... super easy att cykla mellan 2-3 mil, eller mer, om man cyklar ca 500 meter två gånger om året ... men vi tar det från början ... Tänkte ta en liten promenad och passa på att njuta av det sköna vädret som säkert snart försvinner ... men kom på att cykel finns ju. Jätte bra idé!!!

Hoppar glatt på cykeln för en liten runda ...

... och trampar iväg ... in på en liten grusväg och ut på landet ...

... här brukade det vara vatten när jag var barn, och vi brukade leka "Bockarna Bruse" här ... hahaha ... men nu är det bara "gräs" ...

... gamla kolgruvan ...

... himla skönt väder, och jag började undra om jag skulle träffa på någon ko eller häst ...

... jajamen, ser man på, ser man på ... där inne stod det två kossor ...

... pedalerna snurrade vidare. Ops! Här har det hänt något ... kan ju undra om en traktor har kört in i detta hus? Livsfarligt att bo ute på landet, iallafall i ett hus på en åker ...

... trampa, trampa, trampa ... hej hej Kossa Mu ...

... och hej hej Kossa Muuuuu ...

... här visste jag inte riktigt vilket håll jag skulle cykla mot ...

... men det blev inte mot Ängelholm kan jag tala om ... inte mot Stövelstorp heller ... tanken på 16 km och 7 km, fick mina ben att fyllas med mjölksyra ...

Så det blev åt andra hållet ... och ropade gnägg ...

... vek av på en annan väg och möttes av Muuuu, igen ...

... och kackel ...

... och av muuu, muuuuuu, muuuuu ...

... sen blev det gnägg ...

... och mer gnägg ... fina hästar i denna hage ...

 

... men vad är det där som tittar fram? ...

... och Ni ser inget som vanligt ... en liten zoom kanske? ... Den där krabaten satt och spanade på mig hela tiden (eller den ministund jag stod där utanför hagen) ... sen kom han smygande ... och jag cyklade snabbt därifrån ...

... Här tänkte jag vända och cykla hem, men tänkte: "Äsch, liten bit till sen är jag ju hemma ... inte så långt." Jag trampade på ...

Skylt efter skylt kom ...

... här började jag fundera lite ... Jag trodde jag redan var i Ausås!!! :-O Men några meter kvar var det allt ...

... svängde av och tittade på fler hästar ...

... och på Bääää ...

... trampade ut på vägen igen och fortsatte ... nu kunde det väl inte vara långt kvar?

... här vid kyrkan var jag fasiken tvungen att ta en extra vila och försöka minnas hur långt det skulle vara om jag fortsatte genom denna by och ut på den stora vägen ... njää, inte speciellt långt tänkte jag ...

... och tog en bonusbild på  ... ja ... kusar ...

...sen susa förbi någon odling ...

... och fixa frissan lite ... behövdes efter 11/2 timme med vind i håret ...

... och spana på Möllan där uppe på kullen ...

... när jag såg denna skylt höll jag på att brista ut i gråt ... åh nej! Vägen tar ju aldrig slut! Och mina ben var nu som spagetti ...

... en traktor körde förbi, en buss körde förbi ... till och med en annan cyklist körde förbi mig ... jag ville ringa 112 och be om hjälp ... mina krafter började ta slut ...

... Äntligen kom jag till den stora vägen efter flera timmar kändes det som ... funderade på om jag skulle svänga av till Ängelholm och trampa vidare till sjukhuset för att få mig själv inlagd ...

... men jag var ju väldigt glad och lättad att komma på rätt spår igen och NU var det knappast långt kvar ... trodde jag! ... Fy fan! Jag trampade och trampade och varje gång jag kände igen något hus så blev det ett stort "NEEEEJ" för då visste jag hur långt jag hade kvar ... alldeles för långt ... jag nästan grät blod ... mina lår var helt bedövade och ryggen genomsvettig ...

Med alla varv och senare vägar slutade denna lilla tur från tänkt kanske i 30-40 minuter, i över 21/2 timme ... när jag kom hem ... satte jag mig tre minuter vid köksbordet, när jag reste mig igen svek benen mig och jag höll på att falla pladask på golvet. Där efter lade jag mig och somnade på två röda sekunder, och sov ungefär lika länge som cykelturen hade varat.

Hoppas att det blir storm, regn och rusk nu ... så jag inte får några andra idiotiska idéer för mig ... men klart det var väl lite kul att säga hej till kossor och hästar ...

ÖgaMotÖga

Gillar

Kommentarer

Ama de casa
,
Jösses... Vad hände??? Men duktigt av dig att klara av det där tokilet... 😉amacasa.wordpress.com
ogamotoga
ogamotoga,
Aldrig mer säger jag. Hahaha
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229