Just nu är min hjärna helt kaos igen, tankar som snurrar runt i skallen och gör mig helt galen.
Jag ville ha barn redan när jag var 16 år och har alltid velat ha många barn, och drömt om tvillingar sen jag var ung och skulle kunna ha en hel gård med barn hehe..
Men min graviditet med Lowa var inte speciellt lätt som ni läste och det tog väldigt hårt psykiskt på mig, men jag vet att nästa graviditet inte är alls likadan och jag hoppas verkligen att det är så, men vet också att för varje graviditet kan det bli värre och värre.
Men jag vill verkligen hålla mig till det positiva att det blir bättre, för sen jag träffade David så vill jag/vi ha 4 barn i hopa. Fast nog mest jag, jag såg det symboliskt för jag är sist av 4 barn och likadant David.. Plus tror inte David hade velat ha fler än 4.. haha.

Och just nu står vi och trampar om hur tätt vi vill ha Lowa och nästa syskon, jag skulle vilja bli gravid snart medans David vill vänta till efter Lowa fyllt 1 år. Men samtidigt gör detta mig sjukt rädd, jag har börjat bryta ihop igen då mina tankar gör mig helt galen. Ena dagen vill jag vara gravid och skaffa syskon nu och andra dagen är jag livrädd för att bli gravid och skulle kunna vänta länge.. För hur ska jag kunna ta hand om Lowa om nästa graviditet skulle vara likadan? Jag la inlagd ca 80% av graviditeten, och jag kan ju inte lämna bort min lilla duva..

Nu när min syster var här över helgen med sin 2 år dotter, var jag lite själv med både Lowa och Lilly, det var väldigt mysigt men också lätt då Lilly är mer självständig nu och man kan be om hjälp men samtidigt kan även en 2 åring vara väldigt mammig.. Men barn med syskon brukar förstå att dem inte är själva längre och tar mer hänsyn och leker själva?
Så just nu tycker jag synd om David då jag håller på att bli galen på detta för jag vet ärligt talat inte vad jag vill längre, vill gärna att Lowa ska få syskon. Men kommer det bli som med Lowa blir det tyvärr bara ett syskon om det inte blir ett mirakel och där är två i magen.. Hade underlättat en hel del för mig.. haha. Eller väntar vi lite längre, hur hade ni gjort?

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Helgen har varit fantastisk med min syster och hennes familj har sovit här sen i fredags. Och vi har fått en hel del gjort här hemma, rensat ur garaget, uterummet och varit på tippen! Så skönt att få bort allt skit som har varit här hemma.
Nu blir det en massa vila inför den nya veckan och jag har lite planer som jag funderar på att genomföra, kanske bakom Davids rygg hehe 🙈

Likes

Comments

Gårdagen gick i en väldans fart, efter att vi hade sovit blev de att gå upp och fixa oss och körde in till Helsingborg för att hämta upp min syster Anna & Lilly. Sen körde vi till Väla för att köpa presenter med min pappa & styv mamma inför min andra systers 40 års kalas som vi är på väg till just nu.

På väla blev det lunch samt vi passade på att köpa lite lördags godis på hemmakväll!
När vi kom hem ställde vi oss och lagade mat och sen fixade vi till oss innan jag & Anna körde in till Helsingborg igen för att gå på bio med Emilia och ja så klart var det Fifty shades of freed vi såg 😍
Tyckte den var super bra, men eftersom man har läst boken kändes det som att dem har försökt klämma in allt i en film, så den var väldigt hetsig..

Men nu är vi på väg upp till Falkenberg för min äldsta syster har fyllt 40år!
Ska bli kul att träffa deras lilla familj, tyvärr ses vi inte oftare än kalas och jul, så det gäller att passa på att mysa och ha kul när det väl gäller 🖤

Likes

Comments

När Lowa vaknar halv 7 kände jag inte alls för att gå upp, gick upp och gjorde en flaska ihop om att hon skulle somna om..
Just idag var jag inte alls pigg, kände mig som jag var i ett mörkt moln hela tiden och somna bara till hela tiden. Men Lowa ville inte samarbeta så det var bara till att gå upp och fixa gröt som hon knappt åt och till slut vägrade.. Så det fick bli en flaska igen, men nu ligger hon här bredvid i sängen och sover igen. Hon är så söt och man blir så glad när man ligger och kollar på sitt sovande barn..
I sömnen ligger hon alltid och suger på överläppen 😍 så himla gulligt!
Men nu ska jag passa på att försöka somna om med henne då vi har en hel del planer för dagen. 🙈 Och jag längtar tills ikväll!

