Det börjar närma sig flytt för Fia, det är inte satt något datum ännu men det blir nu under februari om allt går som det ska.

Jag har ju redan börjat förbereda, tvättade alla Fias boots (och jävlar vad många jag har insåg jag haha...), har köpt ny hjälm, köpt fler lindor och paddar + pälsglans (och boots???) och så har jag börjat kika lite på vart det blir billigast att köpa lite nya ryktsaker. Mina börjar bli skitiga och äckliga och en av de första sakerna jag ska göra när Fia flyttar är att bada henne, så imorgon ska jag lämna in hennes täcken för tvätt på Tre Hästar och sen så ska jag beställa ett nytt utetäcke med hals.

Måste gå igenom lite vad jag ska ta med mig också, och tvätta den mesta utrustningen som flyttar med henne, känns ju tråkigt att flytta massa smutsigt, när detta verkligen blir en fresh start för vår del. Saknar att rida och att pyssla med henne, men just nu så är paddocken för blöt och det är för mycket backar på våran skogsslinga för att hennes skador ska klara av att gå där särskilt ofta.

Samtidigt så är det ju så himla dubbelt, jag kommer vara helt förkrossad när Golden inte längre finns mer och jag försöker tänka att jag dels gett honom nästan 4 år till i livet (han skulle egentligen avlivas när jag köpte honom 2014), och jag ser på honom att det gör ont när han äter + att han inte klarar av att hålla vikten. Men det hjälper inte särskilt mycket, det kommer göra hemskt ont i mig ändå.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Så var det ett nytt år igen... Det går så himla fort men ändå inte på något sätt. Hursomhelst, jag spenderade nyåret med mina kompisar, första året jag inte sitter i stallet och tar hand om hästarna, så det var ju trevligt! Jag drack inte sådär jättemycket för jag fick huvudvärk lite innan tolvslaget så då tog jag det lite lugnt istället.

Kom hem lite innan 4? Inte riktigt koll haha. Sov till 12 i alla fall, och så tog jag en liten halvnap förut vid halv 5. Sen åkte jag hem till Linnéa och var med henne o Maffe, hon ska utomlands imorgon den jäveln så fick passa på haha.

Meeeen ja, jag tror att 2018 kan bli ett riktigt bra år, jag hoppas att mitt kaos ska lugna ner sig och att jag kan hitta nån form av frid i livet haha. Fia flyttar om ungefär en månad, jag börjar jobba i stallet på onsdag, ny agilitykurs med Lectra som också startar på onsdag, jag ska börja läsa in en kurs om ett par veckor jag behöver för utbildningen jag ska söka - det händer lite grejer helt enkelt och jag tror att jag kommer kunna få ett bra år.

Likes

Comments

Fia ska ju som jag skrivit lite om tidigare flytta till nytt stall! Hon flyttar till Säve, till Levin Quarterhorses. Det är en superfin anläggning där hon kommer bo i en utebox vilket jag tror kommer bli jättebra för hennes lungor i och med att hon har en del problem med hosta om det inte är tillräckligt bra ventilerat i stallet. Så har hon koll över hela gården också vilket jag tror att hon kommer trivas med.

Där finns det både ridhus och paddock på gården + superfina anlagda ridvägar. Jag ska dessutom börja jobba där och sköta morgonfodring och utsläpp, så jag kommer få sköta allting kring Fia själv vilket känns väldigt bra eftersom jag är så van vid att göra allt själv, och så är jag så himla mammig med henne så jag gillar att ha koll själv på henne.

Hon kommer troligtvis flytta vid månadsskiftet januari-februari - så fram tills dess ska jag börja sätta igång henne lite försiktigt igen, och så kommer jag åka dit med henne innan några gånger så hon får vänja in sig vid sitt nya hem. Jag ska också ta tag i att ringa försäkringsbolaget och prata med dom om vad dom täcker utav en ny behandling som vi troligtvis ska testa på henne.

Nu ska jag snart åka och hämta min hjälm som har kommit! Äntligen!

Likes

Comments

Senaste 3-4 åren så tycker jag att uppladdningen mot jul plötsligt känns så jävla kort. Som oktoberbarn börjar jag känna att även tiden mellan min födelsedag och julafton knappt existerar, och när man var liten så kändes det som ett år typ. Och från det att det blev första december till julafton gick ju också brutalt långsamt.

Men nu är det nya tider helt enkelt, börjar bli gammal.

Hursomhelst hade jag en helt okej julafton, det kunde varit värre. Jag har brände lite pengar dagen till ära och köpte lite julklappar till mig själv och Fia, efter mycket om och men blev det äntligen en ny ridhjälm, skulle ju köpt sammetshjälmen från John Whitaker, men så slutade dom tillverka den lagom till det att jag skulle köpa en sån så det fick bli en Wellington Classic istället som är samma hjälm men utan autografen... Förutom hjälmen blev det också benlindor i vitt, mörkbrunt och grönt, paddar, pälsglans och lite kläder till mig.

