I bland blir det inte alls som man tänkt sig och det kan
göra att frustrationen blir enorm och man försöker ändå.
Men mitt i allt kämpande måste man trots allt konstatera
att det inte kommer att gå trots allt, då krävs viktiga beslut.

Redan i helgen nämnde jag ett viktigt beslut som vi behövde ta och det har vi också
gjort. Ett kanske inte allt för roligt beslut men det gäller att tänka på framtiden.
Beslutet gäller vår älskade tonåring som har genomgått en mycket jobbig period
med stress, ryggont, feber, förkylning och en hosta som aldrig riktigt vill släppa.
Tröttheten är riktigt jobbig och efter flera nätter med allt för lite sömn är det
riktigt jobbigt att klara av allt det man ska göra.

Problemet började redan under våren då hon fick ont i ryggen men med
lite extra vila på helgerna och lite stöd löste det sig, trodde vi i alla fall tills
vi kom till slutet av säsongen och hon kämpade på av ren vilja för hon inte
ville missa något men när vi väl kom till sommaruppehållet sökte vi hjälp
hos en sjukgymnast och hon fick övningar. Men det var inte övningarna som
hjälpte utan det var vilan så när väl den nya säsongen drog igång gick det
också bra till en början men sedan började besvären igen och de blev bara
värre och värre. Vi sökte då ny hjälp hos en kiropraktor som kunde konstatera
att hon är överansträngd i ryggmusklerna och vi påbörjade en behandling
som skulle få hennes muskler att slappna av.

Hon skulle kunna fortsätta träna om hon orkade men så förra
veckan brakade det åt skogen helt och hållet. För första gången grät hon på
träningen för att det gjorde så ont i ryggen och då förstod vi att så här kan hon
inte hålla på. Hon är en tuff tjej som aldrig klagar och därför var det lätt att
ta hennes problem på allvar. Vi lämnade den träningen med många funderingar
och en oro för hur det skulle bli i framtiden. Vi behövde ta ett beslut...

Och det har vi nu gjort.
Det var inget roligt beslut att ta men vi måste tänka på hennes framtid.
Att hon älskar cheerleading och är väldigt duktig på det är det ingen tvekan
om men just nu fungerar ingenting och allt gör ont. Om tre veckor ska de tävla
och det går bara inte för henne att vara med på det för det gör för ont. Hon behöver vila.
De är ett lag och jag har pratat med tränaren om detta och vi är överens om att det
kommer viktigare tävlingar nästa år som hon mera behövs på och då är det bättre
att hon vilar nu. Jag håller helt med och beslutet är taget, även om det är motvilligt.
Hon vill tävla men det går bara inte och nu får hon åka med laget som ett extra stöd
på tävlingen i stället för att själv tävla. Det kommer så klart att bli tufft för henne men
det finns inget annat alternativ just nu, hon måste vila.

Nu håller vi verkligen tummarna för att hennes rygg bli bättre utav detta
men detta kommer i från att hon växt väldigt mycket förra året och tränat
hårt och då hänger inte musklerna med. Men vilken tur att det "bara" är muskler,
får då finns förhoppningarna att hon ska bli bättre och med några fler besök
hos kiropraktorn kanske hon kan få vara med och tävla i vår igen, precis som
hon själv drömmer om.

#personligblogg #idrottandebarn #nouwbloggare #livetmedbarn
#cheerleading #idrottsskador

Kan en enda natt förstöra allt man länge planerat?

Det var ett tag sedan sist men nu är det dags igen för ett boktips.
Som ni alla säkert vet älskar jag böcker och litteratur och läser många
böcker varje månad, denna var det ett tag sedan jag läste men väl värd att
uppmärksamma i alla fall. En riktig romance-klassiker där man får läsa
om starka kvinnor och trevliga miljöer.

Jag gillar många typer av genrer och detta är en av dem,
En genre som är lätt att läsa, medryckande och med en känsla att
man sällan blir besviken av slutet. Vad är det egentligen för fel med att
det slutar lyckligt?

Denna vecka vill jag därför tipsa om:
En enda natt av Simona Ahrnstedt

Romanen handlar om den skickliga finanskvinnan Natalia De la Grip.
Överklass kvinnan som har allt och lite till, kvinnan som alltid gått sin
egen väg. Hennes mål i livet, sedan pojkvännen lämnat henne, är att få
en ledande position familjeföretaget men hon vet att det kan bli tufft.
David Hammar är arbetarsonen som jobbat sig till sin rikedom är lika
beundrad som han är hatad i affärsvärlden. Hans mål i livet är att krossa
familjen De la Grip.

När de båda möts på en affärslunch är ingen av dem medveten om vad som
väntar dem. Natalia vet att hennes familj hatar honom men hon har aldrig fått
veta varför. David är beredd att ta till alla medel för att lyckas med sitt mål och
Natalia är lyckligt ovetande om den väldigt attraktion som kommer möta dem
och hur svårt de kommer att få att hålla sig i från varandra. Men är relationen
lämplig med tanke på att de egentligen är fiender och klarar de av att hålla
sig från att komplicera situationen ännu mer?

Det är en berättelse om passion, hämnd, maktkamp och en helt
omöjlig kärlek. Ahrnstedt vet precis hur hon ska göra för att behålla
spänningen men även att locka till att läsa vidare. Det är en roman
som man inte vill lägga i från sig och det är en trevlig resa man får följa
med på om man inte är för pryd så att säga för Ahrnstedt har inte sparat
på något i denna berättelse, stundtals kan det bli riktigt hett.

