Det här med alkohol

Jag har många gånger funderat på om det är något fel på mig. Som 18-åring, och som 20-åring, ska man tycka att det är sjukt jäkla jätteroligt att festa. Man ska vara ute och dricka alkohol var och varannan helg. Och gärna både fredag och lördag och sedan ta en återställare på söndagen innan man laddar om för lillördag.

Jag dricker kanske en gång i månaden, om ens det.

Mamma och pappa har alltid försökt visa, och föregå med gott exempel, att man behöver absolut inte dricka för att bli full. Man kan ta ett glas vin till middagen för att man tycker att det är gott. That's it. Och självklart är det. Men jag förstår inte riktigt poängen. För mig räcker vatten (helst kolsyrat) bra. På samma sätt som jag inte ser poängen med att dricka läsk till middagen förutom när jag blir riktigt sugen på det.
När jag dricker ja då dricker jag för att jag vill bli full. För att jag vill uppleva den där känslan av att allt bara flyter på, för att jag kan absolut älska och uppskatta det. Men inte allt för ofta.
Man dricker och dricker för att uppnå önskad effekt. Efter ett tag börjar jag ofta må dåligt, inte på grund av alkoholen, utan för att jag fått i mig för mycket vätska. Och när man väl går ut, ja då känner man pressen att man måste vara ute hela natten. Både för att man betalt inträde på någon klubb och för att man inte skall ses som torrboll. Och sen mår man ju som man förtjänar dagen efter.
 
Det jag vill få sagt, är absolut inte att jag är emot alkohol, att jag ska bli nykterist eller att det är fel på er som dricker var och varannan helg (för ofta önskar jag att jag var mer åt det hållet), utan jag funderar på varför det är sån press när det kommer just till dricka?
Är man ung ja då ska man tycka om att dricka, ofta och mycket. Är man i medelåldern ja då ska man ta ett glas vin till maten. Är man äldre ja då ska man dricka gotlandsdricka och snapsa vid högtiderna.
Men Gud förbjude att man blir full vid fel tillfälle. Då ses man som pinsamm, alkoliserad och allmänt jobbig - någon som inte kan sköta sig.
Men säger man att man att man inte dricker ikväll, att man kör eller att man är nykterist, ja då kan man likagärna gå därifrån. Då är man tråkig, omogen eller helt enkelt mormon.
Folk säger: det är mitt liv och jag lever precis som jag vill.
Men gör vi verkligen det?
 

Gillar

Kommentarer

Matilda Berlin
Matilda Berlin,
Tack fina du! Tyvärr blir det inte så mycket bättre bland vännerna inom de närmsta åren. Det är fortfarande 80-90% av mina som gör det och ibland tappar man nästan kontakten pga det. Vilket är oerhört synd! Precis som du har jag oftast hellre en filmkväll med bara gänget istället för att springa runt och leta efter varandra på någon mörk krog. Men då får man helt enkelt hitta dom vännerna som vill vara hemma och oftast är dom med riktiga än dom andra =) krammatildaberlin.blogg.se
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229