Starta eget?


En dröm jag haft ett tag växer sig allt starkare. En nyfiken undran i mig bubblar så att det riktigt skummar; Hur skulle det vara om man var sin egen? Sin egen chef, sin egen arbetsgivare. Jag har överlag inget emot chefer, det är inte det. De kan vara sköna att luta sig emot när det blåser. Men att styra över sin egen tid. Inte vara anställd och därmed tvingad till att dag ut och dag in knega på för någon annan, utan min alldeles egna. Kanske, tänker jag, kanske kan det bidra till den känsla av frihet som jag längtar efter och ständigt jagar. Frihetskänslan som ger mig sån livsglädje.

Jag har bollat idéer med maken länge och han följer nyfiket mina tankegångar. Hejar på när grubbelrynkan djupnar och drar i tyglarna när jag sätter av i sken. Mycket har varit inhöljt i frågor, men idag har saker och ting klarnat för mig. I alla fall lite grann. Jag har mött två personer som gett mig en energi som jag är oerhört tacksam för.

En av mina gamla rektorer hamnade bredvid mig på tåget upp mot plugget. Han och hans fru hade vid en social tillställning för några år sedan fått frågan om vad som gjorde dem lyckliga. Svaret de gav och diskussionen som följde hade hållt dem vakna i flera nätter och slutligen lett till att de båda sagt upp sig från sina fasta anställningar. Han är rektor och hon sjuksköterska. Sedan dagen då de sa upp sig livnär de sig fortfarande på sina yrken, men nu som sina egna och inte som anställda. De har varsitt eget företag och får anställningar som typ stafettrektor och stafettsjuksköterska. Inledningsvis hade de annonserat sina tjänster och visat att de fanns via diverse rekryteringsföretag, men ganska snart behövde de inte längre söka uppdrag. Samtalen från skolor och sjukhus som behövde folk på tillfällig basis började regna tätt. De tar sig an de uppdrag de tycker känns spännande och kan vara olika länge på olika ställen beroende på uppdragens karaktär.

Han såg så jäkla fräsch ut, min gamla rektor. Och förklaringen till det var att han och frugan tillåtit sig att vara utan uppdra i fyra månader. De hade varit större delen av de lediga månaderna i Costa Rica. Lapat sol, tränat och hämtat energi. ”Nu är jag sugen på att jobba igen och ska upp och prata med en skola i Götet” sa han med ett stort leende. ”Se vad de har att erbjuda”.

Ett annat samtal som gav energi var det jag hade med en kurskamrat under lunchen. Hon hade startat en egen skola tillsammans med två lärarvänninnor för några år sedan. Av personliga skäl hade hon dragit sig ur, men så fort utbildningen var klar skulle hon bli sin egen igen, sa hon. Som om det vore nästan precis hur enkelt som helst.

Och kanske är det så det är. Det kanske inte är så stort och komplicerat att bli sin egen. Det kanske är precis hur lätt som helst. Jag vet att det kräver jobb, men att jobba är inget som skrämmer mig. Det som skrämmer mig är den lilla detaljen, ekonomi. Deklarationen. Tillräckligt täckning räkningskontot. Pensionen. Sånt där behöver fundera mer kring. Jag läser på och lyssnar på erfarna med öron stora som elefanter. Eller, deras öron behöver inte vara så stora, men mina är det. När de berättar om allt de vet.


Do more of what makes You happy

Gillar