Första inlägget... gudars vad håller jag på med?!

Hej allihopa! Vaknade i panik klockan 5 i morse av ett samtal från Seychellerna (visste inte äns att stället fanns innan haha) men det är tydligen någon skummis som ringer från Afrika och om man svarar spelas det en låt eller stönljud, dock är jag ingen säker källa på detta då jag aldrig svarade och jag skulle rekommendera er att göra detsamma. Men då jag ändå hade blivit väckt och inte kunde somna om tänkte jag att jag skulle ta tag i min idé att starta en blogg. Idén om att starta en blogg kom från en inte jättelyckad tatuering som jag gjorde nyss. Låter det skumt? Haha jag vet, men insåg verkligen mitt behov av att skriva av mig så varför inte göra det på en blogg. Idén med bloggen just nu är därför att skriva om mitt liv, tankar, känslor och även motiverande inlägget om självförtroende och ångest. 

 
Och vad var då anledningen till att jag var så lättväckt just idag? Jo sov inte alls bra inatt, dels för att det är mycket med lägenheten nycklar saknas, kontrakt ska skrivas, inspektion och hej och hå. Har bokstavligt vänt upp och ner på lägenheten i mitt letande med slutresultatet att nyckeln fortfarande saknas, det ser kaos ut och jag inte vill vara inne. MEN den största anledningen till att jag sov dåligt inatt är nog för att jag imorgon åker till Småland för att sedan tillsammans med två tjejkompisar åka roadtrip till mormor och morfars hus i marsjö. Hur kul?! Så taggad på att bara åka dit, chilla, hänga med mina underbara kompisar, sola och bada! Har till och med tänkt att jag ska träna haha. Men samtidigt sjukt nervös, alla vet kanske inte detta men både min mormor och morfar är 2 änglar i himlen nu, så det jag oroar mig över är min reaktion när jag går in i huset. Sist jag var där var jag där med min släkt för att gå på morfars begravning så tror det kommer bli lite som en chock över att komma in i ett tomt hus utan någon som sitter i fönstret och väntar, hejar, ger en varm kram och frågar hur resan har gått när man kommer in genom dörren. Nu kommer jag komma fram till ett tomt hus och det är nog det som oroar mig för jag har nog inte fattat att de är döda. Klart att jag vet, men det känns ändå som en självklarhet att de ska vara där. Dels därför den här resan är så viktig för att jag verkligen ska fatta, och egentligen jag åker med 2 sjukt stabila tjejer så hur farligt kommer det vara? Plus att min moster kommer vara endast ett samtal bort om det skulle vara något, så det ska nog gå bra! 


Och sorry not sorry men mina inlägg kommer troligtvis bli långa i fortsättningen också så välkommen att läsa en bibel ;) KRAM på er!

Här har vi kvinnan som hjälpte mig att fixa med bloggen! Guld är du, kika gärna in hennes blogg https://nouw.com/anemonecallman

Gillar