Mamma fanns en stund på jorden <3

Postad i: Thoughts

Det var längesedan jag hade en bloggpaus på över en månad. För 43 dagar sedan närmare bestämt skrev jag senast. Och det finns en anledning, den sämst tänkbara, den värsta någonsin faktiskt. Den 17 December gick min mamma bort. Har knappt skrivit om det någonstans för har inte orkat, inte förrän på begravningsdagen förra veckan på Tisdagen orkade jag nämna det på Instagram och Facebook. Det har gjort för ont och orken har inte funnits. För det har varit och är en mardröm. Världens bästa mamma finns inte kvar i jordelivet och jag är fortfarande hemma hos världens bästa pappa i min hemby utanför Karlskrona, som jag varit hos sedan den där vidriga dagen i December.

Allt pendlar från vecka till vecka, dag för dag och ibland även timme för timme. Jag och resten av min familj har ändå skrattat när vi skrattat och gråtit när vi gråtit och även om det går bättre än den allra första veckan gör det ändå så jäkla ont. Det har inte kunnat gå in än, kanske inte mer än att hon inte komma dyka upp i huset mer och att hon och hennes fina kista finns i jorden på kyrkogården i lilla byn jag är uppväxt i. Längre än så orkar en fortfarande knappt tänka.

Jag skulle kunna skriva så otroligt mycket mer om detta, men det får vänta. Just nu är jag kvar hos pappa på obestämd tid och vi klarar oss, trots att det är tufft. Han går till jobbet, vi lagar mat och fixar, jag träffat en nära vän ibland jag har här i hembyn, shoppat, jag och pappa har sett massa vintersport, jag har gjort singelfransar och t.o.m dejtat. Det går, men det får pendla. Det får vara som det är, ungefär som jag sa i mitt tal på mammas vackra, fina, varma begravning. Men nu vet ni varför det varit tyst och varför jag kanske inte kommer skriva så frekvent framöver. Jag kanske är mer aktiv på min Instagram där text ändå kan kännas överflödigt. Men nu vet ni.

Och snälla ni -håll hårt i de som betyder, för de kan flyga iväg fortare än en tror.



Ja, du var här
Hur underbart var det,
hur underbart var inte det
Du var nära, du var nära
du var nära, du var här
En stund på jorden


-Laleh


  • Postad i: Thoughts

Gillar

Kommentarer

Hanna
,
Så fint att ni tar hand om varandra. Det smärtar mig att ni går igenom det här ofattbara. Kram!
chrissy
,
<3 <3 <3 <3
Moa
,
Beklagar. Det högg till så i hjärtat när jag läste rubriken och första meningen och jag anade vad du skulle skriva... <3