Header
Subscribe

NEW IN

På min födelsedag, den 19e september, kom mannen hem med ännu mer paket efter jobbet. OCH blommor. OCH tidning. Weei. han känner mig såå väl.

Och i paketet låg den allra finaste necessären - som jag velat ha. Det har liksom blivit en tradition att få någonting från BMB varje gång det är jul/fylla år. Älskart. Denna blir tjusig att ha i väskan i höst!

Jag har liksom inte hunnit med att blogga om alla presenter, men det kommer. Nu viftar lillan med händerna - bäst att skynda iväg! Glad fredag <3 (det kommer vi ha då det var extrapris på naturgodis! hurraaaaay! kan va lasten jag fått efter graviditeten helt enkelt!)

Xoxo, Malin <3

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Contains affiliate links NEW IN

På min födelsedag, den 19e september, kom mannen hem med ännu mer paket efter jobbet. OCH blommor. OCH tidning. Weei. han känner mig såå väl.

Och i paketet låg den allra finaste necessären - som jag velat ha. Det har liksom blivit en tradition att få någonting från BMB varje gång det är jul/fylla år. Älskart. Denna blir tjusig att ha i väskan i höst!

Jag har liksom inte hunnit med att blogga om alla presenter, men det kommer. Nu viftar lillan med händerna - bäst att skynda iväg! Glad fredag <3 (det kommer vi ha då det var extrapris på naturgodis! hurraaaaay! kan va lasten jag fått efter graviditeten helt enkelt!)

Xoxo, Malin <3

Likes

Comments

WE'RE PREGNANT

HEJ ALLA! Här kommer den utlovade storyn om förlossningen. Den är detaljerad och detta skriver jag för min egen skull men så också för er skull. Ni som vill läsa - ni läser - ni som inte vill - ni behöver inte. Enjoy reading <3

ONSDAGEN den 21:A SEPTEMBER kl 01:30
Jag vaknar som vanligt mitt i natten och kliver upp för att kissa. Går tillbaka och lägger mig men känner att jag inte riktigt kan somna om. "Älskling, det gör ONT nu, det gör verkligen ONT nu" Han: "gör det ont ONT eller ont ont?" (män är så smarta på nattetid... ) Ja, det gör OOONT! Så jag tänkte att jag börjar klocka värkarna på min värkapp (ni som inte skaffat en, SKAFFA!) och de kommer med ca 6 min mellanrum. Vilket inte alls är dags för att föda.. men ändå. De är regelbundna. Jag kliver upp och går runt i lägenheten, lägger mig i soffan och kryper ihop i fosterställning - smärtan. Tar en smörgås - hungern. Lägger mig igen, går runt i hopp om att vattnet ska gå.. (det kan lika gärna gå om man ligger ner.. men jag kände för att gå runt lite). Runt 3:30 skriker min man att jag ska komma tillbaka till sängen och kryper ihop bredvid honom. Då kommer värkarna mer tätt inpå.. hinner helt plötsligt med 3 värkar på 10 minuter och blir sådär superstressad. Är det nu man ska åka in? Eller vad gör man? Mannen sprang runt och packade sin väska - gjorde fika på nolltid och slängde i.. blev sådär "film-moment-dad-to-be-stressad" han med.

Runt klockan 4:30 ringde vi (han, jag låg i värkar) och pratade med förlossningen för att höra hur vi skulle göra. Hon sa där att det troligtvis är lång tid kvar men att vi fick komma in om vi ville. Då väntade vi lite till. Slog på reprisen på PH och fortsatte ha värkar var 5e/6e minut. Aldrig förr har tvprogram vart så jobbiga att genomlida. Då det gått några fler timmar kändes det som om vi inte sovit på hundra år.. vad man då icke visste var att detta var bara början... Jag orkade inte scrolla på mobilen, ingenting. Jag fortsatte bara klocka värkarna och hoppades att detta skulle gå över. Snabbare än snabbast.

