Jag var i trädgården och klippte ner buskar när Aslan mycket förnöjt gned sig i gräsmattan, länge och väl. Jag förstod av erfarenhet att det måste vara något där som i hundens nos luktar gott, även om det i min näsa mest luktar apa. Jodå, igelkottsbajs hade han hittat! Strechandes glodde han på mig under lugg innan han tittade sig omkring, inte helt nöjd med sin nya kostym. Eftersom vi renoverar ett rum på övervåningen stod sågen ute och under den hade det bildats en hög med sågspån, av den tunna, flygiga varianten. Aslan rullade sig i detta och verkade nu mer nöjd med igelkottsbajs-sågspåns-looken han skapat i sin päls. Jag hade under tiden vägt olika möjliga avskrubbningsvarianter i mitt huvud men avbröt mig raskt när Aslan verkade vara på väg ner i regnvattenstunnan. In i bilen med hunden och så körde jag ner till havet. Det blev en spontan träning i vattnet.

Dessa övningar gjorde jag:
* Sitt fot, stanna kvar, jag kastade en enkelmarkering rakt ut (förbi vattenvegetationen som syns). Aslan lämnade jättefint i hand.
* Likadant en gång till fast mer åt vänster. Aslan lämnade fint.
*En åt vänster och en mitt i vegetationen. Aslan lämnade första fint men på andra började tendenserna från Working testet visa sig: han ville ha dummyn lite själv innan han lämnade och jag fick säga till honom att komma med den.
*En i vattnet rakt ut, när han var på väg in med den kastade jag en på gräsvallen åt vänster. Han lämnade raskt av fint och ville springa och ta dummy nummer två men stannade bra när jag påminde honom. Tog nummer två och lämnade ganska fint.

* En i vattnet och en på gräsvallen åt höger. Han lämnade ettan fint. och tvåan ganska fint..när jag fick dummyn kastade jag iväg den dirket så han fick knalla på den..jag kastade några gånger.
*En i vattnet rakt ut och när han lämnade kastade jag den direkt på gräset så han fick knalla.

Jag märkte att avlämningarna blev mer åtråvärda när jag skulle kasta iväg den direkt igen. Stadgan saboterades inte för när jag säger "stanna" så vet han att det är stadga som gäller. Det hade säkert gått lika bra att kasta iväg en boll, om jag haft en sådan med mig i fickan. Jag har hört att en del folk kommer ihåg sådant där. Men jag kom ihåg både visselpipa och korvslantar och det tyckte jag var viktigast. d

På eftermiddagen fick Aslan repetera "bära änder" i trädgården. Jag hade tinat två stycken och la dem bakom två buskar i trädgården. Meningen var att Aslan skulle komma ihåg att det är lite annorlunda att bära fåglar jämfört med dummys. Han tar dem nästan alltid i halsfästet. Jag la sedan ena fågeln i en trädklyka och kastade den andra som en störningsmarkering, skickade sedan Aslan på mot den första. Inga problem för honom att ta den jag vill att han ska ta.

Idag har SSRK södra haft Working Test på Möcklö utanför Karlskrona. Det är en inofficiell tävling i apportering, lite som lydnadstävling med dummysar. Det är 5 stationer och man kan få 20p på varje station. Man flyttas upp till nästa klass om man startat i nästa klass på jaktprov eller om man fått mer än 75p (och inte nollat någon station) på Working test. Det är nybörjarklass, öppenklass och elit. Idag debuterade jag och Aslan och startade av naturliga skäl i nybörjarklass.

Provet började med samling klockan 10 och vi fick alla varsin tennisboll med vårt startnummer på. Startnummer 1-20 skulle börja med station 1, vi med startnummer 21-40 skulle börja med station 2 osv. När man väl gjort första stationen får man gå till vilken station man vill och ta dem i vilken ordning man vill.

Tennisbollen las i ett rör vid den station där man skulle starta och startnumret på den boll som var längst ner var nästa startande. På så vis blev det ordning och reda på vem som stod i tur. På bilden nedan syns röret och tennisbollarna.

Jag var inte ensam om att starta på dagens tävling. Bland annat var Aslans kusin Hilda där med matte Helena. Hildas mamma är Blazing Fowler´s Det Miss Marple och egentligen heter Hilda "Famous Foxes Alice". Det var även några tollare till med och vi slog följe med två "Digbytollers". På bilden nedan syns Hilda och Helena göra sig redo för att gå in på första stationen.

Den första stationen vi gjorde var "Station nummer 2"
Den syns på bilden nedan.

