Våren är fantastisk med sina färger.

Här kommer en bildbomb med några
fantastiska blommor och färger.

Hoppas att ni får en skön söndag.
För min del blir det pluggande
och i ikväll blir det jobb och
Bryan Adams.

Det finns så mycket att göra och så lite tid, därför måste man lära sig att prioritera.

Senaste dagarna har gått i en rasande fart.
Är mitt inne i sluttampen av delkurs tre och jag försöker ur det
sista innan tentan nästa vecka. En intensiv tenta som jag vill vara redo för.
Känner mig inte speciellt redo för den och känner just nu att det får blir som
det blir. Man kan bara göra sitt bästa.

Just nu ligger prioritering att göra klart alla uppgifter och se till att barnen
har det de behöver och får mat. Allt annat får vänta.

Eftersom jag under några veckor framöver är "ensamstående" för att maken
kör dubbla jobb under en period. Han är hemma en del men inte mycket.
Detta kommer inte som en chock då vi planerat för detta men det blir
ändå en väldigt stor omställning.

Jag har den stora turen i livet att ha världens bästa föräldrar.
De är här nu och kommer att vara här en vecka till. Allt för att jag
ska kunna koncentrera mig på stundande tenta.
Känns otroligt skönt att veta att man kan få hjälp med allt.
Matlagning, hämtning, lämning, skjutsa och mycket mer.
Dessutom blir både jag och barnen överösta med kärlek.
Vi är så lyckligt lottade.

Nu gäller det bara att ta vara på tiden.
Men det kommer säkert gå bra.

Trevlig helg till er alla.

"Högstadiet var den bästa tiden i mitt liv"
Har svårt att ta det på allvar och inser själv att
jag aldrig skulle vilja uppleva det igen.

Som tonårsmamma kan man få vara med om det mesta.
Humörsvängningar, smällande i dörrar och
ett evinnerligt tjat om ALLT.
Men det finns saker som är mycket värre.

Den dagen då de inser att alla är falska och snackar skit.
Nja, kanske inte alla men det finns gott om tjejer på högstadiet som
snackar skit. Allt för att vara populära och passa in.
Själv har jag försökt tuta i min dotter att man inte ska prata skit om andra.
Det verkar ha fungerat ganska bra.

Det är något som händer, framför allt med tjejer, när de börjar högstadiet.
Rivalitet, avundsjuka och revir.
Vet precis hur det är och har själv upplevt det.
För allt i världen skulle jag inte vilja uppleva det igen.
Osäkerheten, skitsnacket, att passa in och samtidigt vara en egen person.
Nej, jag föredrar att vara vuxen.

Har hört vuxna människor säga att högstadietiden var den bästa i deras liv.
What?!?!
Jag hade inga större problem i högstadiet men det finns
betydligt mycket bättre saker i livet än att vara en finnig tonåring med
dåligt självförtroende.

Och vad säger man till sina döttrar när de är arga för att
tjejerna är falska?
Ja, vad säger man!
Sanningen!
Det är, har varit och kommer alltid att vara så.
Det är liksom bara att vänja sig. Inte ta åt sig och lära sig vilka ens
RIKTIGA kompisar är.

Hon har några riktigt bra och nära vänner och det är jag så glad för.
De stöttar varandra och finns där för varandra.
Tycker om varandra för den de är.
Det är vad jag kallar för vänner.

Det är inte viktigast att ha mängder med vänner.
Har man bara rätt vänner så räcker det med ett fåtal.
Själv har jag vänner som jag känt i över trettio år.
Det gäller bara att hitta RÄTT.
Det kommer hon också att göra.
När hon blir äldre kommer hon att vara glad att högstadietiden är över.
Visst är det samtidigt en rolig tid i livet.
Men jag är glad att den är för längesedan över.