...


Ibland kommer allt utan att man vet varför ...

Oro... ängslan... ångest... skuld
över att inte finnas till hands tillräckligt för
mina barn och mina nära och kära
😔😔😔

Just nu är mycket av oron att inte orka!
Orka ställa upp för de stora barnen när de behöver något.


Skuldkänslorna mot dem för att jag är så trött och somnar på soffan på kvällarna när jag kunde umgåtts med dem när lilleman sover. Även på morgonen om vi varit uppe sen halv fem och Aron somnar vid sju... då kunde jag lagt mig oxå men vill vara vaken och prata med Isabelle innan hon åker till skolan. 

Ängslan att vara så trött en natt att jag inte hör när Aron vakna och vill ha mat ( men den risken är nog inte så stor för han lär ju bli tokig och gallskrika i så fall)
Ångest över att mannen ska känna att jag tar honom för givet, att inte komma ihåg att han oxå behöver en kram och puss
😢

Panik...
Över att tiden går så fort och man vill hinna göra så mycket med barnen och familjen innan det är försent och de inte har tid längre

😨😨😨

Klump i magen...
Över att inte veta vad jag vill göra när detta året gått... gå tillbaka till jobbet och köra kvällar och varannan helg... mannen jobbar ena helgen och jag nästa
😱🤔
byta jobb ??? Men till vad???
Vet att det bara är mars än men tiden springer

Maria 💋

Var rädd om dig ❤️ / Maria

Gillar