Ännu en vecka har gått.
En skolvecka gick för barnen, slutade med att dem blev förkylda under helgen, och varit hemma mer eller mindre hela veckan.
Imorgon ska dem stora tillbaka till skolan båda två. Haley var tillbaka redan igår för hon hade endast lite halsont som försvann tidigt i veckan.
Jag däremot fick ta över allt och fick gå hem från jobb efter 50 minuter igår. Vi har hårda restriktioner. Så även idag har jag varit hemma.
Och varit och tagit covid-19 prov.
Dock känt mig mycket bättre under kvällens gång och hoppas på att det börjar gå mot sitt slut nu.

Vi ska ha kalas i helgen så jag hoppas på att det är över, annars så får det ställas in. Eller så får de ha kalas utan mig på plats.
Förberedelserna är mer eller mindre färdig fixade. Min mamma lagar maten åt oss så de slapp jag tänka på. Jag har inhandlat allt så allt står liksom redo i kassar och i frysen.
Men jag hoppas på att vara kry imorgon.
Har inte ont i halsen men är typ täppt. Inte snuvig eller täppt i näsan heller, låter mest hemskt. Är ju hes pga att halsen är täppt.
Och har inga smaklökar alls just nu. Så allt äckligt är mer eller mindre ätbart för stunden.
Avskyr dessa tider så mycket.
Och gå ut vågar jag knappt. Inte ens ut med hunden vågar man utan att folk glor snett på en.

Men jag tror också att jag blir långdragen sjuk när jag väl är sjuk är för att jag aldrig tillåter mig själv att vara sjuk. Jag ska alltid göra något. Idag har jag storstädat.
Vem orkar ens ligga och vila hela dagarna? Tiden tickar liksom.
Och igår gjorde jag massa muffinsar både innan och efter jag fick dra hem från jobb. För att jag var rastlös. Ibland blir jag trött på mig själv, men jag kan inte hjälpa det. Jag är ingen människa som bara älskar att ”ta det lugnt”. Det måste hända något!

Hoppas iallafall ni haft en bra start på höstterminen. Och att ni hållt er friska.
Bjuder på lite bilder från veckans gång!

Önska jag kunde känna smak just nu!
När jag är frisk ska jag äta och dricka så mycket så att jag kräks!

Ser jag väl ändå frisk ut? Men ni ska bara höra min fina whiskey röst! Älskar att låta såhär, för ingen tar mig på allvar. Inte ens jag själv!

Jag förstår inte att jag har två barn i skolan.
Jag är 27 år, och kan fortfarande inte förstå detta.
Zoey går sina två sista år på förskolan innan det även är dags för henne att hoppa in i skolvärlden.
Ännu mindre förstår jag att jag i måndags fick en dotter som började mellanstadiet. Hur sjukt är inte det? Att hon för två veckor sedan fyllde 10 är för mig ofattbart! Tänk att jag varit mamma i 10 hela år. Det är fantastiskt men varit väldigt läskigt många gånger.
Men vi har ju klarat oss och kommer göra fram över.

Och idag fyller Miley 8 år!
Det känns för mig overkligt att jag har två så stora barn, när jag är i den ålder jag är i.
Men det är roligt, för jag har haft många år att följa dem, och så kommer det att förbli.

Tonåren skrämmer skiten ur mig, men jag vet att jag uppfostrat barnen bra. Även om det kommer toppar och dalar så vet jag att jag kommer kunna fixa det tillsammans med dem.
Det har varit den enda fördelen med att vara ensamstående, och det är att man fått uppfostra och forma dem på sitt sätt och att de har en helt annan respekt och förståelse för en.

Hur som helst, jag ville bara gratta min dotter och även skriva om känslorna kring att vara 27 men ha barn i mellanstadiet. Känslorna är blandade men bra!