Jag kräktes...

Blogga blir lite som en terapi för mig. Det är så skönt att skriva av sig många gånger och det är så mycket lättare än att prata. Många gånger när jag skriver kan jag vara så öppen och ärlig som att ingen mer än jag läser de. Som idag, när jag bara behöver skriva men inte orkar prata.

Jag kräktes igår. Första gången på ett bra tag. Kändes skit. Ville inte spy men åt för mycket och kunde inte somna för jag mådde så illa. Varför kan jag inte tygla mig. Varför har min mage inga gränser innan de sitter ända uppe i halsen? Är så jävla trött på detta och igår gick tankarna till och med till om jag skulle gå och prata med någon igen. Men det är skrämmande och jag vill verkligen inte. Men jag kan inte leva hela mitt liv såhär.

Dock vet jag att det blir bättre i stunder och umgås jag med fina människor så mår jag bra. Men det är den dagen jag känner mig ensam och övergiven de slår. Så ibland känns de enklast att alltid bara vara själv för att aldrig få känslan av att bli lämnad och känna kontrasten mellan att vara med någon eller några.
Nä det tog hårt på mig när många nära vänner försvann ur mitt liv. Senaste åren har varit kaos både i huvudet och i handlingar men nu känns det äntligen bättre. Jag har varit så van att ta till men självskadebeteende som att kräkas och det blev en vana. Så långt efter att jag mådde bättre har det som en dålig vana fallit mig in även om jag inte velat eller haft craving på de gjort de av ren ovana. Nu kan jag däremot se bortom de många gånger och se hur onödigt och äckligt de är. Jag har ingen lust att göra de. Men ibland sätter de dåliga vanor in i ens beteendemönster och tar över ens hjärna känns de som. Blir som att man inte har något val.

Det jag måste se på när jag får dessa bakslag är just att det har blivit bättre. Det är stor skillnad på mitt mående, självförtroende och livslust. Nu tänker jag helt annorlunda inför dessa situationer och jag har inget sug efter att göra de och förstöra en hel dag.

Skönt att det har gått åt rätt håll. Det gäller att tänka på de och inte låta bakslag tynga ner en. Det hoppas jag du kan tänka också om du har problem med samma som mig eller något annat. Alla motgångar kommer stärka en och det gäller att blicka framåt efter varje gång. Det är varje gång man motstår de hjärnspökena som som man blir starkare.

Känner du själv att det inte alltid blir som du vill? Du kan inte ändra på de som är gjort. Glöm de och blicka framåt!
Ni får gärna höra av er till mig om ni vart i samma sits eller är i. Tillsammans är vi starka!

Gillar

Kommentarer

MissJohansson
MissJohansson,
Massa kramar till dig! <3 Du är så stark!nouw.com/missjohansson
lydiaemanuelsson
lydiaemanuelsson,
Tack gullet♥️ Kram nouw.com/lydiaemanuelsson
J
J,
Just ja, du hade haft ätstörningar ja...Minns det från något tidigare inlägg. Jobbigt! 😟
lydiaemanuelsson
lydiaemanuelsson,
Ja det är segt 😟 nouw.com/lydiaemanuelsson
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229