ATT FÖRSÖKA SLÄPPA TAGET

Jag pratade lite med min nya barnmorska idag om min magkänsla. Om att något känns fel och känslan av att han ska komma för tidigt. Vi pratade om mina sammandragningar och jag fick förtydligat för mig ännu en gång att det är helt normalt och att det är vanligt att man som omföderska kan bli lite chockad över att sammandragningarna kan komma både mycket tidigare och vara många fler än med första barnet.

Grejen är den att varje gång jag pratar om min magkänsla så säger jag ändå alla de saker jag vet att jag troligen får som svar. Och hittills finns det inget som som tyder på att något skulle vara fel. Allt ser normalt och bra ut. Varför känner jag då såhär?

Under graviditeten med Thea var jag lugn med allt, ingenting som oroade mig och när hon i princip inte rörde sig på en hel dag tänkte jag att hon bara var trött eftersom hon hade levt rövare dagen innan. När jag berättade det för min dåvarande barnmorska tyckte hon att jag borde ha ringt till förlossningen och kollat upp det men jag viftade bara bort det. Självklart var jag orolig ett tag eftersom vi hade ett missfall i bagaget innan henne, men det släppte allt eftersom.

Samma sak under föregående graviditet, jag var helt lugn och bergsäker på att allt var bra. Jag hade ju klarat det en gång redan. Sedan vände allt i och med rutinultraljudet och det blev som det blev.

På något sätt känns det som att jag redan gått igenom en graviditet nu, att min kropp och knopp är redo att föda när som. Att den liksom inte hann återhämta sig däremellan utan gick över till nästa graviditet och att den pågått i en evighet. Självklart vet jag att det inte är så, klart kroppen hann återställa sig emellan för annars hade jag inte kunnat bli gravid igen.

Jag kan inte sluta analysera minsta lilla grej och oroa mig att något ska hända. Det är ett sådant tomrum efter Love och det påverkar mig mycket mer än jag trodde att det skulle. Jag trodde att jag skulle kunna släppa taget lite mer nu när vi väntar ett nytt barn men det fungerade visst inte så. På sätt och vis har det känts jobbigare. Jag har känt mig som en värdelös mamma som "ersätter" barnet jag valde bort. Det där lilla lilla barnet jag aldrig kommer få hålla igen. Tänk att man kan fästa sig så otroligt mycket vid ett barn som man bara burit på i tjugotvå veckor.

Jag måste försöka släppa taget om förra graviditeten, även om jag inte kommer släppa taget om Love. Det är inte hälsosamt att gå och oroa sig hela tiden.

Gillar

Kommentarer

camillahedberg
camillahedberg,
Inte så konstigt att du känner så, du gick igenom en halv graviditet med Love. Man hinner förbereda sig massor under den tiden ❤️ Det där med att du säger alla saker du vet att du kommer få till svar, jag gör likadant. För att jag inte vill vara tilll "besvär". Jag känner mig ofta löjlig som tar upp saker när jag vet att det säkert inte är någon fara. Dumt egentligen då den man pratar med ofta inte förstår HUR orolig man faktiskt är. Jag hoppas du kan släppa oron allt eftersom nu och njuta av den sista tiden. Du får mer än gärna höra av dig om det är något 😊❤️
nouw.com/camillahedberg
LisaDavidsson
LisaDavidsson,
Tack snälla underbara fina du ❤️❤️❤️
nouw.com/lisadavidsson
Sofie
,
Det är inte konstigt att du känner som du gör. Du har ju vart med om det hemskaste man kan. När jag var gravid med mitt första barn mådde jag hur bra som helst, inge orolig alls. När han föddes så hade han en stor hjärnblödning och vi visste inte om han skulle överleva. Det gjorde han tack och lov men har problem efter hjärnblödningen idag. När jag vart gravid igen var jag livrädd under hela graviditeten att det skulle hända samma sak. Tack och lov gick det super bra andra gången. Hoppas du kan njuta lite av den sista tiden och att ni får en underbar frisk liten pojk ❤️Du är så otroligt stark! Kramar
LisaDavidsson
LisaDavidsson,
Tack för att du delar med dig och tack för alla fina kommentarer du lämnat under den här tiden ❤️❤️❤️
nouw.com/lisadavidsson
Sofie
,
Jag blev så berörd av allt som hände er med Love. Mycket har nog att göra med att min första son blev sjuk. Men sen var jag även gravid samtidigt som du var gravid med Love. Jag tycker du är så otroligt stark och en fantastisk mamma! Jag är så glad att du är gravid igen. Även fast jag aldrig träffat dig så känner jag din smärta efter att du förlorat Love och jag önskar så att jag kunde göra något. Du verkar vara en sån underbar människa på alla sätt och vis ❤️
LisaDavidsson
LisaDavidsson,
@johannaisabella Lyckades på något sätt ta bort din kommentar men tack för allt stöd fina fina människa ❤️❤️❤️
nouw.com/lisadavidsson