Svårt att sova - orolig i kroppen


Sen några dagar tillbaka har jag känt mig orolig i kroppen. Typ korta små andetag, hjärtklappning/hjärtat gör volter emellanåt och känt mig allmänt konstig. Värst är det den här tiden på dygnet. När jag har gått och lagt mig. Jag brukar aldrig ha problem med sömnen utan brukar somna utan problem varje kväll men inte nu de senaste dagarna. Jag har tänkt mycket på vad det kan bero på att jag känner så här. Tror det är typiska symptom på ångest och varför skulle jag behöva ha ångest när jag och Leo njuter av sommarlov?

Men nu har jag kommit på varför. Jag känner som jag gör pga att Leo ska till sin pappa om några dagar och att jag ska sova utan honom i fyra nätter! Ni kanske tycker att jag är larvig men jag tycker detta är sååå jobbigt. Även fast han ska hem till sin älskade pappa så tycker jag det är hemskt att skiljas ifrån honom. Som vilken förälder som helst så älskar man såklart sina barn mer än något annat men man knyter på något sätt ett lite starkare band till sitt barn när man är ensamstående. Dom som lever ensamma med sina barn förstår nog vad jag menar. Jag och Leo har bokstavligt talat vuxit ihop och jag känner att jag inte är mig själv utan honom. Svårt att förklara men jag får till och med fysiska problem när han ska till Billy. Jag är inte hel, inte ens halv utan honom. Lika glad som jag är över att han ska få spendera tid med sin pappa, lika ledsen är jag över att skiljas ifrån honom.

Jag ska till Sabina i Stockholm på fredag efter att jag har lämnat Leo till Billy men jag tror att Leo får följa med mig dit först innan jag lämnar honom för när jag åker hem kommer jag gråta så mycket att jag inte kommer se klok ut. Min älskade underbara lilla pojke, det går inte att med ord beskriva hur mycket jag älskar dig och hur mycket du betyder för mig! ❤❤❤❤❤ Jag kommer aldrig kunna förklara eller beskriva min kärlek till honom. Min allra bästa vän, mitt hjärta, mitt allt för all framtid!❤❤❤❤❤

Nu ska jag försöka slappna av och sova. Måste slå på en film eller vad som helst nu innan jag somnar för att komma ner i varv och det behöver jag aldrig göra annars. Något som gör mig lite lugn i detta är att min äldsta katt Juni nog känner på sig att jag bär på denna ångest för hon har precis kommit och lagt sig på min kudde vilket hon aldrig har gjort förr. Hon brukar ligga bredvid mig men nu vill hon helst ligga på mig vilket känns som om hon vill "ta hand om mig". Älskade katt! ❤

God natt alla!


Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229