Usch vilket väder. Vaknade med -21 men nu börjar det bli lite varmare så nu är det ungefär - 15 men det räcker till när man ska gå till jobbet.

Imorgon är jag dock ledig så då aka jag fara iväg och köpa paket. Min dotter fyllde år den 16 februari men ska firas i mars när min lillebror fyller år för att förenkla nu när vi bor så konstigt så får väl se när det blir. Sedan ska jag också köpa en paket till min polare Max som fyllt 21 nu i februari. Han ju som inte köpa innan rättegång riktigt.

Nu måste jag fixa mig så jag inte ser ut som en smutsig dräng på jobbet, haha!

Hej på er allihopa!
Sovit bra? Haft en bra dag osv?
Jag satt på på tåget natten till idag, egentligen helt i ovetskap om hur, var och när vi skulle få ta oss hem. Var lite fast först för dom trodde ju inte att vi skulle ta oss längre än Stockholm pga självmord och brinnande lok m.m.
Alltid är det någonting när man reser med SJ. Ni vet ju att jag alltid har förseningar när det är en resa som väntar mig och SJ gjorde mig inte speciellt förvånad.

Hade tingsrätten i torsdag och många bombar med ”hur gick de? Hur blev domen? M.m”
Men domen är ännu inte klar än. Det tar tid och jag vet inte hur de gick helt ärligt. Jag känner inget jag hoppas eller inte hoppas på. Vill bara att allt ska vara som bortblåst o låta mitt huvud gå i egentakt.

Vi träffade mitt ena brorsbarn, polaren vi sov hos, morfar oså och pappa/bror för att hämta saker där ifrån lägenheten men fick som inte träffa vänner direkt vilket sög för det är ju vad jag sett fram emot i ett helt år... menmen mina vänner är fina och jag älskar dom även om jag inte kunde träffa dom. Får försöka lösa det så snart som möjligt!

💢 Dag 6: Visa ett äldre foto på dig själv som du gillar, skriv varför.

Detta fotot gillar jag för att jag var så liten där och då visste jag inte att världen var så ond. Jag visste inte hur det var med alla krav, sjukdomar, döden och smärtan som ibland kan äta upp en.
Misstro inget. Jag är liksom inte alltid depp, jag ser inte ALLT som problem och jag är jävligt glad över vissa saker jag gjort och saker överlag här i världen men tänk oss 90-talister som vet att vi kunde springa längs staden och ändå va säkra runt 3 år. Om någon såg oss så ringde dom hem eller följde oss hem. Nu vågar man knappt lämna sitt barn vid lekparken 5 min för att gå på toaletten. Cancer äter upp människor och döden knackar lite här o där.