sex

”Cred till henne att hon äntligen lyckats. Det var på tiden.”

Ellen har sina fötter i mitt knä på parkbänken vi sitter på. Vasaparken kryllar verkligen av barn. Jag förstår inte vart alla kommer ifrån. Det måste vara en dagisgrupp som tyckte det var en bra idé att avsluta veckan med att inte ge någon i området en lugn eftermiddag.

”En stor anledning till varför jag ens hänger med är för att Adrian kommer vara där. Hon har ju snackat om honom så länge nu men de har aldrig kommit någonvart. Hon blir så nervös.”

”Det spelar ingen roll varför du går dit, huvudsaken är att du går dit. Det kommer säkert finnas någon fräsch som gör att du inser att there’s plenty of fish in the sea.”

”Alltså, grejen är den att jag inte vill ha honom tillbaka. Det skulle bara bli typ stelt, för det kommer aldrig kunna bli samma sak som vi hade igen. Så det har jag aldrig kunnat förstå mig på; folk som vill ha tillbaka sina ex. Det blir ju bara konstigt? Men jag saknar honom. Saknar honom som person.”

Jag börjar riva och skrapa bort det redan halvt avskavda blodröda nagellacket. Klumpen i magen blir mindre och mindre varje gång han kommer på tal. Skönt, men läskigt på något sätt.

”Fattar. Men ändå, se det som en trestegsmetod. Först tar du bort hans nummer, sen bevisar du för dig själv att du klarar dig utan honom, och sen hånglar du med någon annan! Det brukar funka. Förutsatt att killen du väljer att hångla med är bra på det. Annars kan det bli lite ångest igen. Men man brukar ju kunna se på killar om de vet vad de håller på med.”

Jag kollar frågande på henne, flinar och skakar på huvudet.

”Och hur ser man det menar du?”

”Utstrålningen. Blicken. Auran.”

Jag skrattar till.

”Auran? Snälla utveckla!”

Ellen tar ner fötterna från mitt knä och sätter sig upprätt bredvid mig istället, som för att göra det hela mer formellt.

”Jo men du vet, man bara känner av det. De som har koll de är inte jätteblyga men de har inte heller för mycket självförtroende och hybris utan de är lite mer lowkey. Ödmjuka i sitt sätt att bara vara liksom. Avslappnade.”

”Är detta en egenutvecklad teori eller vetenskapligt bevisat?” retas jag med henne.

”Jag personligen har genomfört en vetenskaplig studie på detta och har fått tydliga och pålitliga resultat!”

”Säger du det så.” skrattar jag ”Vi får väl se om jag gör egna studier för att stödja eller säga emot dina resultat.”

”Så ska det låta! Lita på mig, du kommer se havet där ute med helt nya ögon.”


  • novell

Gillar

Kommentarer