Header

Postad i: Thoughts



lite lästips kommer lastat!
permobilburna blev utskällda på vagnen. läs och sprid vidare detta sinnessjuka men viktiga, då det pratas ALDRIG om funkofobi och funkpolitik och jag blir så ledsen och arg på detta.
Hej Blekk äger sönder Maskulint Iniativ totalt. M! är så förnedrande och töntigt att jag blir tokig.
lillhurricane skriver bra och ärligt om sin sjukdomshistoria.
debattartikel om varför Stockholm Prides kampanj är sjukt problematisk. är så frustrerad!!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Postad i: Outfits & look
 

bara 6 dagar tog det innan jag tatuerade mig igen haha. igår alltså, med andra ord. prickar på högra handen och triangel på utsidan av vänstra handleden. prickarna betyder inget speciellt utan bara är snygga (dock otydliga pga inte läkta) men triangeln har faktiskt en betydelse. den betyder eld och är mitt stjärnteckens (skytt) element. är ju förtjust i naturreligonen Wicca, ni vet.



nu ska jag sticka till stan för idag börjar ÄNTLIGEN West Pride här i Göteborg och jag kommer att hänga med Unga Rörelsehindrade idag. kom till deras tält i eftermiddag i Regnbågsparken och ta en cripselfie, diskutera, bli botad mot funkofobi med piller eller skaffa dösnygga pins. vi ses där, puss!




here's my new tattoos and it took me just 6 days since my first one haha. love them both! the triangle represent Fire, the element of my zodiac sign. I like the nature religion Wicca, you know.

Likes

Comments

Postad i: Thoughts
 
 
de här 36 jobbtimmarna kunde inte ha kommit mer lägligt, för hade jag varit hemma efter valet i söndags hade jag nog brutit ihop fullständigt. missförstå mig inte, när det visade sig att F! skulle komma med i EU-parlamentet så började jag gråta. jag blev så jäkla glad och stolt. men värmen i magen sjönk flera flera grader när SVT bara en liten stund senare visade ett slags minireportage om andra rasistiska partier i Europa som det gått bra för, precis som Sverigedemokraterna -fast värre. till exempel är Danske Folkeparti det största partiet i Danmark och franska Front National kommer få mer mandat i EU-parlamentet än svenska partierna tillsammans(!!!). jag rös till i hela kroppen och hjärtat frös till is när jag såg och hörde om brunhögern utanför vårt land. plötsligt blev jag inte längre mest förfärad över SD (även om det kan bli såhär i framtiden) och började gråta av andra anledningar. jag har gråtit flera gånger sedan dess och det pga sådant här:


- - - - - - - -
- - - - - - - -
- - - - - - - -
- - - - - - - -
- - - - - - - -


det här är bara några av sakerna jag kunde läsa på sociala medier i söndags och hur ont i magen jag än får så kan jag omöjligt förstå, då jag både är vit och har en fullt fungerande kropp. för jag får plats någorlunda i normen, liksom. hur mycket jag än försöker sätta mig in hur andra känner, så går det inte till fullo. och när jag läser det här blir jag så jäkla rädd. känner mig bedragen. Europa, vad tusan sysslar ni med egentligen? jag har så svårt att formulera mig för tillfället, då jag innanför mina ögonlock bara ser årtalet 1939 med tjocka svarta bokstäver och hakkors snurra runt. och apropå, bland det sjukaste med denna bruna skugga som lagt sig över Europa är ju NPD (Tysklands Nationaldemokratiska Parti). Tyskland har röstat in det mest högerextrema partiet sedan Hitlers makt till EU-parlamentet och detta med en partiledare (Udo Voigt) som sagt att Europa ska vara en vit kontinent. plötsligt känns inte 70 år så lång tid, som det har gått sedan Andra Världskriget. och jag blir bara mer mörkrädd.

igår var det firande av det feministiska genombrottet med F! i Kungsparken här i Göteborg och det var en sådan konstig känsla i luften. jag såg människor som både var glada och jag såg andra som grät. även om en fortfarande var lika chockad, ett dygn efter valet, så var det ändå skönt att vara där -bland andra feminister och antirasister. för det är precis det som det handlar om, att när allt lagt sig en smula och vi tillslut orkar resa oss så kommer vi att vara starkare än någonsin. den antirasistiska rörelsen kommer att vara mycket starkare just för att det behövs och vi ska och kommer inte att vara tysta. för det ska inte vara lätt att välja den rasistiska vägen. Carolina Farraj, en vettig person jag följer på Twitter, har skrivit väldigt bra om det här.



vi får sörja, gråta, trösta. men vi behöver samlas i ilskan och frustrationen för att skapa en starkare antirasistisk rörelse. av kärlek för våra medmänniskor som berörs mest av rasisterna.