Vi/Jag ringde förlossningen klockan 10:15 en gång till och sa som det var.. då kunde jag till och med prata lite.. frågade vad jag skulle hitta på för att skynda på detta. Men det var bara att vänta in osv. "Varm kudde!" osv. Tänk att man inte fattar smärta förrän man varit med om någonting sådant. Helt sjukt. Jag trodde jag haft ont i magen i mitt liv men det har verkligen varit INGENTING i jämförelse. Min man försökte få i mig lunch och sa att jag MÅSTE äta om jag ska orka med.. fick i mig någon lite kvartsdel. Sedan kom värkarna kraftigare och tätare och jag sa bara - nu åker vi in. Ringde Markus mamma o pappa och hans far kom och hämtade oss.

Klockan 12:20 var vi på förlossningen och fick bli undersökt. Allting såg bra ut men jag hade för glesa värkar och var tydligen bara öppen 1,5 cm. EN KOMMA FEM! Jag ville skrika rakt ut.. HUR kunde detta vara möjligt? Hallå.. nästan 9 cm till med detta. Åh no. Med detta sagt fick jag höra, ta alvedon, lägg dig och vila.. så ska du se att detta blir bra. EEEEH, jag ville grina. Vi ringde Markus pappa igen och han skjutsade hem oss. Sedan la vi oss i sängen och jag skrek på var 5e/6e minut. La mig på sidan, stod upp, skrek, grät.. ja allt. Det gjorde så ont. Mannen visste liksom inte vad han skulle göra mer än att finnas med.. om jag ska vara ärlig visste jag inte heller Men han var bäst. BÄST. Han stöttade och stöttar mig genom allt och det älskar jag skarpt.

Johan Falk gick på tv:n och efter det gick vi ut i köket och tog emot värkarna ännu mer. Runt 16:30 kommer Markus föräldrar med lite mat/bananer osv och sedan skjutsar de upp oss igen. Jag skriker rakt ut. Vägrar åka hem från sjukhuset denna gång.

Vid 17 kommer vi in på förlossningen en gång till och samma procedur började om. Jag låg där med ännu ondare värkar - måtte jag vara öppen mer nu tack.. men icke. Exakt samma cm. HUR var detta möjligt? Man brukar tydligen öppna sig 1cm i timmen (om man har tur!). Och jag sa bara som det var, VÄGRAR att åka hem. Så barnmorskan skrev ut en sovdos till mig, så jag skulle kunna sova mig genom natten och sedan fick vi faktiskt en plats på BB. Tack o lov.

19:30 fick vi äntligen lämna lokalen för att åka upp till BB. Jag kunde knappt gå el stå utan fick hänga över min man. Värkarna var kraftiga nu. Uppe på BB fick vi ett rum och jag gick på toaletten och hade helt plötsligt börjat blöda. Vilket jag var superrädd för. Hade ingen erfarenhet av detta och frågade många frågor mellan gråten men ingenting att vara rädd för. Det var helt normalt. Vid 21 kom min sovdos (allting tar en sådan otroligt lång tid.. 1,5h TILL fick man vänta på lite morfin o piller!) och jag som trodde allt skulle vara över nu.. om jag kunde somna? NEJ. om värkarna fortsatte.. ja?

Vi ringde in på hjälp flera gånger om. Jag fick bricanyl insprutat i kroppen i hopp om att somna. NEJ. Hade så otroligt ont (åh, det värker i hela kroppen då man till och med skriver detta!) att vi ropade på hjälp igen. Då hämtade hon maskiner och sedan hur mycket jag var öppen. Helt plötsligt var det 5 cm och jag skulle omedelbart till förlossningen. Klockan MITT I NATTEN och när man var som tröttast.. blev riktigt nervös men samtidigt med en förväntan. "Du ska föda barn idag!" och såå log vi ikapp. Ja det skulle jag verkligen tänkte jag och samlade all kraft jag bara kunde då jag genom BB flög fram i sängen mellan våningarna.

