... glatt hoppade jag på den vita stålhästen ...

... trampar iväg och tycker det går otroligt smidigt och lätt ... skönt med andra ord. In genom tunneln ...

... vilket håll skulle jag nu ta? höger eller vänster?

... det blev till vänster ett par hundra meter för att vika av till höger, för jag skulle ju ut mellan fälten, på grusvägen ...

Kände mig lite som en brottsling att cykla in bland de få husen som finns på denna "gata" ... men jag visste att det finns en liten väg som leder till grusvägen jag skulle till ... men där hade jag fel. Den fanns inte kvar längre!!! Det blev STOPP och jag kom inte vidare ... skit också ... fast, det var ju drygt 30 år sen också som jag var där sist, mycket kan väl hända under den tiden ... Bara att vända och cykla tillbaka ... Gaahhhh ...

... Jag upptäckte att jag fick värsta motvind och sket helt enkelt i att fortsätta min runda jag planerat. Tillbakaturen var så in i bomben hård att jag ville gråta. Motvind, en växel som inte ville fungera som den skulle, utan bara hackade så jag tappade pedalerna hela tiden ... så då var jag tvungen att ta 4:ans växel, som fungerade, och den trampar man bara som en dåre på, utan att komma någon vart ... 6:ans var alldeles för tung att använda ... Om det inte vore för att 5:an var helt ryckig, hoppig och hackig så hade jag kommit långt över denna hastighet ... så tur det ... jag slapp blåljus, fastkamera och fortkörningsbötor ... så växeln, kanske räddade mig från mina trafikbrott.

... hemma ... mjölksyra i benen och ja ... rastlösheten är borta.

ÖgaMotÖga

Gillar

Kommentarer

pillanstrong
,
Skönt att slippa känslan av rastlöshet, jag har också den känslan idag! Fina bilder 😊pillanstrong.wordpress.com
ogamotoga
ogamotoga,
Ja, den där rastlösheten försvann ... och nu behöver jag ta en powernap. 😉
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229