fin blogg! bara en fråga (ingen kritik mot dig!!), hur ställer du dig till huruvida ansvar man har som bloggare/influensers osv när man officiellt publicerar inlägg om träning/vikt/utseende? Har du exempelvis någon gång haft symptom att ätstörningar som ex ortorexi?(haha ja du är ju träningsgalen deluuxeee 😂🙈).

Som sagt ingen kritik, bara en intressant fråga hur du som bloggare resonerar kring inlägg som dessa o om man någon gång känner rädsla över att uppmuntringen fattas fel.

kram 😊

Hej fina du! Tar det absolut inte som kritik, utan som något väldigt bra att reflektera över (därför lyfter jag det, och svarar här) =)

Jag ska förklara varför.
Orkar du inte läsa hela det långa inlägg det blev så finns en sammanfattning längst ned.

För er som inte vet det så började jag jobba som barndansinstruktör när jag var 15, som sen utvecklades till att jag blev gruppträningsinstruktör i X antal andra koncept. Vidare ledde det till att jag under mitt tredje år på gymnasiet jobbade en halvtid i receptionen samtidigt som jag pluggade, som sen blev till en heltidstjänst (och lite till).
När jag var som ”värst” jobbade jag cirka 220 timmar i månaden varav jag hade ungefär 13 pass i veckan. (Idag har jag ”bara” två BodyJam-klasser - that’s it när det kommer till jobb inom gymvärlden).

Jag jobbade på ett väldigt seriöst gym där vi hade allt från barndans från 2 år, till Itrim (viktminskning) till seniorgympa och gruppass för strokepatienter. Det betyder att jag kom dagligen i kontakt med allt från 2åriga Ida till Agda 98.

För mig blev, och är, träning och kropp väldigt faktabaserat (bortsett från den delen som handlar om hur bra träningen får mig att må, hur lycklig den gör mig och hur mycket jag älskar den). Efter att ha levt i gymvärlden ser jag kroppen mer som ett fantastisk verktyg som tar dig genom livet. Om någon säger Jag har en stor rumpa till mig, så är det ett fakta. Ja, du har en stor rumpa. Eller Jag har blivit så sjukt stark. Fakta. Så enkelt är det (i min värld).
Men därför har jag svårt att förstå vad ”vanliga tjejer i dagens samhälle” vill när dom säger så. Att svara Neeeej! Vad snackar du om? Du som har en sån liten, perfekt rumpa! faller sig inte alls naturligt för mig.
Och just därför tycker jag att din fråga är så viktig att lyfta, just för att för mig faller det sig inte naturligt.
När det kommer till att skriva saker offentligt här på bloggen så hade jag tidigare skrivit precis vad jag vill, tänker och känner. Men efter hand som jag läser mer och mer om folks tankar kring ämnet har jag börjat tänka efter. Inte på så sätt att jag någonsin kommer sluta skriva om träning och hälsa, för det ligger mig så enormt varmt om hjärtat och är en sån pass stor del utav min vardag, utan jag tänker mer på syftet om varför jag skriver något. Varför skriver jag det här? Vad vill jag förmedla?
Vissa gånger är det för att jag (liksom igår) vill lyfta en hjärtefråga som att få folk att träna (har ni inte läst inlägget så hittar ni det HÄR), vissa gånger för att jag faktiskt är stolt över något jag presterat, vissa för att det helt enkelt är en del av min vardag och jag skriver ett vardagsinlägg, och vissa för att det bara var så fantastiskt kul.
Men, som jag hoppas att ni har märkt, är jag aldrig ute efter att hetsa någon. Jag skriver aldrig ut något schema med veckans träning dag för dag. Jag använder aldrig ord som magrutor, gå ned i vikt eller något om vad jag själv eller andra väger.
Istället lägger jag fokus på att träningen är till för att stärka, både fysiskt och psykiskt. Exempelvis om jag skriver om magträning så är det inte övningar som får magrutorna att poppa utan övningar som stärker inifrån och ut, ger en bättre stabilitet och medför en minskad skaderisk i vardagen

Självklart (så sorgligt att det är just självklart) har jag dagar när jag ser mig själv i spegeln och känner fy f*n vad tjock jag är trots att jag verkligen inte är det (så jag är i te ute efter att fiska kommentarer här), precis som jag också har dagar där jag känner att jag blivit alldeles för smal. Som just nu när min kropp skulle må bra utav att jag lägger på mig ett kilo eller två (här skall ätas lussekatter!). Och det är något som kan skifta från en dag till en annan, ibland sker det till och med under en och samma dag. Då gäller det att, hur svårt det än är, kontrollera sina hjärnspöken och gå tillbaka till faktan: Det är inte möjligt att bli tjock över en dag.

Om man tänker på inlägget igår så funderade jag absolut på hur det skulle tas emot, och läste därför igenom det både en och två gånger innan jag publicerade det. Slutsatsen: Det här är något jag står för!
Jag tror utan tvekan på att alla ska träna. Men som jag skrev så handlar det inte om träning i form utav att springa milen 7 dagar i veckan eller köttiga pass som ger spysmak i munnen. Nej, det handlar om träning med resultat för att stärka ditt hjärta, stärka ditt skelett, stärka din core, öka nervsignalernas hastighet - allt sånt som medför en minskad skaderisk.

