Jag vill börja med att tacka för alla gratulationer idag på min födelsedag! Ingen nämnd ingen glömd!

Igår fick jag en fantastisk överraskning! Hemma hos min syster Malin ringde det på dörren och ur lådan utanför hoppade thuva ut och mamma väntade i trappan. Kanske ska tillägga att jag faktiskt inte hade någon aning om att de skulle komma! Blev väldigt överraskad, på ett bra sätt. Så gårdagen spenderades med delar av familjen på innebandy som avslutades med taco-kväll.

Idag är det som sagt min födelsedag. Tack alla ni som hört av er på ett eller annat sätt för att önska mig grattis! Det blev en stillsam dag med lite innebandy och bara ta det lugnt. Mina kära vänner här hade köpt tårta nu på kvällen så lite mysfika i fantastiskt sällskap blev det allt! Åldern är bara en siffra, för jag känner ingen skillnad. Men på papper är jag 1 år äldre, 1 år till av erfarenheter och nu är det bara att njuta av sista året som tonåring innan vuxenlivet börjar på riktigt! ❤️

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

  • 120 Readers

Likes

Comments

Nu har det varit mycket häst hela veckan. Måndags var det lektioner på valla. Jag körde en väldigt pigg Mellby.

Tisdags var det praktik hos Stig H Johansson där jag fick köra Ingrid Sjöhammar i backintervaller och Bruse Casandra motion. Måste ju säga att jag lätt kunnat ta deras nya fina ridhus! Japp, ni läste rätt! Ett sprillans nytt ridhus har de byggt på gården som främst används av Stigs son och sonens sambo som håller på med hopp och dressyrhästar.. Och jag vill haaaa!

Onsdags körde Stig H Våran lilla Just A Girl i ett snabbjobb här på valla och han verkade nöjd! 15 i 500m vilket faktiskt är ganska bra, speciellt när man heter Just A Girl!

Jag passade på att ta en skrittur på Zack i ett skönt vinterväder med bra sällskap! 👌👏🏻

Stage startade med Jenny A Björk i sulkyn. Hon har inte startat på två månader och tyvärr är det barfotaförbud (hon är en barfotahäst). Loppet blev lite för tufft men nu har hon ett lopp i kroppen, lite mer träning hemma, kolla över utrustningen och så är vi på ett igen! Jag tycker hon är en stjärna vilket fall som!

Idag var det Stig H igen. Började med att värma ich jogga av en av mina favoriter hos stig; nämligen Yellow Polka! Ville körde honom på rakan och var nöjd.

Det är inte alla som kan säga att de ridit den speciella Neon Face, men det kan jag! Känns som om man gjort något rätt när man får den chansen! En väldigt snäll häst att rida 👍

Likes

Comments

Jag såg henne. För första gången på flera månader fick jag träffa henne igen. Jag tänker inte säga att det var ett kärt återseende. Jag blev snarare bara ledsen av mötet. Jag lämnade ifrån mig en underbar individ med stora kloka ögon, ett hjärta av guld, vacker päls, öron som alltid pekade framåt.. En häst som älskade livet och kände sig trygg och älskad. En häst som man låg raklång efter på slingan och banan. En häst som alltid tyckte det var roligt att jobba, en som faktiskt aldrig var nervös, en häst som man kunde sitta i timmar i boxen och bara mysa med nyfikna ögon tittandes på en.. Jag ifrågasatte om det verkligen var samma häst, för hästen jag kände för 6 månader sedan fanns inte kvar.. Visst var hon duktig och tog en andra plats, men glädjen fanns inte där. Hon var långhårig, såg ledsen ut, de kloka ögonen var tomma.. Hon pullar tydligen inte längre, och när tränaren som har henne nu fick henne var hon en argbigga som sparkade efter en i boxen. Hästen jag träffade hade inte öronen framåt en enda gång och ju fler sekunder som gick kände jag hur jag inte kände igen hästen som var framför mig. Hon har varit på ett par ställen sedan mig vilket verkar ha gjort sitt..


