Idag träffade jag min psykolog på psykiatrin för första gången. Vid nio var jag där och det kändes verkligen jättebra. Vi pratade om mina problem, min sjukdomshistoria med både ätstörning och självskadebeteende, relationer, ångest, snuddade vi ett trauma och vilka mål jag har och så. Det är längesen jag hade viljan till att sluta skada mig. Men hos henne hörde jag mig själv säga att jag har som mål att skada mig mindre. Och hörrni det är stort då jag inte velat sluta alls. Men ja det kändes jävligt bra hos henne. Vi ska träffas nästa onsdag igen!

Dagen idag har varit jävligt bra. Jag har känt mig på topp och för bara 2 dagar sedan hade jag en panikångestattack på en låst avdelning. Men grejen är att när det är bra då är det jävligt bra och när det är dåligt då är det jävligt dåligt. Och däremellan är det som att det sakta går neråt. Och det är jävligt påfrestande.

Zandra har varit här och vi har ätit mat, tittat på film och snackat ikapp oss då det känns som en evighet sen vi sågs sist.

?Kisses-A??

Hallå, det var ett tag sen.. men jag har inte orkat skriva nåt under tiden jag legat inlagd. Idag blev jag utskriven iallafall.

Jag testade ju positvt för covid-19 för en vecka sen. Men inte haft några symptom alls så idag 7 dagar senare fick jag vistas ute på avd. Jag har under hela tiden där varit i karantän på mitt rum.

Jag har verkligen nått botten i mitt mående när jag kom dit den här gången. Jag låg i sängen, grät och skrek att jag ville dö. Personalen sa att de aldrig hade sett mig på det här sättet förut. De har aldrig sett mig må så dåligt. Sett mig ge upp. Igår grät jag i typ 5 timmar i sträck för att jag ville hem och skada mig. De fick kalla dit läkarna som vägrade skicka hem mig. Jag fick theralen 2 gånger under samma eftermiddag/kväll. Så idag är jag helt groggy.

Idag fick jag komma hem. Jag hade läkarsamtal och de sa att de kan ju inte hålla kvar mig för jag har inte tankar på att göra ett nytt suicid försök. Personalen ville helst inte, men jag vet att jag klarar mig hemma nu. Jag mår iallafall lite bättre och har inga tankar nu på att göra nåt försök. Kan se lite framåt nu. Allt är inte helt svart längre.

Imorgon ska jag till min nya psykolog! Äntligen! Och idag kommer Ronja, som jag saknat ihjäl mig efter min lilla tjej.

?Kisses-A??

I tisdags blev jag inlagd på avd 97 igen pga mina starka självmordstankar och ångest. Mina föräldrar vägrade köra hem mig utan körde mig till psykakuten istället. Trots att jag inte ville så blev jag till slut inlagd på HSL. Jag blev också testad för Covid - 19 som nästa dag visade sig positivt. Togs även antikroppar men det visade också att jag har en aktiv smitta. Dock känner jag inte av ett enda symptom.

Är nu isolerad på mitt rum. Vill jag nåt eller ska jag gå på toa får jag ringa på klockan. Måste oxå använda visir när jag ska gå på toa. Och personalen är klädd i värsta utrustningen. Känner mig som pesten..

Igår mådde jag sämst. Låg bara i sängen, grät och sa att jag ville dö. Letade i rummet efter nåt att skada mig med. Min bevakningsgrad ändrades till 2b. De kom och tittade till mig var 30e minut. Jag fick flytande theralen och sov sen typ resten av dagen.

På onsdag ska jag ju till psykiatrin öppenvården och träffa en psykolog. Måste blivit av med smittan tills dess. Annars lär jag väl få vänta ännu längre. Och så har jag liksom inte ens symtom.

?Kisses-A??