Header

Hej.
Idag har Milton fått 1-års vaccinet. Han är ju faktiskt 1 år nu, ett helt år, min lilla kille. Tiden går så snabbt, men ändå går allt så himla sakta.

Milton växer som han ska, nu, han hade en dipp med vikten när han slutade gå upp. Men nu äter han näringstillskott i sin ersättning, han har faktiskt gått upp 400 gram sen vi började med det. Känns skönt. Annars rullar livet på.

Vi åker till hab en gång i veckan nu, sen letar vi lägenhet i Norrköping, så vi slipper åka så himla långt hela tiden. Sen så söker vi jobb som galningar, O jobbar som Tim-vik men det är ingen stor summa det. Denna vecka har han bara fått jobb 2 dagar.. vet inte riktigt vad vi ska göra. Vår FP är slut snart med, denna månad får vi totalt 4K att leva på. Good luck typ.

Men men, slänger in lite bilder på Milton här, så ni får en liten update.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Vi började det nya året med att bli sjuka. Galet sjuka. Och allra mest Milton, han var frisk och mådde toppen hela min födelsedag (1 Januari), men vid 18 när han vaknade efter en tupplur var han KOKHET. Vi tog tempen och lillen hade 40,1. Gav genast alvedon och tog av honom kläderna. Öppen balkongdörr och vaggande runt i rummet för att ha en relativt nöjd gosse. Efter någon timme i min famn märke jag att något var konstigt, han blev mer och mer slapp i kroppen. Tillslut svimmade han av helt och hållet, jag försökte väcka honom vilket resulterade i att han vaknade och kaskadkräktes. Massvis. Inte 1 gång, 3 gånger. Och jag lovar er, varje gång var minst en liter och tog nästan 1 minut att få ut allt.. Sista gången var klar ren vätska.

Och nej, det är inte magsjuka. Ambulans kom och kollade på honom, var kvar en stund och pratade med oss och tog lite värden men då var han relativt pigg igen. Milton är som en karusell, han är nästan ”döds”sjuk ena sekunden och pigg den andra. Sen tar det en sekund att bli sådär dålig igen också. Men vi avvaktade, de åkte och sa att vi skulle ringa dit dem om det blev värre. Vi väntade hela natten, han var vaken HELA natten och grät och grät. Inte tyst en enda sekund. Vid 05 åkte vi in till barnakuten, de tog lite prover och kollade på honom men hittade ingenting. Så hem igen.. Vi ger honom alvedon och allt han vill ha. Försöker få i honom vätska, saft.. Hoppas det blir bättre snart, annars skulle vi åka in igen. Evigt åkande.

Sover och sover gör vi nu.

Likes

Comments

Angående barnakuten som jag nämnde i tidigare inlägg så ska jag berätta vad som hände nu!

Jag var ensam hemma med Milton medans O var och handlade, han låg på mitt bröst och sov som han brukar. Helt plötsligt började han göra konstiga ljud direkt efter slutade han andas helt. Jag satt honom upp i mitt knä och försökte få liv i honom, tog ca 30-40 sekunder innan han ÄNTLIGEN tog ett andetag och började vakna till liv. O ringde precis då för att fråga något och jag berättade snabbt vad som hänt så han skyndande hem.

När han väl vaknat var han glad och lekte precis som vanligt.. vi ringde ändå 112 och de frågade om de skulle skicka ambulans men vi åkte själva och de hade ambulansen redo så vi skulle stanna om det hände igen (ambulansstationen är 20 min bort från oss, darför gjorde vi så). Väl inne fick vi ett eget rum medans vi väntade på läkaren, sen blev vi inlagda över natten för observation då ingen hade någon aning om varför han slutade andas. Det var nog det allra jobbigaste, att vi inte hittade någon orsak.

Så nu är vi på jakt efter ett bra andningslarm, alltså på dagen går ju an men det är jobbigast på natten då detta faktiskt hände när han sov. Tänk om det hänt när vi också sov och vi inte hade väckt liv i honom? Undra hur länge han hade varit borta då? Fy så läskigt.

  • 11 Readers

Likes

Comments

Jag har inte uppdaterat på så himla länge, men vi har haft så fullt upp. Vi går regelbundet till hab och träffar alla våra olika kontakter i vårt team. Det nya tillskottet ska bli en dietist då Milton planat i vikt och ligger under sin egen kurva och den "vanliga" kurvan. Det är på grund av att han endast äter ersättning, han har problem med sin halsmuskel så "fast" mat fungerar inte. Vi övar med några skedar rinnig gröt eller utspädd puré men det slutar i princip alltid med att han sätter i halsen och får panik. Så ja, ni förstår.


Annars växer han och frodas i princip som han ska, vi har fått diverse hjälpmedel, de senaste är en dusch-stol och en panda-stol.


Så vi spenderar mycket tid på sjukhus, vi går ju även till ögonmottagningen en hel del, och till vår överläkare. Vi spenderade även natten igår på barnakuten, kan förklara mer i ett annat inlägg. Hoppas allt är bra med er som läser min blogg, även om jag suger på att uppdatera. Och God Jul!