 

Likes

Comments

Postad i: General
sådan väldigt viktig dag idag alltså. det är ju inte bara Mors Dag utan även val till EU. själv har jag förtidsröstat på Feministiskt Iniativ och är så jäkla glad över att de i senaste mätningen har 5,4% och därmed bara 0,9% ifrån Sverigedemokraterna. för det är ju det som är grejen, att oavsett om en ska rösta rosa eller inte så tycker jag det är viktigt och en självklarhet att rösta för ett Europa som är nazifritt, jämställt och tillgängligt för alla människor. så gå och rösta för tusan! vi kan ju inte ha sådana här troll i Europaparlamentet:


 


jag tycker att ni ska ta en titt på det här innan ni går till er vallokal idag:

men måste de ha min största fobi någonsin i bakgrunden haha? *kan inte ha ljudet på*

Likes

Comments

Postad i: Film/TV/Music/Books
 
 
 


Cleo & Kristin Amparo - Kär och Galen.



Elliphant - Down on Life.


Silvana Imam - I•M•A•M (jj remix). MEN. denna låten är definitivt hennes bästa och så. jäkla. bra. politisk hiphop när det är som bäst.




lite fredagsmusik bara, med sådant jag gillar mest nu.
nu ska jag åka och jobba och det med min brukare på Grötö :)





here's some Friday music with things I like most right now. mostly Swedish political hiphop.
 
 
 

Likes

Comments

Postad i: Outfits & look



JAG HAR SKAFFAT MIN FÖRSTA TATUERING!
är så. jäkla. nöjd. jag har velat göra denna ett tag nu och bestämde mig i förgår och jag bär den med fullkomlig stolthet och kärlek. jag hade kunnat göra feminismtecknet men tycker att kvinnotecknet kan vara finare och den blev PRECIS som jag ville -stor ring och väldigt tunn. och nej, det gjorde inte särskilt ont utan sved lite grann. jag mest satt och multitaskade med mobilen haha. lite knäpp kanske? jag älskar min nya tatuering, den är så förbannat fin.






I've got my first tattoo and I'm SO happy!!!!

Likes

Comments

Postad i: Daily adventures
idag har jag:
kollat på Tre Kronor
sålt och skickat iväg klänningar (---> @sisterdisco_loppis)
överröstat Björn Söder (SD) med Göteborg
handlat typ bröd, jordgubbar och svinto
ätit vitlökschips


OCH FÖRTIDSRÖSTAT!!!! min röst föll såklart på F! och Soraya Post. älskar henne. varför?
kolla nedan till exempel:




svårt att toppa men en fin konkurrent är det här. att min hemstad Karlskrona anordnar Blekinges första(!!!) pridetåg EVER. jag har inte tillräckligt med ord för min stolthet. <3

Likes

Comments

Postad i: Photography
här kommer sista bilderna från releasefesten den 10 maj, med huvudakten Pfemme Records.
blev ju flyttat till Henriksberg pga k a o s på Ada's. men blev så himla fett tillslut!





se bilderna på Solanas Cunts här.
vad tycker ni då?





here's the last photos from the release party some weekends ago, with Pfemme Records who arranged it. you can see the photos of Solanas Cunts here. so, what do you think?

Likes

Comments

Postad i: Inspiration & tips


feminist-måndag, tjoho! denna gång handlar det om Simone de Beauvoir:
 
 
Simone de Beauvoir föddes i januari 1908 i Paris i en högborgerlig familj och var en fransk författare, filosof, existensialist och feminist. Beauvoirs filosofi brukar beskrivas som en blandning av ateistisk existentialism samt fenomenologi, och handlar till stor del om etik och frågan hur man ska förhålla sig till sina medmänniskor. hon uppfostrade hårt av sin mor och hon visste att hennes far hellre hade föredragit en son framför Simone och hennes syster och han sade till henne att hon hade 'en mans hjärna'. från tidig ålder var hon en student som utmärkte sig från mängden och liksom sin far blev hon mycket intresserad av teater och kultur, vilket skulle vara hela livet. Simone's morfar var vd för Meuse Bank och efter första världskriget gick han i personlig kurs och hela familjen sattes i fattigdom. de fick flytta till en mindre lägenhet och hennes far fick återgå till arbete.

när Simone var 15 år bestämde hon sig för att bli författare och på Université de Paris studerade hon bl.a. latin, litteraturhistoriska och matematik, men blev mest intresserad av filosofi och hon gick på filosofiföreläsningar på École normale supérieure utan att vara registrerad där. det var där hon träffade och blev nära vän med andra kända filosofer som Jean-Paul Sartre, Paul Nizan och René Maheu som också var studenter där. Simone var den yngsta eleven någonsin på skolan, 21 år gammal, att lyckas ta en examen i filosofi med en uppsats om tyske filosofen och matematikern Gottfried Wilhelm Leibniz. under agrégationen kom hennes examen på andra plats efter Jean-Paul Sartres, som var hans andra försök (han hade misslyckats med sin första examen). juryn diskuterade länge om huruvida de skulle ge Sartre eller Beauvoir första plats i tävlingen men i slutändan var det Sartre som fick förstaplatsen.

Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir umgicks flitigt och utbytte kritik och idéer om varandras feministiska och existentialistiska filosofiska arbete och oftast gjorde de det på kaféet Café de Flore i Paris. i oktober 1929 blev Sartre och Beauvoir ett par och Sartre friade men dessvärre, har Beauvoir senare berättat, kunde de inte gifta sig för att hon inte hade någon hemgift*. därför beslöt de att istället bli varandras livskamrater. 1931 började hon undervisa i filosofi vid en skola i Marseille men flyttade senare till Rouen för att undervisa vid Lycée Pierre-Corneille och hon stannade där till och med 1943. under tiden på Lycée Pierre-Corneille inträffade flera incidenter där Beauvoir anklagades för att förföra yngre, myndiga, kvinnliga studenter och 1943 ledde det till att hon blev avstängd på grund av rykten om att hon 1939 hade förfört den 17-åriga studenten Nathalie Sorokine.

1943 publicerades Simone de Beauvoirs debutverk 'Den inbjudna', en fiktiv metafysisk roman som bland annat behandlar existentialistiska tankar om frihet, ångest och 'Den Andre'. I juni 1949 publicerades de första avsnitten av 'Det andra könet' i Jean-Paul Sartres tidskrift Les Temps Modernes. 1950 hade alla kapitel publicerats och 'Det andra könet' kom att bli Simones mest kända verk som handlar om kvinnans olika roller, hennes utveckling, kvinnoförtrycket och vad det innebär att vara kvinna. det är från den hennes kända citat kommer ifrån 'man föds inte till kvinna, man blir det'. hon hävdar att att miljön för flickor och pojkar hjälper till att forma våra könsroller, att det har med uppfostran att göra och att män och kvinnor blir uppfostrade på olika sätt. jag har inte läst denna än, men MÅSTE verkligen göra det snart. har hört så mycket bra om den ju!


under 1954 publicerades Simone de Beauvoirs nyckelroman 'Mandarinerna' och den belönades med Goncourtpriset samma år. Mandarinerna handlade om personer i Sartres och Beauvoirs vänskapskrets och framför allt Beauvoirs intima relation med den amerikanska författaren Nelson Algren. boken var även dedikerad till honom. Algren blev rasande över hur rakt och uppriktigt deras relation öppet beskrevs och han skrev rasande negativa recensioner av bokens amerikanska upplagor för amerikanska tidningar.
Simone de Beauvoir avled den 14 april 1986 av lunginflammation, 78 år gammal och hon begravdes tillsammans med Jean-Paul Sartre 6 år efter honom, med Nelson Algrens ring på fingret. över fem tusen kvinnor följde henne i tåg till hennes sista vila på Montparnassekyrkogården i Paris. Simone hann skriva hela 25 st verk innan hon gick bort.



* hemgift = en hemgift är traditionellt en summa pengar eller egendom som vid äktenskap överläts från brudens familj till de nygifta.



del 1, Emmeline Pankhurst.
del 2, Valerie Solanas.
del 3, Virginia Woolf.
del 4, Emma Goldman.
del 5, Alice Paul.



it's Monday and therefor feminist Monday and this week Simone de Beauvoir. try the Google translator in the sidemenu!
del 1, Emmeline Pankhurst.
del 2, Valerie Solanas.
del 3, Virginia Woolf.
del 4, Emma Goldman.
del 5, Alice Paul.
 

Likes

Comments

Postad i: Daily adventures



några bilder från i lördags bara. Slottsskogen, hundar, rödvin, pipor och carpe diem i största allmänhet.





just some photos from last Saturday. a park, dogs, wine, pipes and carpe diem in general.

Likes

Comments

Thoughts


idag är det Internationella Dagen mot Homofobi och Transfobi och jag har de senaste åren uppmärksammat denna dag på bloggen och gör det såklart även i år. och jag postar mitt inlägg från förra året:


när jag lyssnade på radion tidigare idag på jobbet tänkte jag plötsligt men vänta nu, vad tusan är det för datum idag? är det den 17 maj? kollade mobilen och ja, bannemig. då kanske ni tror att jag tänker på Norges Nationaldag, men nej det gör jag inte. för idag är det även IDAHOT, International Against Homophobia and Transphobia. och jag kan slå vad om att många av er som läser detta höjer på ögonbrynen en smula. men det är just det som är grejen, att det inte blir uppmärksammat ett endaste dugg. för det behövs verkligen en dag till att sända en tanke till de HBTQ-personer som är eller har varit utsatta pga sin läggning eller identitet. och givetvis att belysa rättigheter och lagar som definitivt behövs förbättras tusen gånger om.

mer än så finns det, enligt mig, inte mer att skriva. för för mig ska det vara en självklarhet att få vara vem en vill och få vara med vem en vill. utan istället vill jag tipsar om olika filmer som jag tycker porträtterar HBTQ väldigt bra, ärligt och på olika vis.