Jag påstår inte att hon har det dåligt hos tränare hon är hos nu, där har hon det säker jättebra och är otroligt omtyckt. Men hästen jag träffade idag var inte samma häst som jag lämnade bort, och utvecklingen har gått utför. Hjärtat brister i två delar av att se detta. Jag får hela tiden påminna mig själv om att jag gjorde vad jag kunde för henne när jag hade henne och hon är inte min häst! Hon presterar bra, men glädjen jag brukade se i henne, den finns inte kvar.


I övrigt var det en väldigt trevlig eftermiddag med massa fina hästar att se på, sällskapet var ju verkligen inte att klaga på!


Idag är det en vecka kvar tills jag fyller 19 (!!!) och såklart är det extra roligt! Hoppas på att den här blir en födelsedag utöver de andra och jag vill samtidigt säga att jag inte kommer fira mig på Gotland i år! Jag tänker faktiskt inte ens komma hem den helgen så om ni tänkt ut något får ni tänka om! 😉

Likes

Comments

​Kampen är inte över! Sedan jag skadade knät har det varit tjafs med skolan om idrotten. De har vägrat förstå min smärta och konsekvenserna som blir när jag är med. Mitt knä svullnar, hör ont och jag får halta runt resten av dagen.. Jag vill såklart kunna vara med och få betyg, men det funkar ju liksom inte. Så idag var det återigen den hemska idrotten.  Förutom prestationsångesten och ångesten gällande utseendet, som blir väldigt påtagligt i omklädningsrum, så vet jag att jag kommer få ont.. Ja ni förstår hur motiverad man blir.. 


Så idag bytte jag om, kom överens om att jag skulle få vara i gymmet. Började med lite spinning på typ 10 min, sprang sedan lika länge, körde lite ben och sedan lite spinning i fem minuter.. Det tyckte inte mitt knä var roligt. Och äntligen (eller vad man nu ska säga) så fick jag bevisa för läraren att jag inte fejkar! Men priset jag betalar är högt. Halt resten av dagen, lite Voltaren och alvedon, sova med knäskyddet och så kanske det kan gå bra. Jag hoppas verkligen att jag inte ska behöva förklara samma sak för samma lärare en gång till. Jag hoppas han förstod, för annars var det inte värt det! 

Likes

Comments


För ca 3 och en halv månad sedan lastade jag på "min" lilla älskling lilleman på hästbussen och han åkte för ett nytt liv långt från mig. Mer älskad häst är svårt att hitta! Han var min och jag var hans! Men han såldes till en amatör på fastlandet och jag var helt säker på att jag aldrig mer skulle få se honom..


Ikväll, efter snart 4 månader, träffades vi igen! Han kände igen mig! Det var han och jag mot världen, nu står vi på egna ben men vi glömmer inte varandra för det! Han har det bra, verkar trivas och det är allt som betyder något!

Likes

Comments

Sitter numera på tåget påväg hem till Stockholm igen. Vill redan tillbaka till gården och stanna där! Även fast jag bara känt dem i en vecka känner jag mig välkommen och omtyckt! Ett helt gäng nya ansikten som jag räknar som mina vänner! På något höger och vänster tror jag att jag fick med allt, och ändå har jag plats kvar i väskan! Det känns faktiskt lite konstigt att lämna. Jag menar, jag som var så nervös innan jag kom fram för en vecka sedan med sena tåg och allt möjligt, men nu känns det som om jag lämnar en plats där det kanske var meningen att jag skulle vara! Ett ställe där jag platsar in. Jag har testat några olika stall, men har bara trivts och passat in så här ta i två: team Hoffman och stall Fredrik Persson! Precis likadant på båda ställena så känner jag mig otroligt välkommen tillbaka!

Kommer hem vid halv 6 ikväll eller något sådant, så det blir till att tvätta och ladda om inför skolan. Kan väll erkänna att skolan lockar inte så himla mycket efter att jag fått jobba på riktgt.. Men vad ska man annars göra?!

Ska passa på att be om ursäkt för alla ord som ser konstiga ut eller hamnar fel! Anledningen till detta är att jag har ett stort plåster på hela tummen vilket gör att mobilskärmen inte riktgt reagerar på mitt finger och hittar på lite egna ord som den själ tycker passar bra! Anledningen till plåstret är att jag under veckan råkade få in ett litet vasst tagelstrå från när jag klippte nacken på en häst och fick använd lite våld för att få ut den och har nu ett sår mitt på tummen som svider som tusan om något kommer i det, vilket typ allt gör.. Så ja.. Det är inte med flit!

