De där förbjudna tankarna..

Den gör så ont! Att inte räcka till. Inte orka. Längta efter lugn och ro. Vila för öron, hjärta och själ. Bara för en liten stund.

Lilleman säger nej till allt just nu. Springer mer än gärna iväg. Vill inte sova. Inte äta. Helst putta på lillasyster så hon blir arg och när hon väl ramlat så lägger han sig på henne. För då blir hon ju ännu argare. Det går inte att såga emot honom. Då kommer krokodiltårarna och skriet. Rakt ut. Så högt han kan. Och klorna är vässade för att rivas igen.

Lillasyster vill helst bli buren hela tiden när storebror drygar sig. Äta varenda salva hon hittar och varför inte passa på att riva omkring med den där tvätten mamma lyckades hinna vika. Och testa hur mycket som går ner i toaletten..

Det är nog inte så jobbigt ändå. Egentligen. På riktigt. Men när man är ensam mitt i trotsen så blir det stort. Och jag är sliten i själen just nu. Inget av barnen sover ordentligt just nu och de går i skift med att vakna. Ändå känns det så förbjudet och fel av mig att känna en liten lättnad över att de ska hem till pappa idag..

Däremellan är det fantastiskt. De är båda väldigt kramiga, kärleksfulla barn. Sociala deluxe och de leker otroligt fint med varann. Ångrar dem inte en sekund.

Varför är det ändå så förbjudet? När man tänker på det? Att få längta till lite vila och lugn & ro. Jag vill ju bara få återhämtning för att kunna få vara den bästa mamman bara jag kan vara.

Gillar

Kommentarer

Maria
,
Du är den absolut bästa mamman för Frank och Iris! ❤️ Och det är inga förbjudna tankar, utan fullt normala...
mariececilia
mariececilia,
Underbara du, tack ❤️❤️❤️
nouw.com/mariececilia