Breakfast on Pluto.


The Matthew Shepard Story.


Boys Don't Cry.


Kyss Mig.


Laurence Anyways.


Ma Vie En Rose.


Fucking Åmål.


The Rocky Horror Picture Show.


Lost and Delirious.

XXY.

Water Lillies/Naissance des Pieuvres.


 


jag har fyllt på med tre nya på slutet och ni får gärna tipsa om fler!
och jag vill påminna om det jag skrev igår, att idag vore det den absolut perfekta dagen att läsa alla hjärtskärande sorgliga och fina berättelser under #queeraberättelser på Twitter. så sjukt viktigt!






today it's just not Norway's Independence Day, but IDAHOT. International Day Against Homophobia and Transphobia. I re-post from last year! try the Google translator in the sidemenu to read more about my thoughts about that.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Q&A
photos from my Pinterest.
 


Vad tycker du är det bästa med att bo tillsammans med en katt?
att både ge och få så mycket kärlek varje dag och känna hur mycket hon litar på en. och när hon bokstavligen springer upp till mig i sängen så fort jag vaknat.

Om du fick vara huvudpersonen i en film, vem skulle du vilja vara då?
jag gissar i en film som redan gjorts? The Bride i Kill Bill hade varit fräckt hehe.

Vilken låt önskar du att du hade skrivit?
alltså detta är så svårt för jag har galet många favoritlåtar. men min favoritlåt 'Whatever' med Oasis, 'Brännö Serenad' med Håkan Hellström och 'Rebel Girl' med Bikini Kill kanske.

Ditt bästa bok, film- och musiktips?
började ju fatta intresse för böcker så sent som typ i höstas men än så länge 'Fault in Our Stars' av John Green. älskar den. en film som är en av mina favoriter som inte är så känd är 'Ink' och har sådant intressant budskap och är både spännande, sorglig och vacker. sedan tycker jag att folk ska lyssna speciellt på Lykke Li och Kents nya album.

va hände med evelina?
vi hade helt olika uppfattningar om vårat förhållande och det var försent för att åtgärda. vi har börjat prata igen lite lite grann efter att jag varit ganska besviken av olika anledningar. jag är inte olyckligt kär i henne längre, tack och lov.

är det svårt att hitta lägenhet i gbg? eller, är det svårt att bo "centralt"?
det är ju generellt sätt väldigt svårt att få i alla fall förstahands-kontrakt vart en än bor antar jag och speciellt i centrum där alla vill bo och är dessutom dyrt. det gäller att registrera sig på Boplats Göteborg tidigt. annars är det ganska lätt att få andrahands på Blocket eller Boplats andrahands-sida.

du har tidigare skrivit att du har lätt att bli kär. att du ofta är/blir det. för mig är det tvärtom. jag stör mig något så fruktansvärt på människor. och det känns som att den störningen ofta lägger sig emellan "kär"känslan och personen jag tycker om. jag umgås med fina människor, har fantastiska vänner. men att bli kär.. det händer liksom aldrig. oavsett hur "perfekt" personen är... så. hur känns det när du är kär? tycker du att det finns någon skillnad mellan att vara förälskad och kär?
om det är något du tycker är jobbigt så är det ju synd. men det kommer ska du se! jag kan inte ge några speciella tips eller så, då jag inte vet annat än att ha lätt för att bli kär. hehe. men ja, jag tycker det är stor skillnad mellan att vara förälskad och kär. för mig kan förälskelse vara någon som bara får det att pirra lite i magen och kanske bli nervös av och mer bli fascinerad av. och att vara kär är för mig när en känner sådan jäkla stor hångellust så fort en tänker eller ser personen, en vill umgås typ 24/7 och 'råkar' höras av hela tiden.

