Flaggorna svajjar på halvstång efter masskjutningarna i Florida. Jag tycker att flaggorna permanent skulle kunna flagga på halvstång. Idag, 18.2, har det nämligen gått 49 dagar av år 2018 och USA har redan haft 44 masskjutningar.

Det verkar som om amerikanerna är mer aktiva på sociala medier än någonsin. En del skriver "nu är det dags att ändra vapen-lagarna", medan andra säger "nu är det dags att få ut mer vapen i 'rätt' människors händer".

FBI:s definition på masskjutningar lyder: "tre eller fler skjutna till döds vid samma tillfälle", medan internet sidan "Mass shootings tracker" som dokumenterar skjutningar, använder sig av definitionen "fyra eller fler personer skjutna vid samma tillfälle"...vilket jag anser är mer korrekt, för nog är man ju som offer i allra högsta grad skjuten också även om man inte har dött.

44 masskjutningar på 49 dagar. Masskjutningar alltså. Inte enskilda mord eller skjutningar, utan masskjutningar.

427 masskjutningar på 365 dagar år 2017.

477 masskjutningar på 366 dagar år 2016.

Det är svårt att förstå ibland hur primitivt och trångsynt tänk folk har här. Att det är helt ok att ladda upp bilder på sociala medier på sin 2 åriga son som håller i sin pappas vapen OCH att ingen reagerar med annat än "what a cool little boy you have". Att man lär ut "gun-safety" till små barn som inte ens har börjat skolan, för "det är ju precis samma sak som att lära sina barn t.ex. knife-safety". HUR STÖRT? Att hantera knivar som man skär gurka med är väl helt skäligt att lära sina barn? Vapen däremot, som inte är tillverkade för något annat ändamål än att mörda, hör inte till grejer som barn under 5 ska behöva lära sig att hantera.

Jag kan inte för mitt liv förstå hur hjärntvättade folk är här, hur de faktiskt tycker att det är rimligt.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Sean jobbade ett av sina 24h-pass på vändagen, så dagen efter gick vi på bio och såg Black Panther och igår gick vi ut och äta till Olive Garden. Olive Garden är en snabbmats-kedja, men de serverar ändå helt ok mat. Det finns otaliga snabbmatsrestauranger här i Harker Heights och Killeen som ligger alldeles bredvid, men bara få "vanliga" restauranger, tyvärr. Snabbmat är mer, inte helt oväntat, amerikanernas grej. Vi går oftast till Richard Rawlings' Garage, som är en riktig restaurang, men vi ville äta nåt annat den här gången och då blev det Olive Garden.

För typ ett år sen frågade Sean mig om jag varit till Olive Garden varpå jag svarar "jag minns inte, kanske nån gång i Grekland eller så". Nån månad senare när vi kör förbi en Olive Garden pekar Sean och säger "där är en!" och jag fattar inte alls vad han menar...vilket leder till att vi förstå då fattar att Sean's fråga någon månad tidigare handlade om en snabbmatsrestaurang, medan mitt svar handlade om en riktig oliv-gård, och det har blivit litet av ett internt skämt för oss hur olika vi associerar "Olive Garden" på basen av varifrån vi är. Som Amerikan = snabbmat. Som Europé = the real deal.

Här är vårt hus! Omodernt och amerikanskt. 1517 Port Drive. Gatan ovanför vår heter Chardonnay Drive, så typ "vitt vins-gatan".

