Att komma hem - Förlossningsberättelse del 3/3


Jag hade noggrant tvättat och hängt in alla litens kläder i hennes garderob, och ofta stod jag där och smekte magen, tittade på alla små, små kläder och fantiserade över hur hon skulle se ut, om hon skulle vara lik mig eller sin pappa. BB-väskan packades och packades upp, olika kläder valdes eller valdes bort. Att hålla de små kläderna som snart skulle omfamna vårt lilla barn gjorde mig så lycklig och förväntansfull.

150924. Kl. 01:02. När dagen D väl var här, så hörde jag tonerna av Johnny Cash - Ring of fire mitt under en krystning. Totalt opassande och perfekt på samma gång, ingenting som man kan räkna ut i förväg. Tiden stannade för ett ögonblick och jag fångade Ms varma blick och vi skrattade tillsammans mitt i allt det onda. M hjälpte mig igenom smärtan, var min fasta punkt, min smärtlindring och min trygghet att luta sig mot. Med mina sista krafter och barnmorskans draghjälp med sugklockan fick jag upp denna varma, kladdiga, underbara varelse på mitt bröst, mitt älskade barn, den känslan som infann sig i det ögonblicket går inte ens att beskriva i ord. Så mycket kärlek i ett så litet rum. Inte visste jag att av alla kläder jag så omsorgsfullt packat ner knappt skulle använda några alls, Alicia spenderade stora delar av tiden hud mot hud med oss, med hennes lilla huvud mot mitt eller Ms hjärta.

Med M vid min sida och lilla Alicia i min famn, då fann jag var jag hörde hemma. Den evighetslånga väntan och längtan var över, och vi skulle senare få åka hem, som en liten familj. Ofattbart och underbart. Det är nu livet börjar. Alicia - en perfekt blandning av oss båda. 2870 gram och 49 centimeter kärlek.


Jennifer <3

Gillar

Kommentarer

Mikael
,
Ni är bäst!
mammashus
mammashus,
marcusdotter
marcusdotter,
Va kul att läsa! Och som du sa, hoppas det går betydligt snabbare nästa gång 😉 grymt jobbat i alla fall!
nouw.com/marcusdotter
mammashus
mammashus,
Tack! Haha ja jag hoppas det går snabbare nästa gång för oss båda. 😄
nouw.com/mammashus