Små lätta moln
På små lätta moln svävar du på min himmel så blå..
Jag går runt som på små moln. Saknar och längtar. 'Men det är ju så det ska vara, återseendet kommer bli desto mysigare då.
Min fina... Jag kan berätta lite hur vi träffades :D
Jag började i dec med Attraktions lagen. Jag ville träffa en partner när tiden var mogen, och skrev upp olika saker som jag ville att min framtida partner skulle ha.
Några saker var :
Ha fina ögon
Snäll
Bestämd, våga säga sin mening och stå för den
Trygg i sig själv
Bo på relativt nära så vi kunde träffas spontant
Gärna vara längre än mig..
Vara potternörd
Etc..
Allra längst ner hade jag skrivit :"Om jag kan få träffa en man som har åtminstone de flesta av dessa kriterier hade det varit bra. Jag vill träffa honom när tiden är mogen och vi båda är redo. Jag längtar efter att bli ordentligt kär och kunna ge och få kärlek igen. Jag vill uppleva lyckan i ett förhållande igen."
Sedan så läste jag igenom det och stängde ner datorn och lät allting vara. Sedan läste jag igenom min lista då o då.. tänkte inte mer på det och jag la ner all dejting ett tag för jag kände nej jag pallar inte... och en dag i April så tänkte jag äsch jag provar Facebook dejting igen. Sagt och gjort.. snacka med lite random killar och träffa en kille här ifrån Värnamo men det klickade inte rikigt på alla plan. Han hade mycket av de attributen jag sökte på min lista , men inte kemin, Han var dessutom inte redo att släppa singellivet.
Och jag kände nej det får vara.. jag orkar inte leta.. det som händer händer.. och någon vecka efter så får jag ett meddelande.
"Hej! allt bra med dig?" Sedan kom " Åh nej såg att du var Potternörd är det nu du ska fråga vilket elevhem jag tillhör och ranka mina chanser att snacka med dig?". Jag skratta rakt ut. Det var en perfekt kommentar. För det var något jag hade skrivit i min profil, Och jag svarade " ja, klart det är. Men jag kan göra undantag för dig " Svaret dröjde lite " Nej gör inga undantag för mig, Jag kör Slytherin (men förstår att de är de elaka men det är pga Allen Karr Aka Snape , han var väl med där". (saken är den Proffessor Serverius Snape är headmaster för slytherins). Och jag direkt. ." hmm okej hur ska detta gå? Jag är motsatta huset ju...". Och sedan flöt det på med Harry potter nörderi. Jag kände direkt att , wow det är verkligen en kul kille. Och jag kunde inte vänta på nästa svar. Vi skrev ganska mycket första kvällen om massa nörd saker. Aldrig att vi kom in på standard sakerna man brukar fråga typ, favorit film nej då vi körde tunga frågor direkt. " Vem hade du velat äta middag med om du fick välja vem du ville död eller levande". Vi hade hur kul som helst. Vi snackade i 2 veckor på facebook dejting innan vi flytta över till messenger. Men det kändes som vi snackat i evigheter. Vi hade samma tankar, liknande uppväxter, mycket som man kände likheter. Och jag är fullt medveten om riskerna att man blir in lurad i den mörka triaden på detta sättet men radarn är tyst. Har råkat ut för tillräckligt många för att ha en känslig radar.
Men ivarje fall så, kände jag att wow denna killen har alltså lyckakts sätta fälleben på mig utan att ens träffat mig. Vi fick töntiga skämt och så kom vi in på vaccin och så sa han " du kanske inte vågar träffas förrän vi båda tagit vaccinet" Så sa jag " jaha så jag ska behöva vänta ännu längre på att få träffa dig". Haha så vi sa att så länge både kände sig friska så fick man förutsätta att vi var friska. Så vi bokade in en dag när vi båda var barnfria och träffades tog en promenad, käkade ihop och han stannade kvar, och vi såg på film, drack lite vin och bara umgicks. Jag var mega nervös först.. tänkte jag kommer inte klara ut detta. Men när jag såg honom så var det som all nervösitet försvann..Jag gav honom en lång kram och kände wow det är som hemma. Dagen efter så tog vi en lång promenad med små stopp där vi satt och pratade om framtiden, om våra historier med barnens andra förälder etc. Och på andra "Stoppet" så satt vi på en bänk och han höll om mig och jag lutad mot hans bröst viskar " Du är MIN slyth". Han sa inget men pussade mig på pannan och kramade om mig hårdare. Precis innan han skulle gå så kysser han mig tittar mig i ögonen o säger " Camilla, du är MIN Puff". Jag skrev ett meddelande när han kommit hem " Nu får jag säga att jag saknar dig, du lämnade ett stort tomrum efter dig". För det gjorde han. Det blev genast kallt och tomt här. Och inte blev det bättre när han kom vid midssomar och stannade över min födelsedag. Allting föll sig så naturligt. Han jobbade den 28-29 men jag bara satt och njöt av lugn och läste under tiden han jobbade. Var så otroligt mysigt.
Jag visade honom listan och han skratta och sa," vad skumt för nästan allt på denna listan stämmer in på mig. Längden var på håret " Han är 5 cm längre än mig. Perfekt kyss höjd ;)
Jag försa mig dessutom och kallade honom älskling från ingenstans. Det var sååå pinsamt haha, vi satt i bilen och jag skulle guida honom och jag säger " kör vä älskling". Och han reagerar direkt med " vad sa du precis?" förvånat glatt jag bara direkt " Kör vänster..." och han svarar "vad sa du efter det?" Jag bara "ingenting okej..." han bara skrattade åt mig. (inget elakt skratt utan ett från hjärtat.) Jag skämdes som en våt hund. hur tusan kunde jag göra så?
Men vi pratade om det och jag sa som det var... det känns som vi träffats längre och det bara kom. Men jag har inte sagt det efter. Men jag har fallit så hårt för denna underbar mannen.
Jag känner nu när vardagen är tillbaka att jag saknar honom så otroligt mycket när han inte är här. Det är som jag fattas något.
Vi träffas ungefär varannan vecka. Ibland dröjer det lite men för det mesta går det 2 veckor mellan. Men däremllan får telefonerna varma med text.
Vi har pratat några gånger i telefon men det är oftast den vecknan jag har fisen och det blir svårt för jag vill inte berätta för honom riktigt än.
Vem kunde tro att jag skulle träffa någon som han...
Min fina...