Likes

Comments

Det är lördag eftermiddag min tid, och jag är ensam hemma i 24h på drygt en vecka. Sean jobbar för fullt och tar emot soldater som anländer från stationeringar utomlands. Ganska skönt att vara ensam lite ibland, få tid för sig själv och kunna göra vad man vill här i hemmet utan att behöva respektera någon annan, hehe :-)

Igår var vi ut på promenad i Dana Peak Parken. Det var soligt och 23 grader, så det var riktigt skönt. Vi har inte varit till Dana Peak på länge, de utför nämligen vägarbete på den enda vägen ut till parken, och de håller fortfarande på med det, så vi gick in på någon liten stig vi hittade i närheten. Tog med kameran på en liten provtur, men stannade liksom aldrig upp för att fota, utan var så oskärpt, provfotade medan jag gick och modellen var inte heller så taggad på att bli fotad, så jag förväntade mig inte att fotona skulle bli användbara...så jag blev verkligen paff när jag såg dessa oredigerade bilder?? Det är ju oskarpa osv, men helt ok och bra färger ändå med tanke på att jag bokstavligen GICK och inte ens koncentrerade mig på vad jag gjorde? Jag menar, det verkar som om den har bra potential i alla fall!

Som ni ser så är ju naturen som jag nämnt väldigt beige-brun pga hettan och torkan. Vi skrattade rätt ut när vi såg vad de gjorde åt en gräsmatta utanför en bilfirma här om dagen...de spraymålade den döda gräsmattan grön! Tydligen har de gett upp på att försöka hålla den vid liv med att vattna den, så de helt enkelt målade den istället.

Likes

Comments

Dagens väder: Dimmigt och 10 grader. Herregud så glad jag blev då jag såg att de lovat sånt väder hela veckan! Jag tycker oftast det är sol här och det är nog otroligt hur less man faktiskt kan bli på att ha sol varje dag..!? Härligt med lite kallare väder och regn just nu - jag vet ju att om några veckor är det full sol och 30 grader dagligen i ett halvår igen!

Dagens program: Jag brukar be Sean höra av sig före han kommer hem, för att på något vis förbereda mig mentalt, haha. Jag gillar liksom inte när jag är jätte fokuserad på någonting och så klampar han plötsligt in och vill ha uppmärksamhet. Eller vill berätta om dagen eller vill hitta på nåt. Det går ju oftast för mig, men jag gillar att få en liten "heads-up". Så, idag ringde Sean vid 13-tiden och frågade vad jag höll på med, vad min plan var för dagen och så berättade han att han är på lunchpaus just nu. Blev ju glad såklart, men tyckte det var skumt att han ville ringa och säga det...men fattade 5 minuter senare när han klampar in genom ytterdörren fattade jag ju att han ville överraska mig med att komma hem tidigt men ändå ge mig en liten notis. Sött av honom.

Efter att vi fick lite mat i magen åkte vi in till militärbasen för att handla lite. Vi snackar inte om en finsk, Dragsvik-style militärbas alltså, utan här ser man nästan mer folk i civilkläder än arméuniformer, och här finns allt man kan behöva. Starbucks, snabbmats-restauranger, klädbutiker, souvenir-butiker, elektronikbutik, matbutik...you name it. Jag shoppade i alla fall en...kamera! Och två objektiv! Åhå! Skattefritt dessutom, för det är allting som går att köpa inne på basen, som en förmån för landets soldat-hjältar. Jag har länge velat ha en ny kamera, är så trött på att endast ta bilder med iPhonen på resor och vandringar, de bilderna ger så lite rättvisa och det känns alltid snopet efteråt. Dessutom var mina krav: liten, lätt, flexibel, bra på landskap/natur, bra på både foto och film och nybörjarvänlig. Jag frågade bästa Sofia om råd och hon godkände Sony A6000 och tillhörande objektiven till paket-dealen så den fick det bli. Supernöjd! Dessutom shoppade Sean två nagellack till mig och en Mexikansk/Western filt, snällt!

När vi kom hem skulle jag baka fastlagsbullar...men hade i alldeles för mycket mjöl, så de blev riktigt torra och liknade mer en klimp med bröd. :-(

Likes

Comments

Idag övade vi på svenska med Sean. Under dagen hängde jag upp post-it lappar med det svenska ordet för objektet. Allt från klocka till lampa till diskmaskin och gardin lärde han sig, men favorit ordet blev ”badrum”. Orsaken? Nå, på engelska läst så blir det ju ”dålig rom”.