Likes

Comments

Nu har vi kommit till v.20 och från rutin ultraljudet till hit var jag glad över att vara gravid och jag hade mått bra och känt mig lycklig. Jag hade lite konstigt blodtryck som var högt men då tyckte läkaren att det inte var så farligt så fick inte diagnosen havandeskapsförgiftning ( just då), men var på extra kontroller hos min barnmorska både för blodtrycket och måttet på magen.
Men i v.26 gjorde jag min glukosbelastning, det konstiga var att jag inte alls var ett dugg nervös över att det skulle visa något annat än normalt. Men ack så fel jag hade, jag tyckte om blandningen, hade i lite citron men tyckte det var riktigt gott. Fick sitta i ett rum och blev att det fick bli lite serie tittande under tiden, det drygaste var helt klart väntan..
När min barnmorska kallade in mig för blodprov tänkte jag att snart ska jag få gå hem och äta och passa på att sova lite då det var min lediga dag. Men mitt blodsocker la på 11,6. Barnmorskan förklarade att hade det legat på under 10 hade det varit okej men mitt var förhöjt. Men hon sa att det kunde vara miss visande så vi diskuterade att göra om det, hon pratade med en barnmorska på obstetriska mottagningen på lasarettet men dem ville att jag skulle komma dit.
Sagt och gjort blev det att jag hade en tid där 3 dagar senare, med hopp om att dem skulle göra om testet och att det skulle visa att det första värdet var fel.

Men återigen hade jag fel, jag blev informerad om graviditet diabetes och hon visade min nya bästa vän som skulle följa mig resten av graviditeten- min blodsocker apparat.
I början var jag tvungen att sticka mig 7 gånger om dagen, det blev väldigt svårt då jag hade inga rutiner och när jag väl var ledig från jobb passade jag på att sova.
Nu skulle man upp på morgonen och sticka sig, äta frukost och sen en gång till om 2 timmar. Hade innan varje måltid och 2 timmar efter. Jag tyckte hela situation blev väldigt stressig för mig och jag märkte att jag slarvade och kände ett sådant hat på mig själv igen. Kände liksom " FAN var du tvungen och få detta skitet med". Jag hade sällan högt blodsocker, utan jag hade ofta långt blodsocker i och med att jag är en person som inte äter regelbundet och var inte ett dugg hungrig när det var dags för mat eller mellis. Fick gå till dietist och diskutera vad jag åt och inte åt, vad jag skulle och inte skulle äta. Det jag trodde var rätt visade sig vara fel. Man fick lära sig räkna sockerbitar på kolhydrater m.m. En riktig djungel och det var svårt att hänga med.

Bild 1 är jag i v.30 och vi hade precis flyttat till huset i Hjortshög. Bild 2 är jag i V.20 i lägenheten. 



Men jag försökte ta det hela med en klackspark och tänkte, detta klarar jag. Det är bara några veckor kvar det går fort. Sen slipper jag detta, plus tänkte att det var en bra start att äta mer nyttigt då jag är svag för läsk och sötsaker och att börjar jag nu så blir det lättare att gå ner gravidkilona efteråt.


Men samtidigt gick inte allt så bra, mitt blodtryck var hoppigt på mina mvc kontrollerna, mitt mått på magen var rätt lågt och magen växte inte alls mycket. Gick inte upp så mycket i vikt, kände att jobb passen blev jobbigare och jobbigare och någon kväll hade jag högt blodtryck, hade flimmer för ögonen och en riktigt hemsk huvudvärk, då ringde jag till förlossningen och dem tyckte inte att jag skulle jobba, som tur var hade vi en okej kväll med patienterna så dem skickade snällt hem mig.
En dag var jag på en mvc kontroll, dem skulle kolla mitt blodtryck m.m. men mitt blodtryck gick bara uppåt och jag blev skickad till lasarettet för extra kontroll med ctg kurva, blodtryckskontroller. Och efter kontrollerna fick jag Trandate som är en blodtryckssänkande medicin. Det funkade ett tag men efter ett par extra kontroller på mvc och blodtrycket fortfarande var högt blev jag skickad till lasarettet igen. Allt detta springandes fram och tillbaka gjorde så jag bröt ihop var/varannan dag och kände att allt var hopplöst, jag ville ge upp flera gånger och sa till David att jag inte skulle ha blivit gravid.
Hur kunde min kropp vara så jävla dålig, att den inte ens kan bära på ett barn utan komplikationer.
Varje gång jag var hos doktorn sa dem till mig att vila, det gjorde jag men samtidigt började vi som alla andra föräldrar att förbereda inför vår dotters ankomst.
Ibland blev jag inlagd en vecka för vila på BB och alla visste vem jag var, vilket jag tyckte var grymt jobbigt då jag hade praktiserat på BB och att jag jobbar i huset så har man stött på en del personal och det kändes verkligen att man blev särbehandlad av vissa pga detta. Både skönt men också jobbigt då jag är en självständig person och hatar att be om hjälp..

