Dags för inlägg 

Jag har kommit på en massa kul upplägg för inlägg, och sen glömt dom. Tja, så det får bli ett helt vanligt inlägg, Det kanske inte blir så kul för dig, men jag har i alla fall kul när jag skriver. Jag tittar nämligen på Americas Funniest samtidigt som fingrarna smattrar och jag måste lite skamset erkänna att jag tycker det är bland det roligaste som finns att se folk som ramlar eller klantar till det. Jag skrattar så att fönsterna skallrar. Men inte om nån slår sig ordentligt, det är inte kul. Man ska bara fulramla sådär lite lagom och oväntat. Det är urkul!

I fredags skulle jag varit på tjejäventyr med mina två roligaste vänner. Vi skulle till Ullared för att shoppa, dricka vin och ha det gött. Allt var klart och förberett och vi var så pepp så, men så kom Covid och kräksjukan och ställde till det. Hotellet gick inte att boka av, så jag tog med mig min familj i stället. Det blev oväntat bra faktiskt. Dottern visade sitt gamla jag och gick bananas där bland hyllorna. Som tonåring är hon mer dämpad när hon är med oss föräldrar, men på GeKås spratt hon av energi. Hotellet var bra och maten också. Har du chans att åka till Ullared för övernattning, så ta den. Roligare än vad man kan tro.

När det gäller mina tankar om sjukdom har jag gått igenom en ganska grundlig kontroll nu i september. Man har kommit fram till att det kan vara aktuellt med behandling för lymfomet. Behandlingen skulle i så fall bestå av stamceller, vilket är betydligt mildare mot kroppen än cytostatika. Men innan beslut om ev. behandling tas ska jag genomgå en såndär jäkla koloskopi igen. Något är knas i tarmen och man vill utesluta att en polyp har utvecklats till en tumör. Jag hatar faktiskt koloskopi, men jag hatar förstås tumörer desto mer, så det är klart att jag ska genomgå undersökningen. Men tyska magläkare är väldigt brysk och han är så erfaren och van vid det han gör att det känns mer som att man är ett djur än en människa. Lite som ett övergrepp varje gång man varit hos honom, så jag funderar ärligt på om jag ska be om att få bli sövd under koloskopin. Samtidigt finns det ju risker även med det. Vi får se hur jag gör.

Annars då? Vad händer? Tja, vi budar på hus, men har inte köpt något än. Det har verkligen blivit en hobby det här med att knarka hemnet och gå på visning. Men kommer vi någonsin hitta ett som är värt pengen? Ett hus i vårt kvarter gick för över 10 miljoner nu i veckan. Huspriserna är just nu helt bananas, Var får folk alla pengar ifrån?

Vi mår bra, eller OK i alla fall. Mamma är på sjukhuset, men det är så det är med det. Otroligt trist och orättvist att hon inte kan få må bra, men jag har inte energi till att gå in helt och fullt med känslor i allt. Jag är ledsen för mycket, men klamrar mig fast vid allt som är fint, bra och roligt. Livet är en utmaning och man sätts på prov hela tiden. Räkmackan lyser med sin frånvaro för många av oss, men det är OK ändå. Det blir bra. Allt blir bra.

Do more of what makes You happy

Gillar

Kommentarer

Dagbokstankar



Kärlek



Lymfom



Resor