Vi övade också med hjälp av bland annat duolingo. Sean blev riktigt ivrig, och efter en timme ungefär påstod hemsidan att han behärskar svenska till 9% och han var ytterst stolt. Jag försökte även skriva olika ”lathundar” till honom och så höll jag ett muntligt förhör. Fast hur lär man någon annan sitt eget moderamål riktigt? På ett pedagogiskt vis? Hur förklarar man så för en själv självklara grejjer? Måste fundera på det. Sean tänkte att han kanske kunde lära sig lite svenska av mina gamla engelska böcker om jag har kvar några. Fast dom är ju i Finland just nu.

Likes

Comments

Dagens väder: Bara 5 grader faktiskt, och REGN! Så härligt, att jag var tvungen att gå ut och stå på uppfarten en stund och bara andas in lite. Jag blundade också, och det för en stund kändes det som om jag nyss hade vaknat upp i vildmarken under en vandring...tills en monstertruck körde förbi med ett öronbedövande ljud (ni vet, en pick-up som är förhöjd, som har fått enorma däck under sig, helst två per sida där bak, och ägaren/chauffören är en typisk ung-kille som hänger med armen ut ur fönstret, tuggtobak under läppen, skitiga kläder, jeans och cowboy boots, och som tror att han äger coolaste bilen i stan).
Under helgen var det 23 grader och full sol. Jag tycker det är så härligt med lite regn här. I höstas sken solen varendaste en dag, all natur i hela Texas skiftar i beige-brunt pga hur torrt det är och det var verkligen jätte tråkigt att ha samma väder varje dag! Som typisk nordbo får man ju dåligt samvete av att vara inne då det är sol och fint väder, vilket betydde att jag i höstas satte ute på vår torra gräsmatta och kisande försökte se datorskärmen i solen...istället för att bara jobba på datorn inomhus. Fast man är väl aldrig nöjd ändå...i Georgia regnade och åska det ju varendaste dag och var så förbannat fuktigt att solglasögonen och telefonskärmen blev igen-immade direkt som ytterdörren öppnades...och allt stank mögel...och kackerlackorna och myggorna och resten av hela världens alla småkryp trivdes som fiskar i vatten.

Dagens program: Vaknade vid 8, Sean kom hem vid 08:30 för att hämta plast vi använt då jag målat om här hemma, de behövde låna det till hans jobb...för de ska också måla om på basen! Vilka arbetsuppgifter han har alltså, haha. De har hållit på att tömma en övergiven byggnad som fått vattenskador och blivit invaderad av råttor, så om han om dagarna inte har sprungit runt på hälsocentraler på basen för att få låna munskydd och handskar till städningen, så har han ringt runt för att försöka få tag på någon militär hälsomyndighet till byggnaden. Nåja, sen dess har jag ätit brunch och jobbat vid datorn. Ska plantera om en planta och på vänner och familjs önskemål fota vårt hem. I helgen som gick var vi till Ikea, så ska väl försöka styla det här hemma lite också. Och vi har ordnat i ordning hela yoga-/arbets-/gästrummet nu också, så välkomna på besök allesammans! När Sean slutar för dagen och kommer hem så ska jag försöka yoga med honom. Han gillar yoga, men han tycker det är så jobbigt när han är så stel...så jag brukar påminna honom och säga "att säga att man är för stel för att yoga är som att säga att man är för sjuk för att gå till doktorn".

Dagens språkbarriär: Även om engelskan löper på så bra att jag ibland glömmer bort ord på svenska, så kan det vara så svårt att få vissa saker sagt ibland, speciellt vissa uttryck man är van vid. Vi åt kött- och makaronilåda igår (en av Sean's favoriträtter), och i och med att vi försöker gå mot det veganska hållet skulle jag säga "jag kommer nog äta det här med långa tänder"...men det var tydligen inte ett uttryck som fungerade på engelska. Tydligen är det en finlandism.


Inte ofta man ser den flagg-kombo. USA/Sverige/Texas.

