En hel hög med utkast

Hej <3

Du har väl inte glömt bort mig? Jag vet, det var urlängesedan jag skrev. Men det faktum att jag inte skriver betyder inte alls att jag inte tänker på dig. Tvärt om. Du finns med mig hela tiden. Även om jag inte vet riktigt vem du är, så tänker jag på hur du har det. Hur du lever ditt liv i den här knasiga tiden. Min förhoppning är förstås att du inte är jättehårt drabbad, men man vet ju inte. Och det är utav respekt för dig som jag har så svårt för att veta vad jag ska skriva om just nu. Jag har en hel hög med utkast av inlägg i arkivet. Nonsensinlägg om personliga tankar och reflektioner. Dagboksinlägg fyllda med bilder. Men inget av dem har publicerats, för jag vet inte riktigt vad du vill läsa om nu. Vet inte vilken sorts texter som ger en lättnad i sinnet eller vilken som tynger.

Håll ut, hade jag velat kunna skriva. Håll ut, för den 1 maj har virusstormen blåst över. Då kan vi pusta ut och återgå till det lite mer normala. Tänk va skönt det hade varit om vi hade haft ett slutdatum.

Om några år kommer vi se tillbaka på den här tiden. Högst troligt kommer det vi är med om tas upp som en del av barnbarnens historialektioner i skolan. Jag önskar förstås att vi alla hade sluppit, men lite häftigt är det ju ändå att få vara med om något som ganska få har varit med om innan. Så, vad kan vi lära oss av den här makabra och så annorlunda tiden som vi befinner oss i, vårvintern 2020? Vad har den här tiden visat och bekräftat?

- Att när som helst kunna besöka och vara nära någon du tycker om är en lyx som du inte ska ta för givet
- De som arbetar inom vård, skola och förskola är inget annat än sanna hjältar
- Människan är häftigt anpassningsbar och lösningsfokuserad
- Att vara positivt inställd är bra, men att förneka riskerna som medföljer en allvarlig situation är dumdristigt och egoistiskt
- Solljus och blå himmel ger inre kraft och energi

Jag tänker på dig.
Om jag möter dig under en promenad, så lovar jag att bjuda på ett leende.

Do more of what makes You happy

Gillar