Det var fritt följ fram till domaren (i vänster i bild) Kastaren står till höger om gräskullen som syns i höger i bild. Mellan domaren och kastaren står skytten. Jag vet inte avståndet men det var betydligt längre än vad jag brukar ha när vi tränar.
Aslan gick slarvigt fot. Han var för långt ifrån mig åt vänster och dålig i sin position. Det där måste jag öva på! Jag övar ju mest ansmygning som vi gör på tollingjaktprov men aldrig fotgående som man gör på working test!
När vi kom fram satt han som klistrad, både i skott och kast. Han satt framåtlutad alldeles redo att sticka men väntade på mitt kommando! Så gjorde han på alla stationerna! Stadgan sitter där! Det var en av de riktigt bra sakerna och gjorde mig jätteglad. Förra året på tollarspecialens dummytävling knallade han när domaren sa mitt startnummer... idag vet han vad han ska göra.
Kastet kom in i det lite högre gräset men Aslan for iväg till höger om kastaren och letade, sedan letade han framför och bakom gräskullen. Domaren tyckte jag skulle kalla in Aslan för det blev en nolla, jag visslade men Aslan kände sig inte färdig..jag frågade om jag skulle hämta honom och domaren ville ha in honom så fort som möjligt och då sa jag att det snabbaste sättet är att låta honom ta dummyn för den har han nos på nu..jag har ingen chans att springa så fort som han gör. Mycket riktigt, Aslan hade korn på dummyn, tog den och kom tillbaka i full karriär. Resultatet: 0 poäng (men i min utvärdering: plus för stadga, vilja, fart, fullföljde och hämtade in. Minus: kom inte när jag visslade, övertaggad)

Sedan gick vi till Station nummer 1. Den fick jag tyvärr ingen bild på! Det var en liten ekdunge med småbuskar och dummyn hamnade bakom. Inte så långt avstånd. Litet fotgående (jag övade lite på grusvägen innan vi gick in), sedan en markering in bland buskarna. Aslan gjorde det nästan klockrent, tog en liten serpentinväg tillbaka. Resultat: 18p

Nedan syns några av de andra startande. Det är mycket väntan, prat och fika när man är på WT.

De två första stationerna låg nära parkeringen. De andra tre stationerna låg en bit bort. Efter att ha startat på de två första hörde vi att det varit "tekniskt problem" på station nummer tre..det var en tjur som hoppat över staketet och nu stod mitt i rutan där hundarna skulle apportera. Det tog lite tid att få bort tjuren och därför blev tävlingen försenad där borta. Då bestämde vi oss för, jag och Helena, att vi skulle ta en teknisk paus vi också. Vi gick till bilen och drack kaffe, gick ut i skogen och kissade och sedan gick vi ner till havet och lät hundarna doppa sig så de blev lite svalare i värmen. Därefter började vi gå mot de tre återstående stationerna. Vi hade kunnat vänta ännu längre om vi hade velat för det var många bollar i röret framför oss när vi kom dit.

Vi valde att börja med Station 5 som låg längst bort, och på så vis "arbeta oss mot parkeringen".
Vi fick vänta länge innan det blev vår tur, dels var det många före och dels blev det avbrott för fika för domaren och funktionärerna. Vi satt och pratade med Digbysarna, lekte lite med bollar, gick en sväng så hundarna fick kissa...och så var det äntligen vår tur. Jag märkte på Aslan att han hade tyckt väntan var jobbig. Han satt stadigt men han var omständig på vägen tillbaka..precis som om han skulle passa på att röra på sig extra när han äntligen fick chansen..han sprang förbi kastaren med dummyn och sprang sedan förbi mig också istället för att lämna av.

Station 5 hade upplägget: Kopplad hund ända fram till domaren (rödklädd, står bakom trädet längst till vänster på bilden nedan). Kastaren står utanför bild, bakom det träd som syns längst till höger. Skytten syns ljusklädd mitt i bild. Kastaren kastade mot oss ut i vattenkanten. Aslan sprang först lite för långt, sprang tillbaka, hittade dummyn, vände och sprang förbi kastaren utåt igen, jag visslade inkallning, han kom till mig, sprang förbi mig, jag sa att jag ville han dummyn, han vände och kom till mig, lämnade dummyn i min hand och skakade sedan av sig vattnet. Väldigt mycket rätt och lite fel. På det hela en kanske lite konstigt arbete men med tanke på hur länge han väntat kan jag se likheter mellan första stationen och den här. Att sitta och vänta för länge är inte helt optimalt för Aslan. Han laddar även om det inte märks. Resultat: 12p

Sedan var det bara två stationer kvar. Vi gick till den som låg närmast femman, alltså Station 4.

Hunden var kopplad tills vi kom fram till domaren (syns i mitten av de tre närmast i bild). Kastaren står med ljusblå kläder till vänster i bild. Skytten syns mellan kastare och domare. Kastet hamnade bakom björkarna. Aslan letade lite för långt till vänster och lite för nära först men hade bra koll ändå på markeringen. Resultat: 14p

Sista stationen var Station 3.