Likes

Comments

Veckan efter att jag kom hem till Texas fyllde Sean år, och så hade han ju dessutom firat julen ensam i år (igen), så den här gången var min kappsäck fylld med mer presenter och choklad än vad jag normalt har med mig. Tror det rörde sig om 6-7 kg totalt, haha. Sean älskar Fazer's choklad, så det var väl minst 4 kg jag hade med mig. Mamma brukar alltid se till att jag har 250 grams plattorna med mig, i alla olika smaker. Mycket, mycket uppskattat hos Sean.

Jag hade även släpat med mig glögg och pepparkakor, så att vi kunde fira en egen lite jul tillsammans. Mycket uppskattat det också! Jag hade fått tips om en god efterrätt av en kollega, så jag lagade den åt honom: Glögg-marinerade hallon med mascarpone-mousse och pepparkakssmulor.

Under kvällen öppnade han också alla paket han fått av mig och min familj...han var så himla tacksam och glad, och påstod att han aldrig tidigare fått så mycket presenter i hela sitt liv. :-)

Likes

Comments

Förra helgen spenderade vi ute på gården, på promenader i grannskapet och i Waco som ligger 50 minuter norrut. I Waco gjorde vi inte så mycket speciellt, gick på loppisar, besökte Magnolia Market och åt veggie-burgers, men vi ville lixom ta oss bort från Harker Heights en stund.

Medan Sean har jobbat ca 05:30-16 alla vardagar den här veckan, så har jag pysslat på här hemma. Mest har jag ordnat och pysslat i vårt ena gästrum/yogarum/arbetsrum. Vi har ju tre sovrum här i vårt hus (...), ett sover vi ju såklart i, ett använder vi mest som förråd till Sean's alla grejjer och det tredje hade vi en vision om att ha som just gästrum, men även ett rum där jag kan yoga i och sitta vid datorn. På måndag-tisdag målade jag de "föredetta-vita-nu-gula" väggarna gråa i just detta rum, på onsdag var jag bara slö, på torsdag hade jag migrän och idag, fredag, så sitter jag här i mitt rum och grejjar med min "dagens check-lista" som bland annat innehåller "blogga". :-)

Ska ta lite bilder på huset under helgen, både inifrån och utifrån, och visa för er. Försökte redan tidigare i veckan, men Sean var så sprallig så han förstörde bara alla bilder med att hoppa omkring framför huset och spänna musklerna, haha...

Under helgen har vi tänkt åka till Ikea för att köpa två enorma mattor...heltäckningsmattan i det här huset är så himla föråldrad, fläckig och äcklig, trots att vi har fått den professionellt "schamponerad", så vi vill bara täcka in så mycket som möjligt av den. Sen grillar vi säkert också, Sean älskar det. De har lovat 21 grader och full sol på söndag, så det blir nog perfekt. Idag har vi halvmulet väder och 13 grader. Det låter säkert härligt för er som inte gillar kyla och snö och sitter fast i det just nu, men måste ändå så privilegierat påpeka att det nog är så ljuvligt och charmigt med fyra årstider. Det blir så enformigt med bara sol och värme hela tiden.

Hittade i alla fall en bild från november på en del av huset. Blir inte klok på deras hus alltså. Det här fotot tar jag i dörröppningen. Varför bygger man ytterdörren så här in gömd och liksom in i huset? I Norden tycker jag väl ändå att man ofta har ytterdörren utstickande från huset lite, så där ståtligt och fint. Och VARFÖR bygger man så att taket lutar rakt neråt just där man ska gå in till huset? Så ologiskt. Man blir ju väldigt, väldigt blöt om det råkar regna.

Likes

Comments

Det känns som om jag har landat i vardagen här hemma nu. Vant mig. Första veckan var väldigt bitterljuv och ångestfylld. Det är liksom så härligt att vara tillsammans igen och få leva ett liv och ha en vardag ihop...men ingen av oss vill ju vara här längre. Sean är så trött på allting som har med militären att göra, och faktiskt också på USA. Vi båda är bara så himla redo att packa våra väskor och åka härifrån. Men, Sean är ju bunden till sitt kontrakt.

