Saknaden vi bär i oss varje dag

Ibland är de bra när livet är stressigt har hela förra veckan tänkt att de va snart två år sedan älskade farfar lämnade oss. I två år har jag sen den dagen kämpat för två önskningar han hade för mig som han berättade innan han blev jätte dålig. Två år efter känns de som jag står på samma läge. Ok båda önskningarna är påbörjade men inget någonstans nära sitt Slut.  Jag visste ju skolan inte skulle va de när jag valde fortsätta plugga men de andra borde vart klart för längesen.  Dessa två åren har gått så fort men de har aldrig gått en dag jag inte tänkt på han, saknat han och önskat jag kunde ringa han. Två år senare två mobiltelefoner senare så har jag ännu hans nummer kvar i telefonen. Kan inte förmå mig att radera det. Hela veckan va sorgen med mej för hans bortgång dag och i all stress med jobb och barn i lördags föll de helt bort. Kanske för de bästa för så fort de slog mig blev allt ännu tyngre än va livet redan var.  jag satte mig ner och tänkte gud va jag skulle vilja prata med farfar nu slog de mig undra när 6 var. De är tungt när någon som betyder så mycket för en går bort fast han var långt ifrån mej lika så alla andra är de tryggt kunna ha dem ett samtal bort. Jag tror saknaden alltid kommer va lika stor, fast vi lever vidare går mot nya mål kommer alltid saknaden finnas där som ett tung svart sten i hjärtat. Jag hoppas att om ett år är en del av våra mål klart och du kan få lite frid i himlen.

Gillar

Kommentarer

Farmor
Farmor,
Dessa två åren har ändå gott fort men saknaden är stor tänker på honom varje dag.Men livet måste gå ändå . Jag vet att han och du Linda var väldigt nära varandra, han älskade dig .
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229