Inre oro och tokarga tanter


Det blev inget vidare med sömnen inatt. Drömde djävulska drömmar om att var jag jagad. Något mörkt och odefinierbart var mig i hälarna, som en skugga som inte gick att komma undan. Vaknade flera gånger fylld av skräck och rädsla. Jag tror fanimej att det var döden.

Idag är det dags för läkarbesök igen. Innerst inne tror jag att han kommer säga att vi ses igen om ett halvår. Att proverna kommer visa att allt är som innan. Men jag är så himla knölig. Det trycker på runt halsen och det är ett jobbig ställe att känna tryck på. Via halsen ska mycket passera och när det ständigt trycker på, är det svårt att hålla tankarna i schack. Får se vad han tycker om de där knölarna. Å ena sidan vill jag att han ska säga att det är sådär ibland, att körtlarna svullnar och att det kommer lägga sig med tiden. En yttepytteliten del av mig är nyfiken på vad som kommer hända om han säger att det är dags för behandling. Om jag får behandling, kommer det göra allting bättre? Eller kommer det bara göra att kroppen tar ännu mera stryk?

Jag sitter på Waynes nu och tanken är att jag ska läsa en bok. En bok ur kurslitteraturen av en författare som jag håller väldigt högt. Han är grym på på bemötande och han sjuder av tankar kring hur vårt sätt att tänka, agera och bemöta påverkar relationerna vi har. Han tänker klokt kring vikten av att vara öppen, flexibel och lugn och jag gillar det jag läser, men har ändå svårt för att hålla fokus. Damerna här bredvid har så mycket att prata om och jag kan liksom inte hålla mig från att tjuvlyssna lite grann. De är något äldre än mig och de bär på så mycket frustration. Omgivna av idioter tycker de att de är. Läkare, vänner, barn och barnbarn. Alla är knäppisar som inte förstår. Om de bara hade följt de här två damernas goda rå, hade allt blivit mycket bättre. De har svar på allt. Och de är så upprörda. Så upprörda att de måste gå i terapi. Jag tror att de är ganska vanliga, de där två. Som jag, fast lite argare. Den ena dricker grön juice och en kopp te. Den andra varm choklad och scones med extra allt. Med risk för att låta fördomsfull tror jag att de är singlar.

Jag gick en sväng i morse, men hade svårt att njuta av promenaden. Svårt för att vara närvarande här och nu.

Imorgon är en annan dag. Fredag till och med.

Jag längtar till i morgon.


Do more of what makes You happy

Gillar