Jag är inte som er, är det fel?
Fredag.
Nu är vi här igen, en ledig dag, en tom tanke.
Jag inser nästan att ibland så är det verkligen bara tomt, har inte mycket att säga.
Men jag vill verkligen kunna formulera någonting.
Är det såhär det ska vara?
Idag vill jag i alla fall leva. Inte varje dag som är så. Typiskt mig.
Jag hoppas på det bästa, för det bästa kan aldrig skada. Eller hur?
Min hjärna, min hjärna fungerar så olikt er. Den är inte perfekt, den är inte sådär bra.
Så som jag vill vara, bra, perfekt, som er.
Men jag är stolt, stolt att veta att bara för jag inte bra, perfekt, som er. Så är jag ändå bra på det jag är bäst på.
Vara sjuk, vara knäpp, att vara jag.
En liten fredagstanke sådär.