tror du att ens egen självbild kan ha betydelse för hur man förhåller sig till människor? alltså.. klyschorna "det är inte dig det är fel på, det är mig", och "en måste kunna älska sig själv först, innan en kan älska någon annan". tror du det ligger något i det? för mig känns det som att det alltid står i fokus. att jag inte kan tycka om någon, om jag inte tycker om mig själv, vilket jag inte gör. inte tillräckligt mycket i alla fall.
gaah. wall of text här. ber om ursäkt för det. men måste ventilera mig. och du är klok. hoppas jag inte gör något personligt "intrång" med dessa frågor.. du svarar i den mån du vill/orkar.
sådan himla svår men bra fråga och ämne alltså. jag skulle säga både ja och nej. till exempel för några år sedan hade jag svårt att orka ta till mig av nära vänners problem när min panikångest började urarta. inte att jag dissade, men jag hade inte så mycket kraft till annat än att kämpa. samtidigt har jag nog i största delen av mitt liv satt andra före än mig själv, vilket har lett till att jag började jobba med mig själv och min självbild ganska sent. jag tror på att en visst kan älska andra när en inte älskar sig själv, men jag tycker att det viktigaste är att inte glömma bort sig själv och försöka jobba på det. jag vet inte om du förstår vad jag menar?

vet du vem du är? har du liksom… hittat dig själv? om du förstår hur jag menar.
gud, jag har haft sådan ångest över sådant förut, men då främst precis när förhållanden tagit slut. det låter så klyschigt men en kan nog aldrig få en klar bild över vem en är, då en utvecklas hela hela tiden. däremot känner jag mig ganska trygg med mig själv och känner mig själv bättre nu än någonsin.

vilken är ditt bästa veganska recept?
den indiska dal-grytan från Vegania.

hur många hårfärger har du haft?
4-5. svart, rött, blå/grönt och nu brunt. om en inte räknar med min blonda originalhårfärg jag inte sett på 11 år.

vill du nån gång äta en bakelse som är större än dig själv?
hjälp jag får nästan diabetes bara av att höra det. så nej.





svaren på era frågor ni ställde för ett litet tag sedan. lite snålt med frågor hehe, men ni kan såklart ALLTID fråga saker i kommentarsfälten eller till min mail: madeleine-martinsson@hotmail.com.




the answers of readers questions. not that many, but you can ALWAYS ask things under the posts or to my mail: madeleine-martinsson@hotmail.com.

Likes

Comments

Thoughts
 

glad fredag! jag hade tänkt att tipsa om det ovan tillsammans med lite andra saker, men det förtjänar bannemig ett eget inlägg. jag har ju blivit ganska jättemycket aktiv på Twitter (@sisterrrdisco) det senaste och en av dem jag följer hjälpte till att starta hashtagen #queeraberättelser. för att dra lite bakgrundsinfo så är detta ett två årigt berättarprojekt för HBTQ-personer i åldrarna 13-25 år. det handlar om att lyfta fram berättelser om köns- och sexualitetsnormar som i vanliga fall varken syns eller hörs. det är ett samarbete mellan RFSL Stockholm, Fanzingo och Fabula Storytelling och kommer att resultera i en bok bland annat.

Queera Berättelser finns på Facebook, Tumblr och Instagram men det är under hashtagen på Twitter som jag främst har tagit del av projektet. och det har verkligen exploderat. jag har gråtit både av sorg och kärlek till alla de som har delat med sig av berättelser och väldigt mycket verkar handla om att folk inte vågat komma ut för familj och till och med önskar att de var cishetero. så himla sorgligt. (idag börjar folk däremot fokusera mer på fina berättelser) men jag tycker verkligen att de som kan ska gå in på #queeraberättelser på Twitter och läsa, för det är så jäkla viktigt. och det märks hur viktigt det är när väldigt många faktiskt själva skrivit att de vågar berätta om saker tack vare detta projekt. jag har inte bara blivit känslomässig av att läsa utan lärt mig otroligt mycket, om bland annat queer. och jag har till och med själv kunnat bidra med historier om mig själv och om vänner.


bredvid att protestera mot rasister så är det här det viktigaste och finaste just nu.
Queera Berättelser är en frigörelse för HBTQ-personer! sprid vidare!



 

 

 
 
 

Likes

Comments

Outfits & look
 
 
 


just det. jag har klippt mig! alltså vill ju fortfarande ha långt hår men jag stod inte ut med mina döda hårtoppar längre. har skämts galet länge nu faktiskt. en kompis som klippt mig i två år nu tog tag i saken och inspirationen kanske ni förstår av bilden nedan? :)





jag kom på en läskig sak tidigare denna dagen. efter att jag kommit på att Léon-Mathildas frisyr är ju väldigt fab och köpt en sol-choker på eBay så minns jag också att jag faktiskt egentligen skulle hetat Matilda. alltså haha? vågar inte analysera det ytterligare. nåväl, jag trivs väldigt bra i min lättskötta och lite friskare frisyr.






last Friday a friend of mine cut my hair and I like it a lot.
 