De har ju inte värnplikt här, utan att vara i militären är ett jobb. De jobbar inte efter "tillsvidare-kontrakt", utan har ett mycket fast och strikt tidsbundet kontrakt. Seans nuvarande kontrakt är två år långt och tar slut i december i år och han vill absolut inte fortsätta. Fast det vill dock hans chefrer, och de tjatar på honom dagligen. Han har hög arbetsmoral, har gjort en fin och snabb karriär under sina fyra år som soldat - han blev Seregant på tre år, har gjort två Europa-rotationer och en Special Forces Selection, så han är värd väldigt mycket för militären.

När man re-rekryteras så får man alltid betalt en "bonus" som ska motsvara just hur mycket man är värd för dem...och ju längre karriär (och därmed mer utbildning), ju högre bonus. Det är helt ofantliga summor USA lägger på sin militär...nästan svårt att tro att det blir skattepengar över till något annat alls...och det syns nog verkligen på samhället här.

Denna glada filur mötte upp mig på Austin's flygplats med en stor bukett blommor i handen. Så härligt trots omständigheterna att få vara i samma tidszon, att få gå till matbutiken ihop igen, att vakna och somna bredvid den man älskar och att inte vara beroende av en telefon för att kunna höra varandras röster. De små sakerna. Må inte 10 månader då snabbt.

Likes

Comments

Jasså, hej!

Sen sist så har jag varit hemma i Finland över julen, i en månad ungefär. Jag jobbade mest, men hann också träffa många vänner, vilket ju är en av de viktigaste sakerna för mig att göra där hemma.

Då jag kommer hem en sväng till Norden, försöker jag alltid stanna i Stockholm på vägen, så att jag hinner krama om syster Alexandra och bästa vän Jennyfer, och så gjorde jag även denna gång. Det blev en ytterst snabb visit den här gången, men det var så härligt att ses ändå, hade inte sett någon av dem sedan september.

Då jag flyger till och från USA så passar jag alltid på att flyga in och ut från olika städer och stanna några dagar. Åker alltid med SAS pga deras otroligt billiga priser för ungdomar (har hittills inte betalat mer än 300€ för en tur-och-retur resa från Norden till USA), och SAS flyger inte till Texas, så måste ändå stanna någonstans och ta ett inrikesflyg hem till Harker Heights.

När jag kom fram till hostellet i Miami slogs jag av vad jag hade glömt från sydöstra USA...fukten! Hjälp, alltså... Många hus och byggnader stinker mögel då du går in i dem, och om du har glasögonen på näsan när du går ut kommer de imma igen av fukten.

Första hela dagen i Miami somnade jag ju givetvis på stranden och brände upp hela min rygg. Jag borde ju ha fattat att det är en dålig idé att lägga sig trött och jetlaggad på stranden. Och så blir man ju alltid lika besviken på sig själv när man har bränt sig?

I Miami så spenderade jag all min tid på "Miami Beach" området, och inte i själva storstaden, men hur som haver så var jag inte så imponerad. Rätt så skräpigt, många uteliggare, många som öppet var drogpåverkade och bråkade med varandra om vem som här näst skulle köpa mer illegala substanser och aggressiva måsar på stranden. Alltså, shit. Så himla många strandbesökare matade måsarna, och måsar var ju helt tokiga! Min första smörgås hann jag bara plocka fram så dök en mås ner i min famn och tog den...den andra smörgåsen hamnade jag äta kuvad över medan måsarna stod en halvmeter bort och skrek.

En kväll tog jag en kvällspromenad med mina rumskompisar från Tyskland, och den var ju väldigt fin och mysig! På hostellet rekommenderade de dock att inte vistas på stranden eller strandpromenaden efter att solen gått ner, tydligen finns det en överhängande risk att bli rånad då. Det var även runt stranden som vi såg många drogpåverkade.

Likes

Comments