Ahrnstedt är Sveriges romance-drottning och hon spar inte
på krutet. Helt enligt genren där starka kvinnor styr och för det
mesta vinner i slutet. De är rika, de är vackra och det slår gnistor om dem.
Långt i från den väld man själv befinner sig i och det kanske är just det som
är grejen. Kan varmt rekommendera denna roman.
När jag la i från mig den kände jag en stor saknad och detta mycket
på grund av karaktärerna i den.

Trevlig lässtund

#boktips #nouwbloggare #personligblogg #litteratur
#bloggareisverige #bokblogg

Om JAG inte hör av mig då har vi ingen kontakt alls men vad
händer den dagen när jag helt enkelt inte ens orkar lyfta telefonen
eller kanske rent utav kliva upp ur sängen, vem ska hålla kontakten då?

Jag har kommit en bit in i berättelsen om när utmattningen kom och vände upp och
ner på min tillvaro. Hur marken rämnade och allt föll, inklusive jag. Hur jag fått
kämpa mig igenom alla hinder bara för att kunna jobba igen för att jag inte ska vara en belastning för vården.
Att få leva ett liv utan onödig stress och inte vara en börda för någon.
Jag har tidigare skrivit om KBT och stresskurs men har även berättat om hur det hela startade
när mattan rycktes bort under mina fötter och föll ner. Vill ni läsa övriga inlägg om vägen
tillbaka hittar ni dem HÄR

I dag tänkte jag fortsätta med den lista jag påbörjade för någon vecka sedan
om saker jag önskar att andra hade förstått när jag drabbades av utmattningssyndrom.
Vill ni läsa det första inlägget finns det HÄR och det andra HÄR.
Det finns mängder med saker som andra varken ser eller förstår vilket
gör det väldigt jobbigt är man själv har förlorat kampen mot sig själv
och bara vill att allt ska bli bra igen. Man måste själv acceptera men det
blir så mycket enklare om människor i ens omgivning förstår vad det
är man går igenom. Självklart kan ingen förstå fullt ut och det största
problemet är att det inte syns på utsidan hur det känns på insidan.

Jag har delat denna lista för att den inte ska bli allt för lång.
Förra gången skrev jag två punkter och det kommer jag att göra även idag.
Det är inte lätt att förklara för omvärlden hur det känns eller vad man
behöver när det är som värst eftersom man har fullt upp med att komma
upp ur sängen varje dag och orka med dagen. Därför kommer här två saker
jag önskar att omgivningen förstått när jag drabbades av en utmattning.
Flera saker kommer men just i dag fokuserar jag på dessa.

Förändring skapar oro och stress
Sociala möten kräver mycket energi och man kämpar länge innan man
orkar träffa människor, gå på tillställningar eller bara gå på en enkel bio.
Ändringar av planer eller tider kan skapa en stor stress och det enkla kan
då bli oerhört jobbigt. Tänk att du bjudit din utmattade vän på middag
hemma hos dig. Ni ska ses klockan 18.30 men en timme innan meddelar du
att ni kan ses 19.00 i stället, detta skapar en stor stress och förändringar i
sista minuten kan innebära att man inte går någonstans överhuvudtaget.
Självklart kan det hända saker och man måste ändra saker men jag lovar att
det är väldigt stressande för just den dagen kanske det har tagit väldigt
lång tid att bara klä på sig och ställa in sig på att gå utanför dörren och den
lilla ändringen kan göra att allt energi försvinner.
Det vanliga och välbekanta är bra för en utmattad och då kan
ni bara tänka er hur det är att ändra på vanesaker som man gör varje dag.

Relationer blir krävande
Att hålla kontakten med släkt och vänner blir kravfyllt och kan
vara det jobbigaste som finns. Om man inte hör av sig får man
skuldkänslor, skuldkänslor skapar ångest och ångest tröttar ut en.
Att inte svara i telefonen är jobbigt och att svara på ett sms kan ta flera
dagar men det betyder inte att man inte vill svara. Egentligen kanske man
inget hellre vill än att prata med en vän eller en släkting men man orkar
helt enkelt inte. Det gäller som nära vän eller anhörig till en utmattad att
ha förståelse för detta. Förvänta dig inte att personen hör av sig och ta det
inte personligt. Var medveten om att det inte har med dig personligen att
göra, man orkar helt enkelt inte bara. Acceptera i stället att få vara den
som hör av sig mest under en period men respektera att det kan ta tid
för personen att svara. Vänskapen behöver inte försvinna för att man
inte orkar höra av sig just då men den gör det ändå kan jag lova.

***

Tack än en gång för att ni läst.
Det betyder oerhört mycket för mig att ni delar detta med mig
och så här när jag fått distans till allt detta är det så skönt att kunna
dela det med er. Era kommentarer gör mig oerhört glad och jag är
tacksam för allt ert stöd. Resan fortsätter och jag har mycket mer
att berätta för er men just för denna stund är jag bara glad att veta vart
jag är i dag och hur långt jag kommit. Tänk om man bara
kan hjälpa en enda människa att dra i handbromsen och slippa detta, det skulle göra mig
oerhört glad. Detta har gjort mig till den jag är, på gott och ont.

Hoppas ni vill fortsätta dela denna resa med mig.

Många kramar till er

#personligblogg #nouwbloggare #psykiskohälsa #utmattningssyndrom