När han är som bäst och sämst på samma gång

Något jag både älskar och hatar med Richard är en sak han gör på morgonen. Det gör mig så fruktansvärt arg och uppgiven samtidigt som det får mitt hjärta att fullkomligt smälta.

Ni vet hur det är att ligga i sängen på morgonen, under det varma täcket och veta att man faktiskt måste kliva upp för att inte bli sen. Några minuters slösurf på mobilen samtidigt som man gör allt för att samla tillräckligt med viljestyrka för att kliva upp i kylan utanför täcket.

Det är precis DÅ, när man samlat krafterna och gör ansatsen till att resa sig, som han kramar om en extra hårt. Sådär så man verkligen inte kan resa sig. När ja då säger Älskling släpp mig får jag svaret - "Jag kommer aldrig att släppa dig". Där smälter hjärtat!

Samtidigt som frustrationen bara kokar inom en. jag som äntligen samlat strykan till att ta mig upp. Jag som faktiskt ska jobba. Jag som är tidsopptimist och vet att jag kommer bli jättestressad om jag inte kliver upp NU. Arghh vad jag hatar det! Ilskna tankar som bara flyger runt i huvudet.


Det är då han drar mig ännu närmre och viskar att tänk att vi har varit tillsammans i två hela år nu. Två år med dig, och det är dom bästa i mitt liv!

Nog för att jag tvivlar på att det kan vara dom bästa i hans liv, men screw it! Vad gör det om jag blir någon minut sen upp ur sängen eller om håret ser ut som hej-kom-och-hjälp mig?



Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229