TORSDAGEN den 22:A SEPTEMBER kl 00:30
Så kom vi ner till förlossningen igen och fick ett rum, blev presenterade och jag grät o skrek om vartannat. Nu kändes det ändå närmre målet än någonsin (många detaljer har jag troligtvis glömt.. ). Jag fick frågan om jag ätit och druckit mycket och sa NEJ på den. De hämtade saftsoppa och jag hade saft och vatten bredvid mig också. Smärtan var utanför alla gränser och jag började använda lustgas nästintill på en gång. Skrek rakt ut att jag behöver epidural typ.. NU PÅ EN GÅNG! men läkaren som lägger de var upptagen och jag fortsatte att andas i lustgasen. De sa att han kommer så fort som möjligt. Lustgasen alltså.. usch vad illa man mådde i denna, led mig rakt igenom. Andades genom värkarna, gjorde fel många gånger innan jag tillslut fick kläm på det hela... Ett tips: man vill avsluta då värken blir som starkast, man vill spy, man vill skrika utanför denna mask, men håll bara ut och fortsätt andas. Då går den sakta men säkert över MEN verkligen inte smärtfri. Tvärtom.

Vi fortsatte bli tillkollade om vartannat.. jag öppnade mig mer och mer.. och vid klockan 03:14 kom ÄNTLIGEN min kära epidural flygande. Jag hade också vart rädd för att ta denna, hade inte alls valt smärtstillande så sent som innan vi skulle åka in MEN när man ligger där då vill man verkligen ha allt. MEN han var så otroligt duktig då han la in den med sprutor och allt vad det var.. och sedan då den började värka i kroppen - MAMMA MIA vilket lyft. Jag var med i matchen igen. Jag skrattade då vi pratade. Markus la sig i sin säng och kunde sova lite. Jag satt upp, jag hade värkar, jag kände de bara inte på samma sätt (hett tips! ta epidural!). Jag satt till och med o nickade till litegrann och hade verkligen hoppats på att jag kunde fått denna tidigare då jag var HELT SLUT I HELA KROPPEN. Men jag klagade inte.

Eftersom mitt vatten inte hade gått ännu fick de göra hål på det på plats istället.. Jag har tyvärr inga klockslag längre utan var mer el mindre medveten om allt som hände. Det kändes lite obehagligt men samtidigt väldigt skönt att göra det där och då, man slapp ju allt rinnande vatten hemma så att säga. Det var klart vatten och jag var tacksam. Efter detta satte värkarna igång ännu mer och jag började känna att det tryckte nedåt. TRYCKTE verkligen.

Runt 07 fick jag höra att jag nu var öppen 10 cm och gjorde HALLELUJA på den. Wow, äntligen. Jag frågade hur lång tid det troligtvis var kvar och hon sa ca 2 h utan bedövning och 3 h med. Det blev skiftbyte och 7:30 kom nya människor för att ta över, så underbart söta och snälla de med (är så tacksam över alla sköterskor och barnmorskor att jag inte finner några ord! helt otroligt vilket yrke de har, och vad de kan lugna!). Jag tog nu tillbaka lustgasen då jag inte längre kunde andas själv för det tryckte på så IN I NORDEN. Jag bytte ställningar och mådde illa då jag stod på knä. Skrek att jag spyr.. men spydde aldrig. Grät och skrek. Grät och skrek. Försökte tänka mig igenom alla jobbiga situationer som på något sätt skulle ge kraft. Men jag skrek. Och grät. Fick lyssna på radion. OCH grät. Bytte ställningar, la mig på sidan.. och helt plötsligt kände jag att jag ville krysta. Man kunde inte längre hålla tillbaka trots att jag ville. Vågade inte släppa loss. Det gjorde såå ont.. och det tog sådan tid. MEN jag hade ju aldrig gjort detta förr.

