2019 närmar sig och familjen är samlad.
Traditionen att bara vi fyra vara tillsammans på nyårsafton har funnits i flera år och det känns lugnt och skönt.
Maken förbereder nyårsmiddagen och raketerna smattrar redan utanför fönstret.

Det är bara några timmar kvar nu och även om årskrönikan får vänta ända till i morgon så
kan jag summera året med ett fåtal ord.
Omvälvande, nystart, motgångar, framgångar och kämpaglöd.
För är det något som denna familj är bra på så är det att kämpa.
Vi har varit med om mycket, både på gott och ont, och jag vet att vi är starka.
Bara vi får vara tillsammans.

Nu väntar en lugn kväll med legobygge, Grevinnan och betjänten, god mat
och världen bästa sällskap.
Min familj!
Utan er är jag ingenting och jag skulle inte klara en enda dag
utan er. Tack för att ni finns och orkar med mig även i jobbiga tider.

Tack även till alla fantastiska läsare för detta år.
Det har varit ett skiftande år och inför 2019 hoppas jag på
fler dialoger och härliga möten på bloggen.
Jag är laddad inför mitt bästa blogg-år och år överhuvudtaget.
Det känns som att det är nu det händer.

Tack och GOTT NYTT ÅR till alla som jag känner men
även till ALLA er andra.

2018 innebar möjligheter och under 2019
skapas framgångarna.

Under tiden som jag filar lite extra på årskrönikan så bjuder jag så länge på årets bästa bilder.

De mest minnesvärda och skönaste bilderna, i alla fall enligt mig.
Trevlig kväll!

Det blev en ledighet från allt under julen men nu är jag tillbaka och har så mycket att skriva om.
Julen, födelsedagen, familjen och våndorna över skolarbetet. Men först börjar jag lite stilla med en sammanfattning
av min jul tillsammans med världens bästa familj.

Den här julen var annorlunda på så många sätt.
Vi firade jul hemma vilket vi inte gjort de senaste tio åren.
Vi firade inte julafton tillsammans med min bror och hans familj vilket vi gjort
de senaste tio åren men det som var mest annorlunda var också det som
kändes mest konstigt.
Maken jobbade julafton...

Som tur var jobbade han på dagen så vi kunde fira julen tillsammans på kvällen
men ändå, han var inte hemma under dagen.
Barnen tyckte det var konstigt, jag tyckte det var konstigt och allt
kändes lite annorlunda. Men det blev en fin jul i alla fall.
Vi fick vara tillsammans och båda våra familjer firade julen tillsammans
vilket vi inte gjort på många år.

Eftersom tomten inte finns så dök han inte upp och barnen var lika glada i alla fall.
För er som undrar så är det jag som är tomten och jag som ordnar alla julklappar.
Inte konstigt att man känner sig stressad ibland.
Vi åt god mat, umgicks och fick mängder med roliga julklappar.
Barnen var överlyckliga och inget gör mig lyckligare än att ha glada barn.

På juldagen blev jag väckt av det finaste födelsedagskortet jag någonsin fått.
Olivia hade själv skrivit och ritat och inget kan vara mer kärleksfullt.
I år var det en speciell födelsedag och den skulle firas.
Att jag fyllde hela fyrtio år är något som jag helt enkelt inte kan ta in.

Inte på grund av åldersnoja eller något sådant men djupt där inne finns ingen fyrtioåring.
I skallen finns trettioåringen som undrar vad som hände.
Hur som helst var det bara att acceptera och göra det som skulle göras.
Duka, laga mat och invänta släkten för ytterligare en liten fest.

Det blev en riktigt härlig kväll med många skratt, fina presenter, god mat och
skålar och hurrarop. Ett stort tack till alla fantastiska människor som ville
dela denna dag med mig. Ett år äldre men inte vet jag om jag blivit klokare.

Efter dessa två hektiska dagar gick luften ur mig och jag tog helt enkelt semester
från allt. Så välbehövligt men ack så farligt eftersom jag i stället fick feber
och tillbringade två dagar i soffan men nu är det full fart mot
ett nytt år och det ska bli spännande att se vad det har att ge.

God fortsättning på er alla.