 
 

Likes

Comments

Thoughts
 


nej, nu har jag bannemig fått nog. jag har på senare tid följt väldigt noggrannt via sociala medier hur svenska folket mobiliserar sig för att protestera mot Sverigedemokraterna, protestera mot rasismen. även min lilla rasiststämplade hemstad Karlskrona fick nog och satte ner foten, vilket jag fortfarande är så attans stolt över och jag är nog en av dem i min omgivning som pratat mest om detta och antirasism. för jag brinner så jäkla mycket för det. men lika mycket jag brinner för antirasism, lika skärrad blir jag över diverse reaktioner jag har mött denna vecka på till exempel Facebook av vänner och bekanta. jag har fått höra en massa saker om att jag är odemokratisk som tycker att det är en bra idé att vara ute och protestera mot ett rasistiskt parti. att det är ett hot om yttrandefriheten, TROTS att yttrandefriheten gäller alla inklusive oss antirasister och TROTS att Jimmie Åkesson valde i Göteborg att inte tala alls. det pratas om demokrati när vi har ett rasistiskt och därmed odemokratiskt parti i riksdagen. och jag blir så himla frustrerad och arg.

jag säger såklart inte att alla måste stå längst fram i ledet och skrika sig hes, för våra kamper ser olika ut. men att avfärda antirasistiska strategier som odemokratiska och ordbajsa om yttrandefrihet hit och dit är att hålla Sverigedemokraterna i handen -att normalisera dem. men det får liksom vara slutdaltat nu. jag vill kunna berätta för mina barn och barnbarn att jag minsann utnyttjade min civila rätt att säga ifrån mot rasism, att jag var där och gjorde vad jag kunde. att jag var en av alla som faktiskt ställde sig upp för ett mer jämställt och antirasistiskt samhälle. annars skulle jag nog faktiskt inte kunna leva med mig själv.


det finns två personer som har skrivit väldigt bra om detta och som sätter exakta ord på vad jag tänker. jag tycker att ni ska läsa, oavsett vilka åsikter ni har.
'Klart att vi ska säga ifrån mot rasismen' av Anny Berglin.
'Det är nu det händer' av Natashja Blomberg.
 

Likes

Comments

Photography
förra lördagen var jag ju på releasefest för Pfemme Records och de hade riot grrrlbandet Solanas Cunts som förband. här är några av bilderna på dem!


© Madeleine Martinsson.



älskar att fota band med mycket uttryck och känslor och jag har numera fått äran att bli utnämnd till deras fotograf hehe. hur hedrad som helst och extra kul för att jag blev väldigt nöjd över bilderna! bilder på Pfemme Records kommer vid ett annat tillfälle.





my photos of the riot grrrl band Solanas Cunts from the release party last Saturday. I'll post photos of Pfemme Records, who arranged it all, later.
 
 
 

Likes

Comments

Thoughts
hallå måndag! ny vecka men jag lever fortfarande kvar i helgen. har blivit helt galet mycket aktiv på Twitter igen (@sisterrrdisco) och skriver så himla mycket om transfobi, feminism och typ gulliga djur. vad nu det sistnämnda har med helgens snackisar att göra, men ändå. följ mig om ni vill! men det är måndag i vilket fall som helst och feministmåndag i vanlig ordning! idag är det om Alice Paul:



Alice Paul
föddes i januari 1885 och var en amerikansk feminist och suffragett som kämpade för kvinnors rättigheter och är allra mest känd för att hon var en av ledarna och strategerna i en kampanj som resulterade att kvinnor fick rösträtt 1920 i USA. Paul föddes i New Jersey i en familj där hon blev uppväxt med att män och kvinnor borde vara jämställda. hennes mamma, Tacie, var medlem i National American Woman Suffrage Association och det var därifrån hon fick inspiration till att fortsätta i sin mammas fotspår. att kämpa för kvinnors rättigheter.

hon hade en hel del studier i ryggen så som biologi på Swartmore College, masterexamen i sociologi och doktorand i ekonomi på University of Pennsylvania. efter sin examen från det sistnämnda flyttade hon till England och blev bekant med kvinnliga suffragetter och deras arbete. hon träffade Pankhurst-systrarna (läs: Emmeline Pankhurst) som grundade Women’s Social and Political Union (WSPU) i Storbritannien. under tiden hon var engagerad i det förbundet arresterades Paul sju gånger, blev fängslad tre gånger protesterade mot behandlingen av suffragettfångar med hungerstrejker och deltog i marscher och demonstrationer. hon var även med när flera andra suffragetter förklädde sig och kuppade en bankett och precis när statsministern skulle tala kastade Paul och de andra sina skor och förstörde fönster för att få uppmärksamhet samtidigt som de skrev 'Röster för kvinnor!'. det var pga dessa händelser som Paul blev känd i USA som hon flyttade tillbaka till 1910.

