Mitt i sommarn

Tydligen försvann jag härifrån lika fort som jag fick jobb. Vad kan jag säga? Det är helt enkelt fullt upp i mitt liv just nu, men på ett sätt som jag njuter så mycker av. Första sommaren på två - tre år känner jag att jag verkligen lever och inte bara överlever. Första sommaren på länge är det varmt och skönt och min hud har fått sig lite färg. Nu menar jag inte att jag blivit brun, långt ifrån ännu, bara det att jag blivit av med den blålila hudton jag gått med sedan Magnus föddes, typ. Nu tycker jag att vi snabbspolar månaden som gått. Bildbomben är ett plock från telefonens minne (därav kvalitén...).

Den senaste månaden har jag både hunnit komma in i mitt nya arbete, vänja mig vid glasögonen, träna nästan som vanligt (kräver god planering, men det går!) och göra en massa roliga sommargrejer, både med familj och vänner. Vädret har varit idealiskt länge nu. Äntligen sommar!

Barnen växer så det knakar. Den äldre börjar komma in i en seriös två-års trots och pratar ganska mycekt medan den yngre är inne i en fas där nästan all mat är from hell och hon kan allt själv. Nattningarna just nu är ett megaproblem, igår somnade dom efter klockan 23 = noll tumistid oss vuxna emellan. Och det suger. Det vore ju så skönt att få varva ner lite innan man själv ska gå och lägga sig, men nej. Här är det party 24/7...

Nu är vi redan inne i midsommarveckan och vad händer nu då? Jo igår blev jag sjukskriven pga okänt skäl till värk i magen. En sväng till läkaren resulterade bara i medicin mot halsbränna (som jag inte har så vitt jag vet) och värkmedicin. Idag känner jag mig bättre, men då har jag ju proppat i mig medicin strax från morgonen. Jag bara hoppas att jag ska slippa ha ont på midsommar för vi har faktiskt ganska spännande planer! Vi har tillsammans med Topis bror och familj hyrt en liten stuga mitt ute i ingenting, som varken har el eller vatten, och där ska vi campa minst torsdag - lördag. Ska bli mycket intressant att se hur det funkar med fyra vuxna och fem barn..! Man ska ju inte göra det lätt för sig...

Sist och slutligen. ÅÅH vad jag saknar bloggen! Hoppas ni saknat mig lite också. Jag ska göra mitt bästa för att klämma in lite bloggtid i schemat, men om det blir lite knappt med inlägg en tid framöver så vet ni ju vad det beror på; jobb och barn.

Ha det så bra idag!

Gillar

Kommentarer