I v.34 Blev jag inlagd igen pga flimmer för ögonen, huvudvärk och högt blodtryck.
Just då hade jag bara gett upp hoppet, varenda läkare som kom in bad jag dem att ta ut ungen för jag ville inte ligga i detta mörka rummet längre, jag ville hem med min bebis.
Vissa dagar fick jag inte ens gå ut och äta frukost i matsalen, när jag hörde hur bebisar grät började jag alltid att stor gråta och kände mig så deprimerad att jag fick prata med kurator, men vad hjälpte hon? Hon kunde inte ta ut bebisen eller göra mig frisk.. Allt kändes så sjukt hopplöst.
Men en söndag morgon kom sköterskan in för att ta mitt blodtryck och prover, efter ett tag kallade hon på sin kollega. Jag fick dubbla doser blodtryckssänkande, man såg efter varje blodtryckskontroll att dem blev mer oroliga. Jag sa till David som la i sängen bredvid "att det är nog dags att gå och äta frukost nu, för jag tror att något händer nu". När David gick var där 4 olika personer i rummet, någon satte nål en annan gav medicin och någon annan kollade trycket. Efter ett tag började dom fixa med sängen och berättade att jag var tvungen att åka in på förlossningen, kan säga att i det tillfället fattade jag inte ett dugg om vad som hände utan jag kände bara hur trött jag blev och tänkte på David hela tiden för jag klarar detta men hur ska David ta allt detta som händer nu..
När David kommer in genom dörren med frukost brickan kör dem ut mig, det sista jag ser innan jag tuppar av är dörren till förlossningen..
När jag vaknar till sitter en barnmorska och håller min hand, jag börjar gråta och frågar efter David och var jag är, den barnmorskan var en ängel hon fick mig att bli lugn och känna mig så trygg.
Läkaren jag hade haft hela veckan kommer in efter ett tag och säger "Amen Mathilda, vad gör du? Detta var inget bra, nu måste vi sätta igång dig" LYCKAN som uppstod när jag insåg att snart ska jag äntligen må bra och vår dotter ska få komma till världen!

Bild 1 är ifrån dagen innan jag blev inlagd och dagen efter midsommar. Bild 2 är ifrån när jag blev inlagd på förlossningen. (ursäkta katetern)

Likes

Comments

Helt sjukt att på ca 1 vecka har jag minskat med 6 cm runt midjan!
När jag mätte i morse blev jag sjukt paff, vikten är dock bara 2 kg på en månad.. Vägde mig för ca en månad sen när jag började gå ut och gå, men sen stannade det av ca 3 veckor men bestämde mig för en vecka sedan att nu F*N ska jag ta tag i kroppen. Jag går ut och går om dagarna, ca 45-1 timme om dagen. Försöker öka med mer tid, men inga idéer på var jag ska gå någonstans..
Sen gör jag olika rygg o ben övningar, plankan, mamma mage appen och stretchar fick jag i uppgift av massören. Så detta försöker jag få in varje/varannan dag. Idag blev det dock ingen promenad mer än att när jag kom till klippan gick vi till öppna förskolan och var där i 2 timmar och sen gick vi och fikade/åt lunch. Sen blev det för mig att åka hem då jag kom på att jag hade glömt ta ur maten från frysen. När vi kom hem sov Lowa ett tag till i sin bilstol, jag fixade mat till henne och städade undan i köket innan jag på började middagen. Nu blir det bara vila resten av kvällen.


