Mycket som snurrar

Idag ska jag plugga och förhoppningsvis bli klar med sista skrivuppgiften för terminen. Men jag känner mig lite splittrad och behöver skriva av mig innan jag tar mig an litteraturen.

Det händer så mycket inuti mig, som inte syns utanpå och som ingen riktigt vet om. Jo, många vet kanske, men det pratas inget om det. Ingen frågar eller undrar... Och det får mig att känna mig lite ensam och själv.

Lymfomen i mig gör kroppen lättstressad. Systemet är belastat och jobbar för fullt med att stoppa och råda bot på skiten som tagit fäste. Så en stukad fot ledde snabbt till mer än bara en stukad fot. När vänsterfoten gick sönder ändrade jag belastningen och la lite mer tryck på högran än vad jag brukar. Men ökad belastning tyckte kroppen var jobbigt, så högerfoten reagerade nästan direkt med en inflammation. Plötsligt hade jag två fötter som alls var något att hänga i granen. Och när jag försökte avlasta med kryckor, sa axlarna ifrån. Jag kämpar på, men jag har ont. Och jag är trött.

Men faktiskt är jag trots allt på riktigt gott humör. Jag känner mig glad och livfull. I stödgrupperna som jag är med i berättar var och varannan, nästan alla känns det som, om hur lymfomen transformerat och angripit andra organ. Satt sig i skelettet eller i benmärgen. Jag läser det mesta, för det är bra att vara förberedd, men jag är ändå hoppfull. Och jag står fast vid min ståndpunkt att jag är en av dem som kommer leva länge med ett lymfom som håller sig lugnt och stabilt. För så kan det faktiskt också bli. Det är förstås därför jag håller på med min kost som jag gör, för att påverka kroppen till att vara stark och motståndskraftig.

Så, nu har jag rensat i mina tankar lite grann.
Dags för uppsats :)

Do more of what makes You happy

Gillar