Har lite att göra inför att Fia ska flytta till nytt stall, massvis med utrustning ska tvättas och göras fin och så vill jag köpa in lite nya saker till henne också helt enkelt!

Likes

Comments

Känner att det kanske är dags att jag drar en liten update om vem jag är och vad jag gör just nu, för det var ju minst sagt ett tag sen jag bloggade ordentligt...

Men jaaaa, Louise Hermansson heter jag i alla fall. Jag är 20 år gammal och bor i Kungälv som ligger utanför Göteborg. Jag, tillsammans med min familj (mamma, pappa, bror) har bott här hela mitt liv, på en liten hästgård några minuter utanför centrum. Jag gick ekonomiprogrammet på Mimers Hus gymnasium, tog studenten 2016.

Sen jag tog studenten har jag jobbat som hundrastare på ett företag i Torslanda, och jämsides med detta har jag och mamma en kennel tillsammans där vi föder upp silverfärgade mellanpudlar. Vi har därför rätt mycket hundar, sex stycken hehe. Fem mellanpudlar, varav tre är silverfärgade och två är blå, och så har vi en tibetansk spaniel som var min mormors hund men som fick flytta hem till oss när hon gick bort. Två av pudlarna är mina, Lizzy och Lectra, men resterande; Diva, Beatrice, Iris och Milton är hela familjens.

Lizzy var min första egna hund, och tillsammans med henne har jag prövat på lite allt möjligt, vi har tävlat lite agility, tränat freestyle, sök, lydnad m.m. Lectra som inte är så gammal ännu hoppas jag ska bli min nya agilitystjärna och vi har framförallt senaste 3-4 månaderna börjat träna lite mer på allvar och det känns lovande än så länge! Med Lectra blir det även en hel del utställningar.

Förutom vovvarna håller jag även på med hästar, jag har i dagsläget två egna, Fia och Golden. Fia är ett 20-årigt KWPN-sto som jag köpte i juli -15, Golden var min allra första ponny som funnits med i mitt liv mellan 2008-2010 då jag hyrde honom, och i augusti -14 köpte jag honom och lät honom gå i pension hemma hos mig.

När jag inte är i stallet eller med hundarna så hänger jag ofta med kompisar och festar rätt mycket. Jag försöker passa på när jag är ung helt enkelt haha... Så det blir lite av varje att läsa om i den här bloggen, både häst och hund blandat med mitt vardagsliv!

Likes

Comments

Det är en lite seg period i mitt liv just nu. Golden, min lilla b-ponny, fyller 30 nästa år och det senaste året har jag börjat inse mer och mer att han inte går att hålla i ett bra skick längre. Han klarar inte av att hålla hullet, och jag tror att hans tänder inte är okej, så tyvärr så har vi blivit tvungna att låta honom vandra vidare... Han ska få leva i alla fall tills årsskiftet, men så mycket längre efter det kommer det antagligen inte att bli. Tårarna rinner så fort jag tänker på det och jag har så himla mycket ångest över att jag inte kan göra något för att han ska bli "bra" igen.

Jag kommer inte skaffa någon ny häst, utan jag kommer att flytta på Fia istället. Troligtvis har jag redan stallplats löst, ska åka dit och kika i helgen är planen, så jag hoppas att det ska passa mig och Fia.

Jag ska börja plugga lite också, jag behöver läsa in en kurs för en utbildning jag ska söka, så det blir väl bra hoppas jag.


Likes

Comments

Igår var vi hos veterinären, Fia var fortsatt jättefin på böjproven och volt, det hade dock inte hänt något med förstärkningsbandet så eventuellt ska vi laserbehandla lite för att se ifall det kan få det att läka ytterligare. Helt klart hade det varit bra om det kunde bli ännu lite bättre - men å andra sidan är hon hältfri och verkar klara belastningen från ridningen utan problem än så länge så jag ska bolla lite med min veterinär när hon ringer mig.

Hon fick också tänderna fixade, hon hade lite sår på insidan kinderna, vilket hon brukar få för hennes tänder blir lätt lite skarpa så det raspade min veterinär ner. Framtänderna ser också bra ut trots att hon är krubbitare. Jag hoppas att hon fortsätter få vara fin i munnen, hon fyller ju 21 nästa år... Men jag ska göra allt för att hon ska få fortsätta vara så fräsch som hon kan.

Jag tänkte skritta ut en sväng sen på hackamoret med henne, ska försöka komma igång igen med henne för jag mår mycket bättre av att vara i stallet och pyssla.

Likes

Comments

Känner bara att jag inte orkar nånting just nu. Det var ett par veckor för ett tag sen där jag kände att jag inte gjorde nånting som jag borde göra, hästarna var ute dygnet runt och jag orkade knappt mocka deras rasthagar, jag släppte ut dom i trädgården för att jag inte orkade gå ut och motionera Fia fastän det egentligen fanns backar och annat som ska undvikas i hennes hagar, jag var ute alldeles för sent på vardagarna och gick upp så att jag knappt hann annat än att gå raka vägen ut till bilen och åka till jobbet och så vidare och så vidare och så vidare. Finns så många exempel att jag blir helt trött och vissa saker vill jag inte ens erkänna att jag gjort (eller inte gjort).

