Borta bra hem hemma bäst - eller hur är det?
Hej, nu var det hur länge som helst sedan jag bloggade sist haha, och idag är det även exakt två månader sedan jag kom hem till Sverige. Visst var det ju skönt att komma hem men skulle göra vad som helst för att kunna åka tillbaka till mitt älskade Texas. Jag har fått vänner, pojkvän och familj som alltid kommer stå mig närmast hjärtat och det gör så ont att inte kunna träffs dem varje dag. Dock åker jag tillbaka redan på höstlovet, längre kunde jag inte vänta.
Hur var det att komma hem då? Det är såklart det var skönt att träffa alla mina svenska vänner och min underbara familj igen, men jag har aldrig saknat något så mycket som jag saknar Taylor, Texas och mina älskade personer. Flygplatsen var det värsta jag har varit med om och jag kunde inte sluta gråta. Fyfan rent ut sagt, det vill jag inte behöva göra om.. Men då vet man att det finns människor som är värda att sakna, baksidan utav kärlek som min bästa kompis mamma alltid säger.
Väl hemma i Sverige blev jag överraskad av mina underbara vänner men tårarna kom så fort jag gick upp till mitt rum och såg att min pojkvän hade skickat med ett brev och en födelsedagspresent med mina föräldrar som hälsade på mig i Texas. Det har blivit mycket tårar senaste tiden faktiskt, men det finns ingenting jag ånger med mitt år och jag skulle inte byta det mot något. Jag har haft det bästa året i mitt liv även fast det var både väldigt bra och väldigt dåliga stunder, men sånt är livet. Jag älskar Texas och kommer alltid se Taylor som mitt andra hem. Men som sagt, det är skönt att vara hemma och livet har varit på topp den här sommaren.
Kommer nog upp ett till inlägg snart med mer bilder och så, det finns så många känslor men det är svårt att få ner det i text.
