Åh vad jag önskade att jag kunde skriva inspirerade och peppande inlägg just nu. Kunna skriva hur kurvan pekar spikrakt neråt, och hur enkelt allt är. Hur jag kunde lägga ut inspirerade matbilder, och komma med roliga träningstips. Just nu är det inte så. Skojade på facebook om att nästa gång jag skulle träffa coachen skulle jag ha både guldstjärna och ett diplom, och vad hände. Jag hade gått upp i vikt istället.

I morse försökte jag komma på vartenda svepskäl till att inte åka dit, kände efter.. är jag inte lite dålig men ingenting fungerade. Det var bara att ta sig dit, ställa sig på vågen och erkänna att jag är inte där just nu. Coachen frågar alltid hur man mår, och idag räckte den frågan för jag skulle börja stortjuta för att allt är så jobbigt just nu. Nu vet hon och det är bara att fortsätta med små steg år rätt håll. Känns som totalt fel tid att ta tag i detta med vikten, men hur ofta är rätt tillfälle? 2014 var det, men innan dess har det inte fungerat.

Mitt i allt är jag otroligt stolt över mig själv att jag tog mig dit, att jag erkände att det inte fungerar så som jag vill, och all stöttning man får av alla där. Utan mötena hade jag stått på ruta 1 igen, och det vill jag ju inte.

Som det är nu får jag ta måltid för måltid, och dag för dag. Varje dag jag gör bra val får jag vara stolt över mig själv, och varje minus är ett bra minus oavsett hur litet det än är.

Kram M

Gillar

Kommentarer

prinsessapavift
,
Huvva för motiga dagar! Jag tror på dig, ge inte upp! 😊💕nouw.com/prinsessapavift
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229