Likes

Comments

Något som triggar mig till att jobba ännu hårdare och vilja prestera ännubättre är beröm! Jag försöker att alltid prestera på topp och när jag väl är på topp så triggar berömmet mig att försöka prestera ännu bättre och helt enkelt höja min topp! Jag kan leva på berömmet i flera dagar och jag kan själv märka hur jag växer! Beröm är något man ofta glömmer att ge! Man kommer ihåg att påpeka när någon gjort fel och oftast förstorar man upp det mycket mer än vad det är! Helt enkelt vill jag bara säga att glöm inte att ge beröm! Ingen blir bättre av artbildning nertryckt!

Beröm är något de är väldigt duktiga på att ge här! Eller ja, iallafall till mig! Jag är nog ganska dålig på hantera beröm när jag får den, försöker oftast dölja mitt leende, men det går aldrig bra! Tro mig att trots mina tragiska försöka till bortförklaringar, så slukar jag berömmen med hull och hår!

Ansvar är också något jag triggas av! Ansvar och inte börda! Ansvar är att någon låtar på mg med att fixa ich ta hand om ett stall själv tex eller släppa ut mig själv med hästar jag inte känner, börda är att dränka mig en hög med arbete och sedan sitta med grisfösaren och driva! Tänk att få jobba i ett stall som tex här eller Hoffman eller liknande där man uppskattas och inte nervärderas för det man gör! Livet hade varit underbart då!

Sista dagen för den här gången hos stall Fredrik Persson är sorgligt nog slut! Har trivts fantastiskt bra här när jag fått jobba med underbara människor och hästar! Det är väldigt skönt att vara någonstans där jag kan skratta ärligt! Längtar redan tillbaka!

Dagen i ära red jag tre hästar borta i andra stallet. Alla tre var turer i sanden. Sista hästen jag red så hade jag två intervaller kvar när det helt plötsligt kom ett gäng ponnysar i olika storlekar med ryttare i olika åldrar och ska in på sanden de med! Mardröm kallas det! Min höst tyckte shettisarna var superläskiga och shettisarnas ryttare tyckte samma sak om min häst! Men vi löste det bra allihopa tyckte jag och samsades snällt!

Innan jag sadlade sista hästen kom en katt in i stallet. Den verkade snäll så jag plockade upp den i famnen, och det kära följare var ett misstag! Hela tiden medans jag sadlade satt den på mina axlar och slickade mig i ansiktet! Har aldrig varit med om det någonsin förut med en katt!

Ännu en ny erfarenhet kom när jag klippte hovskägget på Engine Interface så ser jag hur hingsten försöker kissa på mig! Lovar på heder och samvete att han siktade! Inte varje dag man blir kissas på av en häst, eller ja.. Han lyckades ju inte men iallafall!

Tack Fredrik och all personal för den här veckan! Jag kommer tillbaka! 😃

Likes

Comments

Kallt! Isande kallt! Det är nog det bästa sättet att beskriva vädret på idag! Enligt uppgifter var det minus 16 grader i morse, jag tvivlar inte en sekund! Alla andra dagar har jag mockat i långkalsonger och jeans och dragit på mig termobyxorna till första turen, idag åkte de på med en gång! Jag vet att minst en av mina kära följare har någon gång glömt bort att tänka och satt tungan mot en lyktstolpe eller liknande när det varit minusgrader ute. Jag själv har aldrig gjort det men jag kan tänka mig att det inte är så himla mysigt att dra bort tungan sedan! Idag kändes det likadant så fort man höll i något av metall! Fingrarna frös fast med en gång! Vantar är klumpigt och jag försöker låta bli att använda dem när jag håller på med hästarna, så jag var dum nog att hjälpa till att lasta hästarna på lastbilen utan att ha handskar på mig! Den tunga kalla rampen var ju inte direkt mysig att fälla upp om vi säger så! Men jag är en hästtjej rätt igenom och tvättäkta hästtjejer jobbar med hästarna oavsett väder!