det första hon gjorde var att organisera en stor parad i Washington dagen före president Wilsons invigning för att få stöd av honom och visa kraften i NAWSA. mer än en halv miljon människor deltog. men det höll på att bli upplopp när motdemonstranter började trakassera paraddeltagarna och distriktspolisen fick mycket kritik för att de inte gjorde tillräckligt för att stoppa det. andra invånare blev arga över detta och Paul hyllades för sitt arbete. men hon och ledaren för NAWSA hade åsiktsskiljaktigheter och Paul bildade istället National Woman's Party (NWP), som finansierades av Alva Belmont som då var multimiljonär. bland det mest kända med NWP är när de i januari 1917 började sin första politiska protest utanför Vita Huset som fortsatte under hela Woodrow Wilsons presidentskap. alltså från januari 1917 till juni 1919 stod kvinnor natt och dag, utom söndagar, med banderoller och flaggor och protesterade. många blev arresterade under denna vaka, trots att de var tysta och inte brukade våld, med påståenen att de blockerade trafik. de blev även trakasserade och misshandlade av unga män utan att polisen ingrep.

många demonstranter, inklusie Alice Paul, blev dömda och inspärrade på Occoquan Workhouse i Virginia i juli 1917 där de fick leva under vidriga förhållanden både när det gällde sanitet och mat. Paul inledde en hungerstrejk för att protestera mot fängelsets förhållanden och hon flyttades till den psykiatriska avdelningen där hon blev tvångsmatad med råa ägg genom ett inmatningsrör. innan alla suffragetter tillslut släpptes i november, efter fyra månader, hann många många demonstranter uppleva brutalt livshotande våld av fängelsevakter och fick inte ens medicinsk hjälp. trots allt detta blev inte Paul avskräckt utan höll uppe modet och hungestrejken ända tills hon blev släpp. med tanke på all uppståndelse i tidningar om Paul's hungerstrejk, rapporter om förhållandena på Occoquan och fortsatta demonstrationer, hade Wilson väldigt stor press på sig och i januari 1918 meddelande han att kvinnlig rösträtt var nödvändig som en 'krigsåtgärd' och uppmanade kongressen att ändra lagen. förslaget kom till Vita Huset i slutet av 1918 men det skulle ta två år innan det hade tillräckligt många stödjande röster och när Tennessee's senator ändrade sin röst, efter att hans mamma uppmanat honom att stödja kvinnlig rösträtt, så gick det tillslut igenom.

Alice Paul är originalförfattaren till Equal Rights Amendment (ERA), en föreslagen ändring till USA's konstitution för att garantera lika rättigheter för kvinnor. alla delstater har fortfarande inte antagit ERA i sina författningar, men åtminstone nästan hälften. Paul fortsatte att kämpa för lika rättigheter tills hon fick en stroke 1974 hon inte återhämtade sig ifrån och hon dog 92 år gammal i juli tre år senare nära sitt familjehem. år 1979 blev hon invald i National Women's Hall of Fame och hon har hyllats på flera sätt som t.ex. frimärken, mynt och har fått institut och byggnader namngivna efter sig.



jag hade inte någon koll ALLS på suffragetterna och Alice Paul innan jag såg filmen 'Iron Jawed Angels' från 2004 på Kvinnofolkhögskolan. det är en HBO-film som handlar om Paul och hennes kamp och hon spelas av Hillary Swank. gud, sådan bra film det är och jag ser den åtminstone varendaste 8:e mars och gråter lika mycket varje gång. för mig är Alice Paul inspirerande just för att hon aldrig gav sig. hon fick utstå så jäkla mycket både psykiskt och fysiskt för kvinnors rättigheter men det fick liksom vara värt det. jag älskar det.


del 1, Emmeline Pankhurst.
del 2, Valerie Solanas.
del 3, Virginia Woolf.
del 4, Emma Goldman.



it's Monday and therefor feminist Monday and this week Alice Paul. try the Google translator in the sidemenu!
del 1, Emmeline Pankhurst.
del 2, Valerie Solanas.
del 3, Virginia Woolf.
del 4, Emma Goldman.
 

