Svar på PET-röntgen

Just när jag skulle dra igång gräsklipparen i går eftermiddags ringde de från sjukhuset. Min vanligare läkare har visst semester, så det var hans vikarie som hade fått äran att ringa mig. Han var trevlig, vikarien. Lugn och lätt att förstå.

När teamet av specialister granskade röntgenplåtarna från Malmö såg man att det fanns aktivitet i det som innan hade visat sig som en skugga. Det är en körtel eller knöl trakten av bröstkorgen/övre magen som förbryllar och för att få säkrare svar på vad det rör sig om vill man göra en biopsi, alltså ta en bit och analysera den vidare. Man har gjort det innan, på en körtel ifrån halsen. Det var så man tog reda på vilken sorts cancer det är jag har, så jag är inte så orolig för själva proceduren. Tyvärr sitter grejen man vill ta en bit ifrån den här gången lite illa till, nära aortan, men jag litar helt och fullt på att de kan sin grej.

Man hittade även aktivitet i en del av tarmen, vilket också var något som krävde vidare analys. Exakt vad man ville göra åt det var inte bestämt. Spontant känner jag att de kan få låta mina tarmar vara och lägga fokus på grejen vid aortan. Cancer i magen vill jag inte ha. Jag ser hellre att de tar mina båda ben än att de rotar runt och har sig i min mage.

Mer än såhär vet jag inte. De lovade att jobba på fort med remisser och nya kallelser. Ovissheten tär lite grann och gör mig stundtals rent snurrig. Men det finns inget annat att göra än att hålla i sig, tänka positivt och låta livet ha sin gång.

När läkaren och jag sagt hejdå drog jag igång klipparen och körde den varv efter varv på vår lilla plätt. Lätt disträ lyssnade  jag på min ljudbok samtidigt som jag lät allt sjunka in. När gräset var kort fyllde jag bilen med klipp och körde det till tippen. Sen kom maken kom hem och då pratade vi lite kort om det nya som framkommit samtidigt som vi lagade mat. Eller lagade och lagade. Vi värmde oss lite mat. Gazpacho på tetra och fryst pizza in i ugnen (fast färdigköpt falafel till mig). Halvfabrikat är inte att underskatta. 

Efter maten tog dottern och jag oss ett bad och när huden blivit som russin unnade maken och jag oss lite starkt då vi landade framför TV'n. De tidigare så varma sommarvindarna kylde på där framåt kvällskvisten. Lite synd. Jag är ju så fasligt förtjust i värmen.

Do more of what makes You happy

Gillar