Det är allt jag vill skriva egentligen. Och sätta en punkt därefter. Barnen sover nu och mannen också. Jag har soffan för mig själv och fjärde avsnittet av ”Huss”spelar. Hade tänkt kolla på Barncancergalan men vill behålla lyckokänslan som bubblar i maggropen denna söndag ut.
Tre timmar på Lögarängsbadet. Två första i lugn och ro, sen kom resten av Västers så då åkte vi. Trötta och glada med varsin glass.

Lilleman hade sin gymnastik ganska direkt så att hälsa på lillebror hans inte med som planerat. Igen . Vi fick dock äntligen hälsa på vår älskade stålmormor. Den kvinna som gett mig så mycket. Önskar jag kunde göra så mycket mer för henne. Idag hade vi med en pocketbok. I veckan nya blommor.

Lördagmorgon med barnen. De sov. Jag sov. Magi. Nu fångar vi denna dag!

Fredagen fylldes förskolenämnd där vårt nämndinitiativ om de befintliga utemiljöerna på våra förskolor mynnat ut i en fantastisk rapport. Eller fantastisk kanske är fel ord med tanke på att många av våra befintliga förskolor saknar pedagogisk utemiljö, biologisk mångfald och solskydd. Vi gör tillsyn beträffande säkerheten men måste bli bättre att ersätta med rätt utrustning så att alla barn kan vara delaktiga i leken.

Fredagsmys innan jag hämtade barnen blev en snabb lunch från Öhrmans här på Öster Mälarstrand. De är mina sushi-favoriter här i Västerås.

Nu är det dags att fortsatta med vår lördag. Leos lekland och lördagsgodis är beställt av barnen. Däremellan hoppas jag hälsa på lillebror och mormor samt få frisk luft med barnen i en lekpark. Allt eller inget, det är liksom min grej.

Nu är de hemma! Det sjöngs ifrån barnrummet, där lillasyster nattar sina dockor och i soffan sitter Lilleman med sina hörlurar. Jag är hel igen. Jobbet har sina knutar men de löser sig när möjlighet till kloka huvud slås samman. Imorgon, medan barnen är på förskolan väntas regionfullmäktige. Livet. Det fortsätter liksom.