Min man skrek "ta i nu älskling" jag var helt illröd i ansiktet och bara körde. De sa att det var alldeles för fjuttigt. Jag var helt slut. Hade inga som helst krafter. "Nu väntar vi in nästa och DÅ MÅSTE du ta i Malin!" JAG GÖR JU DET..!! skrek jag tillbaka men tydligen inte. Jag behövde ta i.. och jag fortsatte.. och jag krystade.. de började se huvudet och det taggade mig. Jag började tänka på livet utanför BB och hur vi skulle ta promenader tillsammans och gosa.. och hur vi skulle må efteråt.. och jag krystade! och jag krystade! hallå.. varför händer inget? En del krystar två gånger sedan är det klart..? Men jag då?! Sedan kom en till värk och jag kände bara nää.. nu får det vara slut på det här.. så jag tog i från alla celler i min kropp.. tog ett snabbt djupt andetag och höll i krystandet och värken.. och fortsatte krysta.. och helt plötsligt från ingenstans.. tar de emot en bebis. Min bebis. VÅR bebis. Hon kom ut. Allting släppte på en och samma sekund. Jag kunde varken skratta eller gråta. Jag var helt tagen. Jag var helt slut. Jag tittade upp på min man som storgrät. Han var så rädd och allting släppte på samma sekund hon kom ut. De frågade helt plötsligt om han ville ha en servett.. (det var faktiskt lite kul.. vi har ju skämtat om det där så många ggr då mannen får uppmärksamheten.. på en förlossning liksom). Jag låg kvar där och kände att allt som nu hänt nedanför min mage.. ta bara hand om mig och fixa till mig så jag är fit for fight liksom. Jag tänkte inte mer än på Novah vid de kommande ögonblicken. Hon låg på mitt bröst. HELT PERFEKT.

Så kom det in människor på människor och skulle "kolla till" hur jag såg ut.. men jag låg bara kvar där och tittade på Novah. Med min älsklingsman bredvid. Novah föddes klockan 09:58 och det var nästan precis 3 h efter att jag frågat hur lång tid det skulle ta. Klockan 12 fick jag en dusch och sedan fika med alkoholfri cider att fira. Vi låg kvar en stund till och sedan skulle vi byta rum. Hamnade i ett längre bort.. jag låg i sängen med Novah och de körde oss från höger till vänster. SÅ tacksam. Där låg vi i ett rum alldeles bara vi 3.

De frågade om jag varit och kissat och jag satt jag inte kunde.. därför fick de "tömma" mig och sedan sätta in en kateter vilket jag verkligen inte trivdes med. Orkade liksom inte ha en sådan också.. såhär efter förlossning MEN kan man gå igenom en förlossning klarar man allt! Den skulle vara på tills på måndagen därpå. Åh no. Det gick dock hur fint som helst. Jag fick någon lasagne (veg) som inte var den godaste men jag åt ändå. Vi kollade på lite idol och gosade ikapp. Blev tilltittade då och då och vi bara log.

Novah blev kollad.. sedan kom barnläkaren på sluttampen av dagen.. hon skulle först komma runt 16.. sedan 18.. hon kom 21. Yaay! Vi var så trötta och ville bara hem. Efter denna check kom barnmorskan jag haft tidigare under natten in på sitt nya skift och gratulerade oss som familj. Hon var fantastisk! Önskar mig henne igen då nästa unge trycker på (helst om 2940 år då jag inte ens kan tänka mig någonting som ska hända under min navel i fortsättningen :D). Vi sa hejdå och vi tackade så otroligt mycket - precis varenda en vi haft. Jag tackade över att de stod ut med mig och mitt skrik. Jag tackade över allt! Vi klädde på Novah och sedan kom Markus pappa återigen och hämtade oss. Klockan 22:30 var vi, samma dag som vi födde, hemma i vårt hem igen. Och jag älskade det. Från första stund hon stod på golvet i sin bilbarnstol... nu var vi en familj på riktigt. Overkligt men ack så underbart.

De följande dagarna kunde jag varken gå eller sitta. 4 dagar tog det innan jag kunde resa mig upp själv så min make var med exakt hela tiden.. han bar Novah mellan varven, till mig till sovpölen till allt.. han hämtade mig och jag gick runt med min kateter mellan målen. Aldrig haft så ont.. eller det skulle jag inte säga.. men då allt läker känns det annorlunda. Har man varit med om en förlossning.. kan man aldrig mer säga att någonting gör ont. I måndags fick vi åka in på återbesök och då också fick min kateter ryka. Jag gjorde ultraljud och där såg vi inga fel.. vilket var såå skönt! Efter detta.. och efter att jag kunde gå på toa själv.. då började jag le igen. Wow vilken känsla. Det kändes som där och då att det bara vände. Vi kom hem och jag började plocka lite lätt i lägenheten. Så otroligt skönt. Städa liksom. WOW vilken känsla på den igen.

