Stilla veckan

Man hade ju kunnat tro att veckan vi går in i nu är den som kallas för påskveckan. Men eftersom dottern nyss haft prov i religion vet jag med säkerhet att så inte är fallet. Påskveckan börjar först på söndag och är alltså den som följer direkt efter påsk. Veckan vi går in i nu heter stilla veckan. Hade jag varit religiös, eller kanske lärare, vilket jag ju varit tidigare, hade jag kanske levt upp till veckans namn. Haft lov och tagit det lugnt. Men nu är jag ju inte lärare längre och inte heller religiös. Så jag skyndar på som jag brukar.

Trött som ett as. Inifrån och ut.

Själva jobbveckan är ju kortare än vad den brukar och när jobbdagarna är avklarade kommer brossan till stan med sin familj. Så då väntar sociala tillställningar från morgon till kväll. Det blir kul, men inte så värst stilla.

Låter jag negativ? Det är jag inte. Jag är glad, men väldigt trött. Och det är så himla trist att alltid vara trött. Kommer dagarna komma tillbaka, då energinivån är på normalnivå igen? Dagarna då inte varje liten aktivitet kräver ansträngning? Jag vet inte, men jag hoppas ju förstås.

I helgen var vi i Danmark med minsta syrran och hennes goding till man. Vi tog tåget dit. Festade till det och gick runt och mös. Det blåste kallt där i pölseland. Men vind är vi ju vana vid, vi som kommer från västkusten. 

Jag är så lyckligt lottad, som har syskon som är så lätta och behagliga att umgås med.

Hipp hurra, för syskon och familj!

Do more of what makes You happy

Gillar