Fotgående runt en dunge. Förare och domaren står utanför bild till höger. Skytten syns mitt i bild och kastaren längst till vänster. Kastet hamnade vid den mellanhöga björken som är mellan skytt och kastare.
Aslan gick inget vidare fot förbi dungen tycker jag. Ibland var han lite bakom mig, ibland mer än en halvmeter till vänster om mig. Jag fick säga till honom flera gånger och kunde inte bara gå framåt och veta att han höll sin plats. Väl framme vid startpositionen satt han stadigt (som han gjort hela dagen). Han missbedömde var kastet kom. Han tittade för mycket på skyttens bösspipa och trodde att kastet hamnat i björkdungen till höger i bild. Där var det ju inte och då arbetade han längre åt vänster och hittade så dummyn. Det blev mer sökbetonat än det var tänkt och poängen ramlade ner. Resultat: 12p

Sedan gick vi tillbaka till parkeringen. 56 poäng hade Aslan och jag skrapat ihop, nollat första stationen men sedan fått tvåsiffriga poäng på alla andra. Helena och Hilda åkte hem men jag väntade tålmodigt (tveksamt om det var så tålmodigt egentligen..jag ville mest hem..trött och hungrig) på avslutningen, tack och prisutdelning.Men jag är glad att jag orkade stanna kvar ändå.

Guldkorn från dagen:
🌟 Stadgan! Farten! Alla dummysar kom in! Allt i hand! Tyst som Tessie! Avstånden! Arbetsviljan! Fokus!

Saker att träna på:
🙏 Fotgåendet! Säkrare avståndsbedömning på långa avstånd! Avbryta sitt arbete och lyssna på mig! Rakare väg in och bättre avlämningar när matte ser allvarlig och tävlingsmässig ut!

Idag har jag varit i Halmstad för att få input och feedback av Hanna på Hökagården (Kennel Blågul).

Jag ville ha hjälp med var jag är med Aslan och hur jag kommer vidare, främst med dirigeringen. Hanna håller på med golden, tränar/tävlar/startar i rallylydnad, jakt och lydnad. Jag tänkte att hon nog förstår mig och min hund och det gjorde hon.

Summan av dagens session är att:

🌟 Aslan förstår vad linjetag går ut på, gör sig redo och blir alert i startpositionen.
🙏 Jag ska skicka på dolda apporter. Vi har kommit förbi stadiet att han ska veta var den ligger. Nu ska vi träna på att gå i rätt riktning och så ska han få syn på dummyn när han går rätt. (Detta vet jag egentligen. Hanna låste upp ett kom-ihåg).
🌟 Aslan förstår att ha ska springa på sin linje
🙏 Träna på att hålla linjen även om vägen kröker. Börja riktigt nära kröken, eller annat hinder, öka avståndet. Lägg en bit plast eller annat som inte är apportering men som lockar till avvikelse från linjen. Ha STOR vinkel till frestelser i början!
🙏 Curla inte mjuka hunden. Det är lätt att bli förblindad av mjukheten och släppa igenom för mycket! Ordning och reda. Styr upp och var tydlig.
🙏 Vissla inte närsök när jag har dummy som hunden ser. Närsök ska betyda "använd nosen" (inte titta om du ser den).
🌟 Aslan tog stoppsignalen även när jag skickade honom på en markering!
🙏 Högst varannan gång får jag blåsa stoppsignal. Minst varannan gång måste han få springa hela vägen.
🌟 Hanna tyckte (på riktigt) att Aslan är duktig och härlig att se. Hon tycker det ska bli spännande att se oss framöver.
🙏 Träna på att hålla fast dummyn (vet jag ju, ska bara göras också). Nytt som jag inte tänkt på är att vi tror vi belönar att hunden lägger dummyn i vår hand, hunden tror vi belönar att den släpper dummyn! Klicka hållandet!
🙏 Börja inte med vattendirigering förrän stoppsignal och dirigeringstecken sitter på land.

Utgå vad jag vill ha på praktisk jakt och forma fram det beteendet!! Superenkelt egentligen! Jag behöver bara tänka på hur jag vill ha arbetet på den praktiska jakten, som ju faktiskt är det jag tränar för, och låta träningen gå framåt mot det jag vill ha!

Nu är jag ännu mer taggad att träna vidare! Dagens session fick mig att inse att jag och Aslan kommit längre och är säkrare på grunderna än vad jag trodde. Han vet vad han ska göra när jag riktar upp honom. Han har fart och är målinriktad. Han kan ta en stoppsignal, i alla fall om han är ganska nära mig. Nu kör vi vidare på det här. Spännande fortsättning följer.