O tillbaka vid Stureplan 4 dec 1994..... Usch ... Sitter o kollar på en dokumentär om Stureplansmorden som var sååå nära men ändå tack vare vänner så otroligt långt bort. Vet inte huuur många gånger jag tackat min goda stjärna o dessa inte så nära vänner för att jag inte stod kvar på platsen...,. Bara några få minuter innan skotten avlossats så stod jag envist i entrén för att vänta på Fibbe, min dåvarande så kallade pojkvän... Kär o galet tokig ville jag inte lämna platsen. Tyckte det var en allmänt töntig stämning framför entrén..... Men dessa vänner som vet o känner när något hänger i luften fick mig tillslöt från platsen o vi åker mot söder o stannar på Mac Donalds..... Där o då hör vi vad som hänt på Stureplan .... Otroligt hemskt , en nästan overklig händelse ..,, så nära som sagt men ändå så långt bort. Fanns troligtvis en annan tanke med mitt liv.
Tack snälla ni som tvingade mig o Unni att åka med er hemåt. Ni såg till att vi kom hem ordentligt o för det är jag er evigt tacksam!! All kärlek ❤️
Nu måste jag sova men kommer nog att fundera o tänka tillbaka på denna makabra händelse.
Tänker på alla som den kvällen i början av sitt liv blir skjutna .... O aldrig mer får veta hur deras liv hade blivit.
Det gör ont ❤️
Kan inte efter ett sånt här inlägg säga mer att ni måste ta vara o tänka på varandra. Livet är viktigt o något att vara väldigt rädd om.
Kram ❤️