FÖRLOSSNINGSVÄSKAN
Till alla er som lagt tid på att packa denna (som mig) kan jag skriva att vad jag använde ifrån den var 1 pyjamas till Novah 1 fleeceoverall påväg hem 1 schampo till mig (använde inte ens borsten) 1 lipcyl Tandborste och Tandkräm. JAPP! Det var det. Jag hade med mig hela livet. Men förstår om man blir kvar några dagar till.. då skulle säkert mer behövas. Vi valde att åka hem och fick sedan besök av BB på väg i två dagar.. sedan den tredje ringde de. Otroligt smidigt ändå. Såattee alla som föder.. ni kan också komma med en willyspåse. Allt går ;) Jag hade kläderna från sjukhuset på mig hela tiden :)

NU när jag skrivit klart detta så hoppas jag att ni uppskattar min ärliga version. Ville liksom inte försköna det utan skriva i full sanning. Att ta Novah till världen är det bästa jag gjort. Vi gjort. Vi är så lyckliga. Att hon i skrivandets stund ligger bredvid mig i sin babysitter (kanske det bästa köpet ever?) gör mig hel. Det gör mig salig. Jag bara ler hela tiden. Hon är den finaste jag vet, hon o hennes far.

​VI ÄLSKAR DIG

​Ps. Jag måste bara lägga till hur mycket jag älskar min man, till månen och tillbaka. Han har VERKLIGEN tagit hand om mig genom exakt hela graviditeten.. och inte minst i slutet.. och inte minst vid förlossningen. Vilken man jag har. Han peppade, han servade, han fanns där och släppte mig aldrig. Han höll min hand genom alla timmar. Utan honom hade jag verkligen aldrig någonsin klarat det jag faktiskt gjorde. Min älskling - mitt allt. Vi är en oslagbar familj Rönnquist. <3

Xoxo, Malin <3

Likes

Comments

NEW IN

Spana in den här klockan alltså - wow, jag älskar den. Känns både feminin ,häftig och med en touch av annorlunda design - vilket jag gillar. Den finns även i roséguld men jag känner att svart/silver är mer användbart mot mina ringar. Du fäster klockan genom att snurra runt ett varv (ett s.k. single loop) och detta kan du variera i strl helt själv. Vi kommer spendera fina stunder tillsammans. <3

Idag till exempel.. då vi åkte iväg för att handla mat fick den åka på direkt! (ja, jag vände den efter denna bild togs :P så tråkigt då ni ska behöva se den upp o ner!). Den matchade fint till svart o rosa. Klockrent deluxe - höhö.

I SAMARBETE MED DEEWATCH

Xoxo, Malin <3

Likes

Comments

NEW IN

Spana in den här klockan alltså - wow, jag älskar den. Känns både feminin ,häftig och med en touch av annorlunda design - vilket jag gillar. Den finns även i roséguld men jag känner att svart/silver är mer användbart mot mina ringar. Du fäster klockan genom att snurra runt ett varv (ett s.k. single loop) och detta kan du variera i strl helt själv. Vi kommer spendera fina stunder tillsammans. <3

Idag till exempel.. då vi åkte iväg för att handla mat fick den åka på direkt! (ja, jag vände den efter denna bild togs :P så tråkigt då ni ska behöva se den upp o ner!). Den matchade fint till svart o rosa. Klockrent deluxe - höhö.

I SAMARBETE MED DEEWATCH

Xoxo, Malin <3

Likes

Comments

OUR HOME / INTERIOR

Åh det här är verkligen favoritrummet här hemma. Precis som vi vill ha det. Denna vägg har ni inte fått se ännu då jag ej velat avslöja hennes namn i förtid ;) Men nuu så. Älskar vimplar och stjärnor och mönster och dessa färger ihop med guld. Fantastiskt fint. Kreativt kaos då det är som bäst - för att inte tala om väggfärgen. Perfektion! Vägghyllan - tavellisten - valde vi att sätta lite högre upp så man kan variera möblemanget en hel del nertill. Har en tendens att inte hålla fingrarna i styr. Ha. 