Likes

Comments

En dag, två dagar, tre dagar..
Tiden går så snabbt nu, våra dagar består av att söka jobb, städa, sitta framför tvn. Jag tröttnar, vi måste få en fast inkomst, vi måste få igång allt. Milton växer, remiss till habiliteringen är skickad, bara vänta ännu mer nu. Innan vi får komma, på SAMTAL! Alltså blä för allt, allt allt allt!
Hatar att bo i lägenhet, känner mig instängd, hatar att vara arbetslös, hatar att vara fast. Nu är livet botten, varje dag är likadan. Men snart kommer ser väll igång.

  • 16 Readers

Likes

Comments

Är sååå trött!! Häromdagen ringde jag hur många samtal som helst till sjukhuset, hade ingen aning om vart jag skulle ringa så fick ringa överallt och alla hänvisade till någon annan.. Vi har fortfarande inte fått tid till habiliteringen och hittade ingen remiss på 1177 så var tvungen att kolla om det ens hade skickats någon remiss??? Nej!! Självklart inte, ingen läkare hade godkänt så nu måste vi vänta en månad till. Vill bara gråta. Varje dag blir värre och värre, försöker inte tänka och jämföra med andra barn men det går inte att undvika. Tex idag fixade vi en lekhörna till Milton, men kan han använda den? Nej nej.. Om några månader kanske, men kände att jag verkligen ville ha något som var bara hans. Och folk brukar alltid undra varför det knappt syns att vi har barn, jo för att vår son kan inte leka som andra barn. Han kommer kunna det en dag, men nu kan han inte det.

Vet inte ens vad syftet med inlägget är, jag bara babblar. Måste babbla ibland för att hjärnan inte ska explodera

  • 17 Readers

Likes

Comments

Häromdagen var vi ute och fotade lite höstbilder på Milton. Vi skulle låna ”familjens” systemkamera men den har min syster utomlands.. så vi fick köra med vanliga mobilkameran, men vi tänkte ta lite mer seriösa bilder i vinter. Tycker vinterbilder är sååå fina!

Blev ganska nöjd med dessa ändå, älskar alla färger på hösten och Milton var faktiskt glad under hela tiden, han brukar ju bli tjurig när man lägger ner honom annars.. men han förstod väll att det var allvar, haha🤤

  • 16 Readers

Likes

Comments

Hej, har en liten paus från bloggen nu. Vi har en hel del som händer i livet och försöker bearbeta. O fyllde år i tisdags, igår kom hans familj från Jönköping och firade. Det var trevligt och han blev nöjd med alla presenter, även Milton fick en hel del kläder, jättefina! "Vi" (ja det var ju O's present men inkluderar oss alla) fick en natt i Stockholm i December, har sagt att jag gärna åker dit då och går på julmarknad och så. Tycker det är sjukt mysigt. Om några veckor ska vi ner till Jönköping (Nässjö) för O ska köra och skriva upp.. fanns verkligen inga tider här hemma innan december och vi vill gärna att han ska få körkortet så snabbt som möjligt! Börjar bli sjukt frustrerande att behöva leva på andra. Och är sjukt nervös att han inte ska klara det! Men peppar peppar, tror det kommer gå bra.

Vi har fortfarande inte fått tid till habiliteringen, men hoppas verkligen det kommer nu i veckan.. de har ju skyldighet inom en månad. Så det bör komma.

Likes

Comments

Jag går runt hela dagarna och väntar på en tid till habiliteringen. Snälla kan det inte bara komma nu? Börjar bli sjukt frustrerad, vi kan inte mata honom annat än ersättning, han sitter sjukt dåligt i bilen, han kan inte göra något själv.. Var på öppna förskolan förra veckan och mitt hjärta brast, min älskade Milton är mitt allt. Han ÄR duktig, han är Milton, saker går i hans egen takt. Det går framåt och han utvecklas men vägen är lite krokigare jämfört med andra barn. Men det kändes inte bra, att se andra kunna sätta ner sina barn (yngre än Milton, ganska mycket..) på golvet, i en stol, på en lekmatta, och där SATT dem faktiskt! Eller kräla/kröp, eller ålade fram. Vände på sig, lekte med leksaker. Och där satt jag med Milton i knät och höll en arm runt hans mage så han inte ska tippa, försökte få honom hålla i sin boll med tusen hål i men den flög åt alla hål för hans muskler spökade med honom. Det gör jävligt ont, även om jag försöker tänka att det kommer, en dag.
Vill. Till. Habiliteringen. NU!

Likes

Comments

Vi har kollat en del på om vi ska köpa ny vagn till Milton. Nu har vi vi köpte begagnad, den är nog nästan 7-8 år gammal, fint skick dock då det var en mormor som hade haft den till sitt barnbarn när hen hälsade på. Funkade SUPERBRA med liggdelen men nu när vi har sittdelen börjar det bli svajigt. Milton kan ju inte sitta själv, inte med stöd heller. Och vagnen vi har nu kan man inte spänna fast honom i, så han glider ner och gungar fram och tillbaka som en tok. Vill även ha något lite mindre och inte lika klumpigt, tar mindre plats i bilen och så vidare..

Vi har kollat en del på petite cherie heritage duovagn från jollyroom.se
Väldigt billig, man kan ha honom vänd mot oss, smidig, skapligt liten och fempunktsbälte! Tror att det får bli den, men vi ska kolla lite mer först. Vi vill inte heller lägga ner massor pengar på vagn då Milton inte är jättestort fan av att åka vagn, men sen vet vi ju inte om det blir bättre när han sitter bra? Återstår att se😊

Likes

Comments