10 månader

Hej! Robin somnade i mitt knä när vi kollade på tv, trodde att han skulle vara vaken mycket längre i dag :)

Det är så kul när jag läser trådar om 10 månaders bebisar. Känner igen så mycket. Robin har sån bestämd vilja. Han gallskriker om jag tar i från honom nått han inte får ha, han glömmer heller inte av vad det var han ville ha hehe. Jag försöker locka med andra leksaker men dem kastas bara argt i väg. Han biter mig så fort han får chansen. Han slår än i ansiktet och flinar. Tycker att det ända jag säger till honom nu är "nej inte slåss, nej inte så, nej inte rivas, nej inte bitas, nej nej nej..." Och han bara skrattar.
Men han vill även gosa mycket. Älskar när han kryper fram och skall pussa mig i hela ansiktet :). Mitt lilla busfrö <3

Det var lite komiskt förut när vi åkte från mamma och pappa. Jag åkte själv tåg med en 10 månaders, en 3 åring, en 5 åring, en hund, packning och en vagn, hahaha! Och när vi hade åkt i 5 minuter säger Mollsan; "Jag är kissenödig" Jag svarar: "Skämtar du nu!!?" Men det gjorde hon ju så klart inte. Så det var bara till att ta Robin under armen, hunden i andra handen och de andra två små framför mig. Nu är det så att denna lilla hund tror att han är lika stor som en isbjörn och skall äta upp andra hundar. Så medans jag försökte balansera framåt utan att ramla, hålla krampaktigt i hunden Orre som ville äta upp en stor svart hund, ville Robin VÄLDIGT gärna ner på golvet och de andra två bråkade för den ena gick för nära den andre och den enes armbåge nuddade den andra. Så log de andra medpassagerarna medlidande med mig.... Sen knudde vi in oss på en liiiiiten toalett som luktade as och sen var barnen tvungna att gå ut och stå utanför toaletten när jag skulle spola för de var rädda för de lätet. Haha jag var helt svettig när vi väl kom tillbaka till våra platser. Och då börjar de bredvid mig: Mimmi, han har haft armen på armstödet hela tiden och jag vill också ha min arm där. Så vi fick köra efter klockan vem som skulle ha sin arm på armstödet. Jag är så pedagogisk ;). Robin stod och sjung (skrek) det högsta han kunde i mitt knä så det slog lock i öronen på mig och Orre strävade hela tiden mot den andre hunden haha. Sen mötte vi upp Lillsyster som tog med sig sina troll och jag åkte hem med mitt. Och jisses va lätt det är att ha ett barn. Det är ju faktiskt ingen match alls. (De kändes så efter tågresan..)

Nu skall jag snart hoppa i säng, blev inte så många timmars sömn i natt så kroppen skriker efter sängen :)

Natti natti

Gillar