Allahelgonahelg, en dag för minnen.

Allhelgonahelg eller Halloween, vilket firar ni ?

För min del blev det en helg full av minnen, saknad av dem som inte längre finns kvar hos oss.

Några har lämnat oss av naturliga själ där livet helt enkelt var slut medans några andra lämna oss alldeles för tidigt och där saknaden fortfarande gör oerhört ont. Där verkligheten inte riktigt har gått in.


I fredags åkte vi och tände ett ljus på pappas grav, en grav vi smyckat i många år. Allahelgona är en alldeles speciell kväll då kyrkogården lyses upp som ett glittrande hav av alla lyktor. Folk går tysta omkring och alla minns sina nära och kära. Denna fredagskväll var det alldeles tomt, vart har alla tagit vägen ? Som ett bevis på alla tända ljus har folk uppenbarligen varit där tidigare på dagen.
Hela kyrkogården kändes så tom och öde, berodde detta på den kris vi nu lever i ?

En tom och övergiven plats som annars är fylld av människor.

Men på pappas grav glimmade ett flertal levande ljus och allt var så vackert.


På lördagen åkte jag och min ena dotter upp till vår sk. familjekyrka. En kyrka som förknippas med mycket glädje och sorg.

Där har jag fått ta farväl och ett flertalet släktingar som nu vilar under sina vackra stenar men där har jag också fått säga ja till mannen i mitt liv. Ett storslaget och vackert bröllop som absolut inte hade skapat samma minnen om det hade skett på annan plats. För mig har Erska kyrka alltid varit en viktig kyrka.

Vi tände det största ljuset i minneslunden, ett ljus som visar vår sorg då saknaden efter min svåger fortfarande är så stor.


Jag fick också tillfälle att visa min dotter var de andra släktingarna låg. Det har tyvärr blivit några under åren.

Vi tände ett ljus på graven där även min mormor och morfar vilar, två personer jag aldrig fick träffa.

Min morfar gick bort långt föra jag föddes och mormor fick alla ta farväl av när jag var
endast två år gammal.

Men man beundrar alla gravstenar då det på den tiden var väldigt viktigt att mannens titel stod överst.
På morfar och mormors gravsten står det över namnen Kopralen och mormor fick titeln Maka.

Titlar som troligtvis var väldigt betydelsefulla.


Efter denna tunga stund viskade vi ett tyst hej då till M, stängde grinden och gled hem igen genom ett soligt höstväder.

Efter en stunds vila körde jag och mannen ut till kompisarnas gamla torp, vi hade planerat att avsluta kvällen där men god mat och mycket mys men vänner ifrån Skåne. Tyvärr fick dem stanna kvar i Skåne. Men mys blev det ändå. På grusgången ner mot huset möttes vi av en doft blandat med skog och röklukt.
En sådan där härlig röklukt som skvallrade om att det var tänt i både vedspisen och kakelugnen och jag såg den rogivande röken slingra sig upp mot den nattsvarta himlen.

Och mycket riktigt, inne i stugan möttes vi av en värme som bara en vedspis kan ge. Ett mys som inte går att förklara utan måste upplevas. God mat och gott vin lät sig smakas och vi pratade om alla minnen vi fått uppleva tillsammans.

Vid denna årstid har vi vid flera tillfällen fått genomföra resor där vårt gemensamma intresse varit orsaken, i år stod Italien på listan men eftersom det är som det är är alla dessa intressen lagda på is.

Så här satt vi istället tillsammans framför en sprakande kakelugn och njöt och planerade våra resor inför kommande vår. En vår som skall ta oss till nya platser tillsammans med övriga vänner.

Livet har snabba ändringar men inget att hänga läpp för.


Gillar

Kommentarer

StenhagenBettan
StenhagenBettan,

Vilken härlig dag ni fick

nouw.com/stenhagenbettan
MiaBartelsen
MiaBartelsen,

Ja det blev en minnesrik dag. 🤗

nouw.com/miabartelsen