Tur nr 1: var med Cebba T.T. ! Hon är så pass stor och grov att jag fick. Byta till en större sadelgjord! För att förtydliga saker och ting så är hon inte tjock! Hon är bara modellen grov! Sandbanan för henne och mig dagen till ära! Efter jobbet, påväg tillbaka till stallet kom ett beteende fram som jag så väl känner igen! Rola gör exakt likadant! Efter man fått göra något roligt som tillexempel galoppera så blir man inte trött utan helt uppspelt när man sedan ska skritta! Men som sagt, det är ett beteende jag känner igen och är van vid! Vi gjorde som jag ville och visst tyckte hon att jag var ett pain in the as, men hon tog revenge så det blev en ömsesidig känsla (dock blev vi kompisar igen!)

Tur nr 2: Debut för mig med Cingvar T.T. Idag! Sanden för oss med! Cingvar är en stor brun valack med hjärtat på rätta stället! Han tyckte verkligen att det var superkul med sanden! Ta det lugnt var en väldigt jobbig uppgift, men inte omöjlig! Jag säger det om och om igen men jag är lite fascinerad över att alla hästar här är så snälla! Pullat inte, de gör vad de blir tillsagda och är verkligen supertrevliga! Cingvar är inget undantag!

Tur nr 3: Caliber T.T. Och jag tog oss en skrittur ut i skogen. Första gången jag rider helt själv på skritturerna och ni anar inte hur stolt jag är över att jag hittade hela vägen! Red inte vilse en enda gång! Caliber är en häst som jag kallar för en "skrittskenare"! Helt enkelt skrittar han i 190! Så trots att turen är lång så gick det oerhört fort! Men det är ingen idé att säga att "nu ska du smyga fram" eftersom det är hans stil! Precis som jag har en stil som jag varken kan eller vill ändra på, för den är jag, så har hästarna sina egna stilar, och det borde de få ha!

Tur nr 4: En tur som jag är lite halvnöjd med mig själv för att jag klarade av den! Skrittur i skogen med den 12årige hingsten Manhattan Sassy var en utmaning. Han är inte så rolig att ha och göra med alltid då han är väldigt väldigt väldigt hingstig, men det gick faktiskt jättebra! Vi överlevde båda två trots att vi hade ett enligt mig YOLO moment!

Imorgon är det sista dagen för mig för denna gång! Ganska tråkigt att veckan redan är slut, men samtidigt vet jag att det bara är 11 veckor kvar innan jag kommer nästa gång, så det är lugnt! Vi ska nog överleva!

Caliber ville ha en ny grimma, så han såg till att han fick en, på sitt egna lilla vis!

Living on the edge med Manhattan Sassy

Cingvar fick vara läromästare för mig idag vilket betyder att man blir fredagsfin

Gänget jag tagit hand om nu denna vecka är hungriga och blir snudd på irriterade när jag inte kommer med maten på en gång!

Nu varje kväll har vi haft kvällsmys, jag och Monark

Miniskogans är en väskor nyfiken liten häst!

övre bilden: Viola Silas lillasyster Greta Silas undrar om makapären i min hand är ätbar

Nedre bilden: Greta visar sedan sin riktiga sida..!

Likes

Comments

Ganska sent inlägg och ögonen går snart i kors + att jag börjat en ny serie på viaplay så idag blir det bara ett kort inlägg!

Dagen bestod av en körtur, en ridtur i sanden och två skritturer i skogen. Körturen var först på morgonen (efter mockningen såklart) var med en liten mörk märr som heter Alexandra Cogar. Väldigt snäll, men visade på varför man inte ska slappna av för mycket när man kör/rider. I slutet av turen som gått jättebra blev hon rädd för något, eller bara fjantade sig (har ju liksom ingen aning om vad som finns i hennes huvud, önskar dock jag visste!) så helt plötsligt knep hon ihop hela bakpartiet och började markera för att hon skulle slå (dock så gjorde hon inte det utan bara hoppade upp med rumpan) men vi redde ut det utan att någon annan såg eller märkte något (tror jag).

Ridturen i sanden blev med en av Alexandras polare, nämligen Lovely Furtura! Även hon väldigt mörk, fast modellen större än Alexandra. Lite nervig eller vad man ska kalla det när vi skrittade men väl i sanden i galopp var hon underbar! Helt klart en av de bästa sandkornen hittils!

