Lata semesterdagar där barnen sover hela nätter och mamman somnar strax därefter. Tre rastlösa själar börjar få ro tillsammans så här 11 dagar tillsammans.

Den här semestern har jag ”bara” öppnat jobbmailen två gånger, tagit mig till några kvällar av politik och tränat två gånger på två veckor. Kroppen har fått vilat och även huden har vilat från smink. Hösten väntar bakom hörnet och jag är taggad på livet.

Nyvakna och klockan är strax efter 05.00 på morgonen.

(Sen publicering..)

En semestervecka går så fort. Vi har gjort massor och haft en fantastisk vecka tillsammans. Badat, varit på Parken zoo, lekt i de flesta av Västerås lekparker men också hängt hemma i soffan. Vi är tre rastlösa själar men mår ändå bäst av planering och att inte sväva allt för långt bort från rutinerna. Min son är precis som jag. Rutiner är viktigt. Går vi utanför rutinerna måste jag förbereda honom. Långt innan vi ska göra, det vi ska göra. Någon bokstavskombination har vi säkert men det är mitt ansvar att se till att allt löser sig ändå. Vi fortsätter hålla nattningstider och mattiderna. Det blir där emot mer socker än vanligtvis till barnen i form av glass, någon kaka eller bulle. På en vardag. Men det är ju semester så då unnar vi oss. Glass hör till semestern.

Att resa längre med bil är fortfarande svårplanerat eftersom Lilleman inte vår sova och Lillasyster behöver sova. Eskilstuna var en aldelles lagom utflykt. Jag åkte när Lillasyster skulle sova sin vila och åkte hem när båda skulle sova för natten. Helt perfekt!

Min träning är pausad. Tiderna på junior är inte synkade med barnens mat- och sovklocka så det får vänta. Fick till ett ryggpass i lördag vilket gjorde min dag. Kroppen mår bra att få sin vila också så jag känner ingen press alls. Kärleken min har semester kommande veckor så kanske får till något mer pass men det är inte alls viktigt. Tiden med barnen. Det är det viktiga.

När barnen somnar som små ljus så här 19.15 på kvällen, jobbmail är besvarade och när den där politiken som bearbetas sommartid är klar för resten av semestern så känns livet så... konstigt. Frost II rullar fortfarande framför mig, Lilleman sover bredvid, lite lätt snarkandes och Lillasyster sover så gott i sin säng. Kärleken är iväg och tränar. Borde jag passa på att duscha? Städa? Fortsätta jobba fast det är semester? Kanske stänger jag av och sätter på någon av de där serierna som bara jag följer....
.... men istället sitter jag här. Pausad. Lyssnar på tystnaden. Njuter av ännu en fantastisk dag med en smula trots och en skopa kärlek. Tänk, vi hann med så mycket ändå. Storhandlat tillsammans (bästa hjälpredorna), cyklat,, burit barn och cykel, gungat, ätit glass och tittat på Frost. För tredje gången..

Astman är tillbaka på Lilleman så jag försöker även planera om besöket på Furuvik vi tänkt till veckan. Ett hostande barn, är inget populärt barn även om det "endast" är hans förkylningsastman som spökar. Vi har ändå en magisk sista semestervecka framför oss. Mitt hjärta är så varmt och fyllt av kärlek. Älskade ungar..