Likes

Comments

Thoughts


alltså wow. jag känner mig SÅ bakfull idag, fastän jag inte drack särskilt mycket öl igår. jag är helt utmattad av känslor, ty 10 maj kan vara min mest känsloladdade dag hittills i år. så himla mycket fördomar och kärlek i ett enda virrvarr likt en tornado. igår begav jag mig till Ada's Nightclub här i Göteborg för att gå på en fet releasefest för Pfemme Records med Solanas Cunts som förband och jag skulle fota båda. men några nakna bröst under spelning pga svettig snabb spelning resulterade i övervåld från vakter, felaktigt anklagande om våld, fem(!!!) polisbilar och flyttad releasefest till Henriksberg. jag kommer inte berätta hela historien, för det är inte främst detta jag vill prata om. men något som också har med fördomar på olika sätt att göra.

för när jag satt på vagnen hem efter releasefesten (som blev så jäkla fin tillslut) gick jag in på flödet på Facebook. och jag läste saker av diverse cis-personer som: 'nästa år ska fan jag ställa upp i klänning' , 'räcker väl med att Dana International gjorde sin politiska poäng' (16 år sedan..), 'jag trodde det var en musiktävling'. och jag blev så himla arg och besviken. jag borde ha träningsvärk i mina tummar så mycket som jag började kritisera och diskutera på spårvagnen hem, både med folk som uttryckte sådana transfobiska åsikter som ovan men som också var lika arga som jag. för som en vän till mig sa; det är ganska naturligt att avdramatisera saker med skämt, som en inte vet hur en ska förhålla sig till. sådant som inte tillhör 'normen' ni vet och speciellt inte heteronormen. men detta är inget annat än transfobi och för er som inte vet vad det innebär:

transfobi, är en serie av negativa attityder och känslor riktade mot transpersoner själva och eller deras kultur, deras könsidentiteter eller könsuttryck. transfobi rättfärdigar och upprätthåller underordnadet av transpersoner i förhållande till cispersoner. transfobi kan ta sig i uttryck i allt från fördomar och förakt till hat och våld. Känslorna kan vara baserade på irrationell rädsla, politisk övertygelse eller religiös tro.


en sak som dock är viktigt att komma ihåg är att det kan bli problematiskt att diskutera transfobi när en är cis-person, inklusive jag själv, och därmed inte har tolkningsföreträde. alltså eftersom jag är cis-person har jag inte förtur att uttrycka mina åsikter om transsexualitet, så att försvara detta och prata om vad som är 'bra' för transpersoner är oerhört riskabelt. för gud vad en kan trampa många personer på tårna, även om en bara vill väl. dessutom, en annan problematisk del i att hylla drags och trans är ju cis-heteron som bara ÄLSKAR dragqueens. för att det är 'fräckt', för att det är 'underhållning' och allmänt 'skojigt'. men detta är ju såklart också transfobi dels för att de inte tar könsidentiteter på allvar och för att de förmodligen inte öppet stöttar transpersoner alla andra dagar på året. och jag kräks på det.

en annan sak som är ganska intressant. alla minns väl Emma Greens naglar i VM i Moskva förra året? hon målade sina naglar i regnbågens färger för att stötta HBTQ-personer apropå Rysslands homofobiska lagar. såg vi någon säga 'jag trodde detta var en idrottstävling'? nej vi hyllade Emma så himmelens mycket (och med all rätt, såklart) och det var mest den där ryska idrottaren som uttryckte sitt missnöje. varför? det är ju absolut ingen skillnad, då det handlar om två offentliga personer som uttrycker stöd för HBTQ-personer i ett kommersiellt stort rum. som gör ett ställningstagande för människors lika rättigheter att få älska vem en vill och få ha vilken identitet en vill.


Eurovision Song Contest har nu anordnats 59 gånger och om jag räknar rätt är Conchita Wurst den 3:e deltagaren med ett tydligt budskap om HBTQ-personers rättigheter. tre bidrag på 59 år och människor tycker 2014 att politik och musik inte hör ihop, att det inte är viktigt att utnyttja den makt en får när ett land som Ryssland har sina homofoblagar. det här är så jäkla unket, bakåtsträvande och vidrigt att jag nu är ännu mer säker på vad jag ska rösta på i årets två olika politiska val.
jag röstar för fri kärlek, jag röstar på Feministiskt Iniativ.


 



the dragqueen Conchita Wurst from Austra won the Eurovision Song Contest yesterday and I've seen so much transphobia on the internet. try the Google translator in the sidemenu to read my opinions about that.

Likes

Comments

Thoughts


lite tips såhär denna fina lördag:

♦ Värvet av Kristoffer Triumf med Gudrun Schyman som gäst. gjorde mig mer säker om att rösta på F! i år.
Antifeminismens ABC av Flickvänsmaterialet. KKK: kort, koncist och klockrent.
denna grymma debattartikel av Malena Ernman.
fittkläderna av Flox. känner att jag behöver dem.
öppna brevet av Ametist Azordegan om dödshoten efter att hon skrivit en inte så genomtänkt tweet.
argument för varför det är helt orimligt att folk säger negerboll.
Emelies guldfitta. SÅ bra skrivet om varför hon tillverkat dem!



OCH SÅ DET HÄR <3
Expressen pratar med Gudrun om det här.

Likes

Comments