Jag började liksom släppa efter på mina vardagliga rutiner och regler som jag egentligen har och alltid haft, men tog mer eller mindre tag i allt och började med Fias igångsättning ordentligt igen och började sköta allt lite bättre. Men så blev det likadant igen, fast det sitter liksom i och nu har det gått tre veckor sen jag red sist, förutom kanske två gånger eller nåt. Och det känns så jävla skit, för hade jag bara hållit igång henne hade hon varit i normalt arbete nu, men nu kommer vi få backa en massa.

Alltså jag har varit så fruktansvärt nere, och är. Egentligen har saker och ting inte varit sådär jättedåliga, men ändå har jag mått sämre än nånsin och jag kan inte ens förstå varför. Är bara helt tom, jag kan inte känna en enda lycklig känsla. Mina kompisar blir kära och är allmänt pirriga och jag bara känner att vad jag än gör så är jag helt likgiltig. Känner mig bara trött, är allmänt lättirriterad och har noll motivation till nånting.

Jag har nästan alltid extremt svårt att svälja stoltheten och erkänna att saker kanske inte är så jävla bra. Jag vill inte att det ska märkas att jag mår dåligt och känner press att inte vara olycklig, jag tänker liksom att jag inte riktigt har rätt att må dåligt samtidigt som jag vet att jag om någon har det - och alla skulle förstå varför om jag berättade varför.

Jag vet inte om det är baksidan med att vara hästmänniska, men jag är så van vid att bara köra på utan att klaga. Så är det som att en röst i huvudet hela tiden försöker få mig att ta tag i allt men jag kan bara inte komma över tröskeln och göra det liksom.

Jag mår så himla dåligt hemma också. Jag hade behövt en egen lägenhet nu på direkten och fly ifrån mitt vanliga liv men det finns för många saker som håller mig fast hemma så det hade inte ens gått. Det är nästan som att sitta i fängelse för det är bara en massa begränsningar från en massa olika håll som håller mig kvar här mot min vilja.

Likes

Comments

Det var inte igår! Tror aldrig jag tagit en såhär lång bloggpaus utan att gå in och skriva en enda liten rad. Jag kände liksom att det var lite för mycket olycka i mitt liv för att överhuvudtaget ha något att skriva om där jag inte bara klagade eller tycker att livet var jobbigt.

Men det vände fantastiskt nog! 11 juli fick jag hoppa upp på min fina häst för första gången sen november 2016, och sedan har det fortsatt i rätt riktning!

Fia har ju haft både en senskada men också lite problematik i ett framknä som tog väldigt lång tid att komma tillrätta med p.g.a. lite missar från mina tidigare veterinärers sida + dåliga förutsättningar på jobbet som gjorde att jag inte kunde få henne till veterinären tillräckligt ofta. Jag bytte istället till Ale där jag kunde få komma helgtid eller kvällstid vilket gjorde att jag kunde få hennes checkad oftare och tack vare det blev knät bra.

Hon fick även börja gå på bete vilket skyndade på senskadans läkning något enormt! Det hände mer under 6 veckor på bete än vad det gjorde mellan oktober 2016-juni 2017 när hon stod i en liten grusruta och bara fick gå promenader för hand.

Idag ska jag till och med få börja galoppera henne lite smått, egentligen är det två veckor kvar men igår fick hon ett riktigt utbrott när jag försökte stanna henne för att hon började galoppera när jag travjobbade henne, så för att jag inte ska bli avkastad eller att hon ska få ont igen för att hon hoppar runt en massa så får jag galoppera henne lite grann dom dagar hon är sådär överladdad.

Likes

Comments

Gud så skönt det ska bli med helg, alla har ju verkligen börjat vakna till liv igen nu när våren är framme så nu längtar man efter helg varje vecka!

Det blev inget veterinärbesök igår utan det blir troligtvis imorgon om inget annat krånglar. Jag ska ge Fia en ordentlig genomborstning idag, det blir tyvärr inte varje dag i nuläget för hon blir så himla taggad varje gång jag ställer henne i stallgången och det känns så taskigt att ge henne falska förhoppningar, jag brukar ju bara borsta benen på henne när jag lindar/sätter om BoT-paddarna.

Hennes sår på bakbenet läker sakta men säkert i alla fall, skönt det.

Jag ska väl bege mig ut och springa om en stund, sprang en sväng igår också, gick 1 och en halv km och sprang 1 km, ska ha lite lugnare tempo nu första veckorna så att jag inte får ont i knäna eller nåt. Träningsvärk har jag i alla fall efter i måndags när jag pressade mig till max haha, har inte haft träningsvärk på huuuuuur länge som helst, på tiden!

Likes

Comments