FÖRSKOLA ELLER INTE?

Innan jag fick Mio var jag övertygad om att jag skulle ha båda barnen hemma hela tiden.
Det var inte så att jag tyckte det var dåligt att lämna ena barnet på förskolan när man ändå var hemma med det andra utan jag ville bara spendera dagarna med båda mina barn.
Det vill jag fortfarande.

Men. Just nu behöver jag tiden att vila upp mig. Att ta igen mig och få energi så jag kan vara den där super mamman jag vill vara. Som inte skriker eller skäller för en liten liten grej som egentligen inte spelar någon roll. Eller som sätter Oliwer framför tvn och använder den som barnvakt för orken är totalt borta.

När Oliwer är på förskolan (9-14, tis, ons, tors) vilar jag och Mio. Vi tar igen oss och vilar upp oss. Jag försöker hämta Oliwer tidigare från förskolan och spenderar hela eftermiddagen tillsammans med de äventyr vi bara kan komma på.
I eftermiddags var vi på lekplatsen, sen gjorde vi smarrig middag till när J kom hem och efter det drog vi med familjen på lejonjakt i skogen. Vi såg lejon bland granarna och när jag, med inlevelse och fantasi, sa att jag såg lejonet nickade Oliwer instämmande och höll med mig om att det smög runt lejon i skogen bakom vårt hus.

Jag älskar att leka och med fantasi förflytta mig och Oliwer in i en annan värld.
Men orken till det finns inte när jag har barnen själv i 9-10 timmar om dagarna utan någon paus.
Då vi har byggarna hemma blir det inte ens en middagsvila för Oliwers del och just nu finns inte energin i min kropp för allt vad den önskade.

Så jag är tacksam för att Oliwer trivs och vill till förskolan. För att det finns möjlighet att lämna bort honom några dagar, några timmar för att jag ska kunna vila upp mig lite granna. OCH för att ge mig och Mio lite egentid, precis som Oliwer fick med mig när han var yttepytte.

Alla har olika åsikter kring att lämna iväg syskon.
Alla tycker och tänker. Det gjorde och gör jag med.
Jag tycker inte 100% att det är bra och rätt att lämna iväg syskonet till förskolan. Jag tycker inte heller det är 100% rätt och bra att hålla de hemma. Jag är delad, kluven och allt är individuellt.

Just nu behöver jag få den avlastningen även om jag saknar honom så fort jag lämnat honom.
Och jag har bestämt att är det så en dag att jag känner mig piggare än nu och orkar med allt så får han vara hemma. Så allt är dag till dag.
Vi får se hur allt är.

Men just nu är jag tacksam för avlastningen och hjälpen.

Hur gjorde/gör ni som är föräldralediga och har syskon till minstingen som är hemma?

Kram M

Gillar

Kommentarer

Nyponsoppan
Nyponsoppan,

Följ Mig På Instagram @mathildaelina.se