Här hittar ni fler bilder från hennes rum och ifrån vår lya. Enjoy <3

Xoxo, Malin <3

Likes

Comments

OUR HOME / INTERIOR

Åh det här är verkligen favoritrummet här hemma. Precis som vi vill ha det. Denna vägg har ni inte fått se ännu då jag ej velat avslöja hennes namn i förtid ;) Men nuu så. Älskar vimplar och stjärnor och mönster och dessa färger ihop med guld. Fantastiskt fint. Kreativt kaos då det är som bäst - för att inte tala om väggfärgen. Perfektion! Vägghyllan - tavellisten - valde vi att sätta lite högre upp så man kan variera möblemanget en hel del nertill. Har en tendens att inte hålla fingrarna i styr. Ha. 

Här hittar ni fler bilder från hennes rum och ifrån vår lya. Enjoy <3

Xoxo, Malin <3

Likes

Comments

NEW IN

Är det någonting jag verkligen fått valuta för de senaste veckorna så är det paddan (sett filmer varje dag!) och lite fast ändå en del mobilen. Jag är troligtvis helt genomstrålad om jag ska vara ärlig.. MEN hur kul har det inte vart med såå fina skal? Jag är så otroligt nöjd med färger och att man även kan skriva in sina initialer - eller någon annan gullig text.

Såhär ser de ut på.. och min ipad var lite trixigt då jag egentligen har fel storlek - MEN funkar superb ändå + lite små små luftbubblor. Hur fina?

Är ni också sugna på att beställa hem iphoneskal / Ipad / Macbook you name it så har jag världens bästa erbjudande till er. Med koden MALINR20 får ni som läsare 20%. Shoppa loss och njut ni med - det kallas vardagslyx.

Pss.. Mitt förra inlägg med CASEAPP finns HÄR.

​I SAMARBETE MED CASEAPP

Xoxo, Malin <3

Likes

Comments

PERSONAL

​WE LOVE YOU <3
Dagarna börjar sakta men säkert stabilisera sig - åtminstone helt okej :) MEN wow vilken känsla det är att vara mamma.. och att vara pappa. Det är fantastiskt. Makalöst. Hur mysigt som helst. Den här sötnöten gav oss sovmorgon idag och det är VERKLIGEN uppskattat. Hurra. Nu ligger hon o gymmar lite lätt. 

Angående förlossningsberättelsen så kommer jag skriva på den i veckan, vill icke glömma bort OCH vill alltid ha det med mig så, ja, det komma skall! Var sak har sin tid helt enkelt, jag började skriva på detta inlägg för två timmar sedan.. men sedan vart det amning.. och andra tillfälliga saker som kom emellan, sedan datorn 5 min, sedan någonting annat. Haha. Livet på en pinne, ni som har bebis - ni förstår. Njuter till fullo <3

Klänning & pufftrosa & socks H&M baby / Filt Winter&Bloom

Xoxo, Malin <3

Likes

Comments

NEW IN

Häromdagen fick jag hem tre otroligt fina necessärer och jag känner redan att jag är villig att packa väskan för en resa... MEN kommer hålla på det lite till. De är vita med gulddetaljer i PU läder och har texten "happy wifey" på framsidan vilket inte bara är passande - det är briljant. Hur mycket gladare blir inte frugan över att kanske till och med packa för mannen då hon själv kan resa såhär snyggt? Smart drag.

De finns i tre storlekar och man kan köpa de separat eller i ett kit och länken till dessa finns HÄR.
OCH länken till hemsidan hittar du HÄR.
Ps.. jag gillar då fodret är lite mer i beige ton då det finns en tendens för smink att spilla. Även där - 10 poäng. Happy shopping <3

​I SAMARBETE MED HAPPY WIFEY

Xoxo, Malin <3

Likes

Comments