Alla behöver uppskattning och känna att vi gör något bra, att det finns en mening till att vi fötts till denna onda och orättvisa värld. Jag känner inte det. Det finns ingen mening, jag känner mig inte uppskattad och att jag gör något bra, Jag känner inte att jag får vara denna jag är och duga för det. Det gör så ont.Mitt hjärta tappar en liten bit varje gång jag upplever detta. Hur reser man sig upp och går vidare? Hur blir man lika duglig och värdefull som alla andra?

Jag har en dröm att skriva något självbiografiskt och hade tänkt göra lite på drt i helgen men jag har inte alls mått bra och därför inte fått nått gjort. Har knappt tittat ut genom fönstret. Har mest legat i sängen i helgen och lyssnat på poddar. Jag vet att man mår bra av att komma ut men gar vara velat isolera mig som jag gör när jag inte mår bra.
Det är hemma bakom fyra väggar, innanför den låsta dörren och dom nerdragna persiennerna som jag kan känna mig trygg och tillåts vara den jag är utan att bli dömd.

Jag vill gärna komma igång med drt självbiografiska men kommer inte till skott. Det är ett sånt enormt projekt. Vore kul att hitta nån som vill korrekturläsa. Inte bara någon som är nyfiken på drt jag skriver och har upplevt. Det ska vara en korrekturläsare som verkligen vill ju korrekturläsa och någon man kan lita på och någon som bryr sig o. mig så klart. Det som skrivs får inte läckas ut till höger och vänster..
Jag skulle behöva en korrekturläsare som Jan få mig framåt när hag fastnar. önskar hag cyklar imorgon och den är klar för att skickas in 🤣
Jag vet att människor inte gar så höga rankar om mig och tänker nog attdet aldrig kommer bli nåt. Det Jkan bli så att det inte blir nåt eller så försöker jag så får jag se hur långt det räcker.

På tisdag ska jag kolla på lägenhet.  Har den bara tvättmaskin sårar jag den haha. Ett litet större kök också än det jag har nu. Om lägenheterna dessa saker och är snygg och fräsch så kanske jag rar den.

Jag ser inte fram emot en ny jobbvecka. hoppas det går fort så det är fredag snart igen
Jag vill bara att tiden ska gå så jag får sluta där jag är nu, kanske få en nytt jobb (där jag trivs hels)
Skulle vilja skriva massor, söka jobb och massa sånt.
Man blir väldigt ledsen när man själv måste sluta men sen anställer dom folk helt utan utbildning och erfarenhet.
JH hat utbildad mig och skaffat mig erfarenheter helt i onödan.

Man blir så ledsen när man väljs bort hela tiden och körs över. Livet hat liksom ingen mening. Det är många gånger jag gråter på toaletten eller hemma o sängen.

❤

Jag önskar att jag kunde prata om allt som rör sig i mig och bara ut med med skiten. Men det går Inte. Det går bara inte  Hur gör man ens? Hur gör man utan att bli dömd eller utan att människor ska ha så mycket åsikter om en eller dra sig undan? Jag vet inte hur man gör.
jag är i en svacka men får vara i det själv
jag sjunker och sjunker och sjunker til botten
var finnshjälpen?

Min vecka har varit rätt jobbig på olika sätt. Vet inte vad jag gör för fel. Känner mig bara så dålig och värdelös. Var hos A efter jobbet idag. Grät under hela tiden jag var där, en hel timme. Orkar snart inte mer. Allt och alla verkar gå emot mig och anser sig ha rätten att trycka till mig gång på gång. Det finns inget stopp.
Hag kommer aldrig få känna att jag lyckas och duger som jag är.Det vore underbart om jag fick känna det men jag börjar tappa hoppet. Har känt mig så ledsen denna vecka, och hopplös. Jag vill bara vara glad och må bra. Att vara lycklig och älskad kanske är för mycket begärt men jag vill i alla fall känna att hag duger. Jag vill umgås med människor som lyfter mig istället för sänker mig. Finns dom ens? Eller annars är jag bara inte värd det. Försöker mest överleva just nu och hålla mig flytande. Drt är svårt på egen hand men det måste gå. Det finns inget alternativ. Eller jo det finns det men försöker att inte tänka på det

Har i alla fall köpt lite nytt vilket jag är väldigt nöjd med. Soffbord, ljuslykta och massa pennor. Bra för själen 😍

Var snälla mot er själva och mot varandra
❤