Avslutade med en skrittur med Kemas Magic och Kosmospolit Du Gull. Kemas är en stor, snygg, brun hingst fast enligt mig beter han sig som en valack! Hur snäll som helst! Kosmos är modellen mindre brun valack. Väldigt snäll han med! Båda fick en tur var i skogen med sällskap av en tjej som jobbar för gårdens andra tränare på två av hennes hästar. Väldigt trevligt var det!

Imorgon är det bara ridning på schemat! Två sandkorn och två skritturer! Utan att avslöja för mycket av det roliga så har jag nog fått mig en eller två utmaningar imorgon! Väldigt spännande!

Kosmos fick stå dör dagens bild! Han väntar på att ryttaren ska bli klar någon gång så han får mysa runt i det vackra snölandskapet bland rådjuren

Likes

Comments

Bebisdag! Eller som de säger här; småhästarnas dag! Idag skulle alla nyblivna tvååringar gå varsin motionsrunda! Dvs två bebisar var! 9 minusgrader, inget snöfall, lite vind.

Första bebisen för mig var Hypnose! En medelstor fuxhingst med en bred vit bläs! Han sticker ut bland dem andra eftersom han är gårdens enda fux och så genomsnäll! Redan första dagen bekantade vi oss med varandra och jag fastnade lite för honom med en gång! Supersnäll som sagt! Hur fin som helst att köra! Låg inte på och betedde sig som om han vore 7 år äldre än vad han är!

Jag är så fascinerad av plattares här! Dörren in hade blåst igen så alla bebisar stannade, stod stilla medans Fredde klev ur vagnen och satte upp dörren, utan att tveka eller tjafsa! Inte ens varken rola eller Rosso skulle göra så, och vi tränar stenhårt på detta!

Andra turen blev med en liten brun hingst som tilltalas "miniskogans" som är smeknamn för Skogans Survivor! Han har en storebror här som kallas skogans och då faller sig miniskogans naturligt! Han är den till storleken minsta tvååringen här, men man ska inte tro att han inte kan hänga med för den sakens skull! I hagen busar och leker han med de andra och i vagnen, med viss övertalning (han tycker om lugna mysiga skritturer tydligen, speciellt sånna man kan gå som en snigel) så hängde han med de andra utan problem. Överväger att kalla honom Ferdinand istället! Stencool liten kille som sprang på som om ingenting medans täthästen såg massa spöken!

Tredje turen idag blev ett ridpass med den snygge svartbrune (mer svart än brun) hingsten Devs Daredevil, eller i folkmun; Musse. Supersnygg att se på utan tvekan! Så lilla jag upp på den stora svarta hingsten i nästan helsvart utrustning och ut i vintervärlden! Snön låg tjockt på träden och det såg verkligen ut som en sagovärld där vi skrittade runt! Ett litet pass i sanden blev det för oss. Tyvärr kom det massa ston till sanden samtidigt så det blev kanske inte exakt som planerat, men det gick bra ändå! Ingen skadad och vi kom hem på samma sätt som vi lämnade!

Jag märker efter varje pass i sanden med trettioelva lager kläder att jag måste träna mer! Jag blir inte muskeltrött så utan upptäcker bara att konditionen inte är vad den bör vara! Konditionen är något jag får träna upp när jag kommer tillbaka till Stockholm, eller ja, iallafall fortsätta träna den! Jag har en morot med det hela och hoppas på att det ska hjälpa!

Bästa ändå på dagarna är mina eftermiddagar med hästarna! Hur mysiga som helst, de flesta iallafall, och på något sätt så är det sjukt avkopplande att så och borsta, klippa och fixa! Ska inte säga att körandet och ridandet inte är roligt, för då skulle jag ljuga, men det är ju liksom inte avkopplande! Så länge det inte är Rolas rygg jag sitter på så måste jag vara beredd på allt hela tiden, och då kan man inte slappna av på samma sätt!

Hypnose redo för förmiddagens äventyr med praktikanten i vagnen! Ni ser hur taggad han ser ut!

Caliber T.T. ser till att på något sätt bli borstad först, så här löste han det idag 😂😍




Caliber T.T. kan faktiskt se både glad och snygg ut! 😍

Likes

Comments