag lider.
"Det syns inte alltid utanpå hur det känns på inuti."
Hämtat från boken Lär dig leva av Mats och Susann Billmark.
En bok som jag önskar att jag läst innan jag blev sjuk.

Gillar

Kommentarer

charlottelinden
charlottelinden,
Usch! Min mamma var också utmattningsdeprimerad i väldigt många år och hon har, precis som du, också väldigt många men kvar av det som aldrig kommer försvinna. Så hemsk sjukdom!nouw.com/charlottelinden
minasvarld
minasvarld,
Fruktansvärd. Man blir så arg att man ska straffas bara för att man varit stark för länge <3nouw.com/minasvarld
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229