(Note: det behöver verkligen inte ske på gymmet! Julia skrev i en kommentar att hon älskar att klättra - och det är en GRYM träningsform. Det ger styrka att orka lyfta sig själv, motorik, balans, kroppskontroll och så mycket mer)

Ska alla träna? Ja!
Oavsett om du är ung, gammal, överviktig, underviktig, stillasittande, aktiv. Alla.
Små barn behöver springa av sig och bana in de grundläggande motoriska reflexerna. Gamla behöver hålla sig aktiva. Överviktiga har ett stort behov av det för att undvika följdsjukdomar. Men underviktiga? Jo, även om man har en ätstörning. Jag säger absolut inte (!) att man ska göra det just idag, för beroende på situationen kan det vara så att kroppen har så lite energi att det rent ut sagt är dödligt. Däremot kommer man behöva träna upp kroppen inifrån och ut när man väl kommit tillbaka till en nivå där kroppen orkar med. Ett sådant energiunderskott som en ätstörning i form utav anorexi eller liknande, medför tyvärr en följd skador på kroppen. Benskörhet för att nämna en. Därför behöver personen i fråga (obs! när tiden är inne) börja belasta kroppen för att bygga upp skelettet så gott det går, stärka upp coren och få tillbaka nervsignalernas hastighet, för att minska den ökade skaderisken kroppen fått.

Jag tror också stenhårt på att kunskap är nyckeln! Atta hålla tyst om träningslära kommer inte ge någonting, utan det är mycket bättre att förmedla, få personer att lära sig, förstå och inse.

Nu blev det ett VÄÄÄÄLDIGT långt svar på din fråga, men för att sammanfatta:
Eftersom att jag själv ser på träning, hälsa och kroppen ur ett faktaperspektiv och jag vet om att jag inte riktigt har koll på de ”sociala koderna” när det kommer till just det, tänker jag absolut efter. Men jag kommer aldrig någonsin sluta skriva om det både för att det är en sån stor del av mitt liv och för att jag är i fullständig tro om att alla faktiskt behöver träna (på ett eller annat sätt). Vet man med sig att man blir hetsad utav det, har man helt ärligt ett eget ansvar och kan då välja att inte klicka in hit.
Däremot kommer jag inte skriva om hur du ska göra för att gå ned i vikt, vilka övningar som är grymma för sexpacket eller ger dig smalare lår. Jag skriver om träning och hälsa utifrån ett perspektiv där det ska vara roligt, något som stärker kroppen och förhoppningsvis motverkar de folksjukdomar som blir allt mer och mer vanliga i takt med den ökade inaktiviteten.
Det är i alla fall vad som är mitt mål, mitt syfte =)

Stor kram vännen <3

Om jag somnade gott igårkväll?? Redan vid 9 satt jag och klippte med ögonen i soffan, och strax efter halv 10 låg jag och snarkade i sängen. Pensionärsvarning på den?
Det har i alla fall gjort att jag vaknade pigg och glad idag. Dessutom är det ju F R E D A G woop woop! Älskade, älskade Fredagar alltså! Idag har jag en massa roligt inplanerat. Om en stund tänkte jag smita ned i källaren och börja bära upp alla julgrejer (gäller att passa på medan Richard är på jobbet, hihi) innan jag ska in till stan för att bränna av ett BodyAttack-pass Därefter tänkte jag åka till skolan och plugga lite (good job Matilda!) innan vi kommer till kvällens höjdpunkt - glöggmys!
Jag och ett gäng tjejer från skolan skall hem till Frida för att baka pepparkakor, dricka glögg, lyssna på julmusik, äta något gott tillsammans och helt enkelt ha världens mysigaste kväll. Hur underbart låter inte det?? 

Vad ska ni hitta på idag?? Oavsett så hoppas jag att det blir en fantastisk Fredag <3

Helt slut - checkar ut!
Idag var sorgligt nog den sista BodyJam klassen jag höll på SATS Base Täby. På grund utav en minskad gruppträningsbutget har mitt pass blivit kapat. So sad! Men jag tror helt klart på konceptet utav going out with a bang! Så jag jagade tag i en instruktörskollega, flörtade till mig lite smakprover av energidryck och bars, och framför allt förlängde passet till att vara 2 timmar långt. Ni som vet hur jobbigt det är att köra en timmes BodyJam, kan nog tänka er hur jobbigt det är att dansa det två timmar non-stop.
Så ja, statusen just nu är helt klar: helt slut - checkar ut!

Men det vart så fruktansvärt lyckat!
Alla vara så taggade! Det tjoasdes, sjöngs med och skrattades. Jag var fruktasvärt taggad! Emma var oerhört taggad! Energin var verkligen på topp!
Och ni vet alla dom där punkterna jag listade upp imorse? Framför allt den sista? Den om känslan efter ett riktigt bra pass - just den känner jag nu. Heeeelt slut i kroppen, helt slut i hjärnan, hungrig som jag vet inte vad - men med ett leende som sträcker sig från öra till öra.
UNDERBART!!!

Bättre slut på den här tiden på Sats Base, och bättre slut på den här riktiga vardagsveckan (Fredag till Söndag har jag så mycket kul planerat att det räknas inte, haha) får man leta efter!!