Du är bra som du är!

Hur kan det komma sig att vi människor dömer andra utifrån klädstil och utseende?

Det är väl ändå insidan som räknas?

Jag själv är inte perfekt, det är ingen människa. Men det finns dem som säger sig vara perfekta. Bättre än alla andra.

DET FINNS INGEN SOM ÄR PERFEKT!

Men alla är vi bra ,som vi är, på olika sätt.

Man får lov att vara som man är. Man får lov att klä sig som man vill. Utseende kan vi inte påverka mer än att man kanske sminkar sig, eller gör vid håret. Men annars så kan man inte påverka hur man ser ut, det kommer från ens föräldrar.

Många är snabba med att döma utifrån klädsel. Jag klär mig ''tantigt'' enligt mig själv. Men vadå då? Jag trivs med det. Jag klär mig i det som jag finner vara bekvämt och fint. Men jag bryr mig inte om vad andra väljer att klä sig i. Det är upp till var och en.

Men min poäng med detta är att vad döljer sig då bakom dessa kläder, smink osv? Förutom en naken kropp?
Jo, en MÄNNISKA!

En människa som är värd lika mycket som alla andra.

Om man nu klär sig lite annorlunda så får man lov att göra det. Det är upp till var och en.

Har man en åsikt kring det så behåll det för er själva.

Men oavsett vad, så ge alla en chans innan ni dömer.

Tänk på hur världen ser ut. Lever vi i en trygg värld?

Svaret på den frågan är NEJ.

Världen är upp och ner vänd.

Men låt oss då vända den rätt igen genom att finnas för varandra. MOBBA INTE! DÖM INTE!!

Tänk på alla dem som mår dåligt i hemlighet. En dag kanske de inte orkar leva mer. Vill man ha det på sitt samvete?

Nej, snälla medmänniskor. DÖM inte andra innan ni lärt känna dem.

I mina ögon är alla människor lika mycket värda, oavsett var de kommer ifrån eller hur de ser ut.

Lär känna dem först.

Sen kan man inte tycka om alla, det förstår jag och det är inte det jag menar.

Men innan man lärt känna någon så ska man inte vara så snabb med att döma.

Jag jobbar med ungdomar varje dag. Jag tycker om alla mina elever, oavsett hur de ser ut eller var de kommer ifrån. Jag vill inte att någon av dem ska fara illa här i livet .

När jag växte upp och gick i skolan så blev jag mobbad. För min övervikt.

Varje dag, och då menar jag varje dag fick jag höra hur jag ser ut.

Vad tror ni då jag gjorde när jag kom hem? Jo, jag stängde in mig på mitt rum, min trygga plats och grät.

Men till och med där, utanför mitt rum, efter skolan, kom elever som skrek utanför mitt fönster och påtalade min vikt.

Utanför mitt hem!!

Jag mådde så dåligt i skolan, men även hemma. Det var fruktansvärt!

Därav vädjar jag till alla där ute: SNÄLLA! Mobba inte. Säg inte hemska saker om andra. DÖM inte.

Det är ni som dömer som är bovarna. Tänk på det!

Vill ni leva med det livet ut?

Tänk om en gång till.

Det kunde varit ni.

Kram J

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229