Likes

Comments

Idag har det bara varit en lugn dag, Lowa har varit rätt gnällig och trött och inte velat de jag har velat..
Men efter frukosten blev det en liten promenad på 4 km, dock var takten inte riktigt med och var rätt trött i benen.
Sen har det bara varit en lugn dag, kollat lite tv och passat på att mysa med Lowa.

I och med att det är alla ❤ dag Idag, lagade jag lövbiff med feta ost & rotfrukter. En favorit hos mig och David, han kom hem med tulpaner till mig - jag som älskar tulpaner blev så glad! Vi brukar inte köpa något till varandra utan vi bara myser med god mat. När Lowa hade somnat kollade vi på filmen "Victor Frankenstein" och myste med choklad doppade jordgubbar, vindruvor & David hade köpt med vanilj bullar.
Enligt mig var denna dagen perfekt och det behöver inte vara mer stohej än så.
Men nu är det dags för sängen, i morgon ska jag och Lowa mysa med kompisar.

Likes

Comments


Snart är Lowas rum helt färdigt, vi har tapetserat och målat, satt golv listor och fått upp dem nya el uttagen och fått upp lampor och hyllan. Det enda som fattas nu är sänghimmel och en kallax hylla.
Samt är frågan om jag ska göra en hängande klädstång från taket där hennes klänningar m.m. ska hänga eller om vi ska köpa en stående klädstång? Tanken har alltid varit sen vi köpte huset att jag ville göra en egen som skulle hänga från taket, men har lite blandade tankar om det nu när man håller på att renovera, är det dumt och sätta stora krokar i taket som lämnar hål efter sig ?


Sen kommer det till gardiner, måste man ens ha gardiner i ett barn rum?
Jag har blivit lite emot gardiner känner jag, vi ska inte ha några gardiner alls i vardagsrummet då vi har stora fina fönster och jag vill att man ska kunna njuta av dem och våra stora fina lampor som står i fönsterna. I vårt sovrum har inte heller några gardiner kommit upp än men vad gör det om 100 år, eller ska jag gå crazy och inte ha några gardiner alls? Just nu är köket den enda som har gardiner..
ÄLSKAR när det är ljust och fint!

Sen om man nu har gardiner i ett barnrum, då lär dem aldrig hänga rakt och fint? Tänker när Lowa springer runt och drar i dem eller ska gömma sig bakom dem..
Har ni några tips så kommentera gärna dem!
Men jag ska fortsätta att fundera vidare om gardinerna.. (som tur är gardiner inget prio iallafall.)

Likes

Comments

Måndag i all ära, skrev om morgonen att Lowa var morgon pigg men vid 11 snåret då fick lilla tösen en flaska och somnade snabbare än blixten. Jag satt och filade på graviditet berättelsen och ungefär vid 12 kände jag att nä, ska jag passa på att sova lite med henne gäller det att jag myser ner mig nu.
Sagt och gjort, det är så mysigt att ligga där och kolla på sitt sovande barn och jag tycker att Lowa är det sötaste som finns när hon sover med sin lilla öppna mun och putar med underläppen.
Det tog inte lång tid tills jag med sov som en stock, jag vaknade i panik kl 14 av att jag trodde att någon knackade på dörren men måste ha drömt. Blev helt paff att klockan redan var 14 och att Lowa hade sovit så länge, hon vaknade till för att jag vaknade hon la och kollade på mig och snackade lite men sen somnade hon lika snabbt igen. Men efter ett tag fick jag väcka till henne ordentligt för att hon skulle få i sig lite mat, nu fick mys stunden vara slut. Så hela 3 timmar sov jag och Lowa 4 timmar, helt sjukt att hon inte vaknade tidigare. Hon brukar sova 2 gånger på dagen men nu på senaste har hon inte sovit alls eller sovit jätte mycket.
Efter att hon ficka mat i magen fixade jag lite i köket, blir alltid så stökigt och jag hatar det, man kan nog städa tre gånger om dagen ändå är där skit över allt.
Maten började lagas, idag fick det bli kycklingfilé med Philadelphia ost i och bacon runt om och till det blev det lite pommes, super gott!
Nu kom min syster dotter medans dem är på föräldrar möte och Lowa har precis blivit badad av David, så nu får det bli lite kvälls mys innan det är dags att natta Lowa för natten.

Likes

Comments